Samråd med de nationella minoriteterna och urfolket Samerna

I samband med att den nationella biblioteksstrategin överlämnas den 7 mars kommer även ett antal reformförslag att presenteras. Ett av reformförslagen förslår förstärkningar genom nationella insatser för nationella minoriteter och urfolket Samerna.

Under januari 2019 har samråd med Finlandsinstitutet, Judiska biblioteket, Nordkalottbiblioteket och Sametinget för Samernas bibliotek samt Romskt Kulturcenter i Malmö och föreningen Trajosko Drom för romerna genomförts. Samråden har hållits med avsikt att inhämta synpunkter på det reformpaket. Samråden har varit lärorika och inspirerande, dialogerna öppna och givande i båda riktningar. Ett antal förslag har framförts i samråden som har påverkat reformpaketets innehåll.

Först ut blev Judiska biblioteket Bajit som ligger i Stockholm.  Judiska biblioteket är ett specialbibliotek för böcker, film och musik i judiska ämnen.

Biblioteket, Bajit
Bajit, biblioteket Foto: E Rundqvist

Under sommaren 2018 invigdes det nya biblioteket i Bajit församlingens kultur- och utbildningshus. Biblioteket har ca 25 000 titlar, bibliotekets jiddischsamling på 3.200 volymer är störst i Sverige och helt unik. Större delen av bokbeståndet är på svenska, engelska, tyska och jiddisch. Det finns också ett mindre antal böcker på hebreiska, ryska och andra språk. Biblioteket har ca 2.000 titlar om andra världskriget, Förintelsen och nazismen.

Nästa samråd gjordes med Finlandsinstitutets bibliotek, Snickarbacken, Stockholm.
Bibliotek har ca 19 000 medier, ca 90 %, är på finska och resten på svenska. Förutom sverigefinsk litteratur en bred samling av svenskspråkig litteratur, finsk och sverigefinsk skönlitteratur och facklitteratur om Finland. Både institutet och biblioteket har en hundraårig tradition i Stockholm. Finlandsinstitutet har under många år förmedlat kunskap om finsk kultur, litteratur och författarskap.

Vi reste till Kiruna och träffade Sametingets kulturnämnd och avdelningen Kultur. Sametinget är huvudman för Samernas bibliotek som ligger i Jokkmokk, biblioteket är samlokaliserat med Ájttes bibliotek, böckerna är uppställda tillsammans, men märkta med vilket bibliotek de tillhör. Ájttes har ungefär 20 000 böcker, Samernas bibliotek (Sametingets bibliotek) har cirka 16 000 böcker. Biblioteket är både parlamentsbibliotek och ett lokalt lånebibliotek för boende i Jokkmokk.

Näst på tur blev Nordkalottbiblioteket i Övertorneå som är en del av Nordkalottens Kultur- och Forskningscentrum där även arkivet finns och som erbjuder forskningsmöjligheter. Vi blev mottagna av en liten kommitté och fick en gedigen genomgång av biblioteks och folkhögskolans historia och dess betydelse för meänkieli, språket och litteraturen. Kaffeost till fikat och ett intressant samtal om den digitalisering som under en längre tid gjorts på Nordkalottbiblioteket.

Till sist hölls två samråd med Romskt kulturcentrum i Malmö och föreningen Trajosko Drom.

Romsk Kulturcentrum i Malmö har sedan 1997 ett bibliotek med ca 1 500 titlar i beståndet. Det är Nordens största samling av romsk litteratur, musik, film och tidskrifter . Biblioteket är öppet för allmänheten. 

Från KB har biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar och handläggare Elisabet Rundqvist deltagit.

Publicerat i samråd | Etiketter | Lämna en kommentar

IFLA:s internationella konferens för resursdelning och dokumentleverans: anmälan och call for papers

Vartannat år anordnar den internationella biblioteksorganisationen IFLA:s (International Federation of Library Associations) sektion för resursdelning och dokumentleverans en konferens på teman som kretsar kring fjärrlån och dokumentleverans. I år är det dags för den 16:e ILDS (Interlending and Document Supply) -konferensen som kommer att hållas på National Library of Technology i Prag mellan 9-11 oktober. Anmälan till konferensen har nu öppnat, och anmälning görs via konferensens webbplats.

Konferensens rubrik är i år Beyond the Paywall: Resource Sharing in a Disruptive Ecosystem. Med detta tema är ambitionen att lyfta blicken mot tänkbara strategier för att möta de utmaningar som biblioteksvärlden står inför då det gäller medieförsörjning och resursdelning i det globala digitala informationssamhället. Programgruppen välkomnar papers fram till 31 mars, och tanken är att vissa av dessa efter att ha presenterats på konferensen ska publiceras i Information Discovery and Delivery Journal. Här kan du läsa mer detaljerad information om konferensens call for papers.

Publicerat i bibliotek, Fjärrlån, konferens, medieförsörjning, open access | Etiketter , | Lämna en kommentar

Mycket, mera, allt!? Mediestrategisk konferens i Umeå

Den 24 januari hölls konferensen Mycket, mera, allt!? – mediestrategiskt arbete på biblioteket i en föränderlig tid på kulturhuset Väven i Umeå. Konferensen arrangerades av Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling, Region Gävleborg.

Kulturhuset Väven. Foto: Umeå kommun.

Syftet med konferensen var att belysa bibliotekens mediestrategiska arbete ur olika perspektiv. KB:s nyss släppta kartläggning av medieförsörjning för folk- och skolbibliotek i Sverige var i sin slutfas då konferensen ägde rum, och resultatet av kartläggningen blev därför ett av de teman som presenterades. Se föregående blogginlägