Varför så svårt? Om nationella minoritetsspråk på kommunala bibliotek

Den 23 oktober presenterar vi, Elisabet Rundqvist och Cecilia Brisander*, ett gemensamt paper på konferensen Mötesplats, profession, forskning i Växjö.

Vårt paper är resultatet av ett flerårigt utbyte av kunskap och tankar när det gäller just nationella minoriteter. Vi har för våra respektive organisationer under de senaste fyra åren fördjupat oss, sökt kunskap, undersökt och omvärldsbevakat området nationella minoriteter, dels som politiskt område men i synnerhet som en del av bibliotekens verksamhet. Vi har ofta sammanstrålat på konferenser och utbildningsdagar, vi har bjudit in varandra till olika evenemang eller arbetsträffar.

Under slutet av 2017 och början av 2018 arbetade enheten för nationell bibliotekssamverkan på KB intensivt med att ta fram lägesbeskrivningen ”Biblioteken och de nationella minoritetsspråken”. I samband med detta intensifierades kontakten med Cecilia på Regionbibliotek Stockholm. Allt eftersom arbetet med KB:s rapport fortskred väcktes tankar på att Cecilia skulle kunna uppdatera och omarbeta en förstudie som gjorts för Stockholms län. En ny och uppdaterad version av Cecilias rapport skulle fylla upp delar som KB-rapporten utelämnade. Cecilia accepterade förslaget och  Regionbibliotek Stockholm beslöt att låta förstudien bli en rejäl rapport med en avsevärd ansiktslyftning. Den nya rapporten Många sätt att vara människa på – Folkbibliotek och nationella minoriteter erhöll också ett ekonomiskt stöd från KB för att tryckas i en större upplaga för distribution till hela landets regionala biblioteksverksamheter.

Under vårens intensiva period landade ”call for papers” till Mötesplats profession och forskning i inboxen och tanken på att äntligen författa en text tillsammans vaknade. Vi skrev ett förslag med titeln ”Varför så svårt?” som till vår glädje accepterades av urvalsgruppen.

Under sommaren skrev vi så den första gemensamma texten om bibliotekens arbete med nationella minoritetsspråk och målgruppen nationella minoriteter. Vi kom in i arbetet med en nära nog samstämmig bild av läget och vad vi tror behövs för att förbättra bibliotekens arbete för att uppfylla bibliotekslagens bestämmelse att biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (§5 Bibliotekslag (2013:801)).

En mediebuss med bl.a. samiska ord, en bild på en bok, färgstarkt målad och texten "plats för läskraft"

Foto: Cecilia Brisander

Ägna särskild uppmärksamhet
Just den formuleringen har vi haft många och långa samtal om. Vad är det som behövs för att en biblioteksverksamhet ska ha ägnat särskild uppmärksamhet? Vad är det som behöver förbättras och förstärkas i förhållande till annan biblioteksverksamhet som inte ägnas särskild uppmärksamhet? I vår text utgår vi från uttrycket erbjudande. Alltså det som biblioteket erbjuder en biblioteksanvändare i fråga om medier, tjänster, verksamhet och inte minst den fysiska miljön med skyltning, färgsättning, flaggor och symboler.

I vår text skriver vi att biblioteket behöver arbeta med sitt erbjudande, men också vara lyhörda för förändringar i erbjudandet; att arbeta tillsammans med och inte för målgruppen. Att öppna upp, bjuda in och ibland också lämna över vissa delar till målgruppen att själva skapa meningsfull verksamhet i biblioteket.

Vår slutsats är därför att när både kommuner och biblioteksorganisationer har kunskap om minoritetspolitiken och även genomför samråd, finns en utgångspunkt för biblioteken att formulera och vidareutveckla verksamheterna. Rätten till nationella minoritetsspråk regleras genom språklagen, lagen om nationella minoriteter och skollagen utöver bibliotekslagen. (s.4 Varför så svårt?)

Samråd och empowerment
Ett krav om att det ska ske samråd med de nationella minoriteterna finns uttalat både i lagstiftningen och de konventioner lagstiftningen vilar på:

5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.
(Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2009:724)

Här finns en sammanställning av textutdrag från konventionerna som handlar om just samråden.

Ett annat ord som vi ofta kommit tillbaka till är Empowerment och egenmakt. Att äga sitt språk och vara fast förankrad i sin tillhörighet och i kraft av detta faktiskt veta bäst kring vad som bör ”ägnas särskild uppmärksamhet”.

Foto: Elisabet Rundqvist, KB. Eskilstuna folkbibliotek.

Flerkulturell identitet
Vi har pratat om små barns språkutveckling och behovet av stöd för föräldrar att ge sitt barn den språkmiljö som gynnar och stödjer en flerkulturell identitet och full tillgång till sitt minoritetsspråk. Vi har diskuterat hur biblioteken kan vara en viktig aktör i att ge tillräckligt med stöd till de vuxna runt barnet för att få den gynnsammaste starten i språket.
Vi har pratat om det vidgade textbegreppet, berättelsen som vägen in i språklig och kulturell tillhörighet.

Det kommer an på oss biblioteksutvecklare att ha ett erbjudande till det lilla barnet och medföljande vuxna. Ett erbjudande till skolbarnen, tonåringarna, vuxna och till de äldre. Erbjudandet till de äldre inrymmer självklart också en rad utmaningar, inte minst kan åldrandets sjukdomar som t.ex. demens och annan kognitiv svikt leda till att personen i allt större utsträckning blir beroende av sitt modersmål, hjärtats språk, och behöver bibliotekstjänster på något av de nationella minoritetsspråken. Ett paper ger ett begränsat utrymme för ett stort och komplext område som nationella minoriteter, vi har helt enkelt behövt koncentrera oss på vissa aspekter, och vi valde att utgå från barn och unga.

Analys
I analysen resonerar vi kring att vissa bibliotek framgångsrikt har arbetat med att utveckla sina verksamheter kring nationella minoriteter. Vi identifierar att det beror på en eller flera faktorer:

  • Kommunala strategier och strukturer kring nationella minoriteter.
  • Formulerat uppdrag.
  • Ledarskap – medarbetarskap.
  • Kunskapsnivån hos personalen.
  • Kännedom om lokalsamhället.
  • Samarbeten och kontakter lokalt, regionalt och nationellt.
  • Mod och förmåga att våga testa.

Det vi saknar i dag är långsiktiga och hållbara strategier för utveckling av ett område som generellt är eftersatt. Vi ser emellertid att det går. Bibliotek som har byggt upp en hållbar verksamhet som inte är personberoende har bättre mediesamlingar och mer verksamhet på ett eller flera av minoritetsspråken. Vi menar att när kommunen har bra och fungerande samråd blir det lättare att genomföra samråd om biblioteksfrågorna också. Kunskap och förståelse för områdena är en förutsättning för att kunna bygga verksamheter tillsammans med minoritetsgrupper.

Konklusion – nästa steg framåt

  • Alla bibliotek måste arbeta med de nationella minoritetsspråken.
  • Höj kunskapen i den egna organisationen.
  • Skapa hållbar kompetens, ej personberoende.
  • Jobba tillsammans med minoritetsgrupperna och öppna upp verksamheten – Empowerment.
  • Definiera inte alla svaren. Biblioteken är möjliggörare men respektive grupp behöver själva vara med och utforma den framtida utvecklingen.
  • Bryt enspråksnormen.
  • Efterfråga gemensamma kommunala strukturer.

Foto: Elisabet Rundqvist, KB

Samer och urfolksfrågorna rymdes inte i vårt paper, men det är något vi båda hoppas få möjlighet att komma tillbaka till i framtiden.

Elisabet pratar om urfolk och bibliotek
UR Play

Tidigare bloggat om urfolket 

 

 

Elisabet Rundqvist och Cecilia Brisander

* Tidigare utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm, numera handläggare på Kulturrådet

Under oktober 2018 skickades knappt 200 ex av Många sätt att vara människa på. Folkbibliotek och nationella minoriteter ut till landets regioner som ett komplement till Biblioteken och de nationella minoritetsspråken som distribuerades under början av året.

Det här inlägget postades i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter, Urfolk. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.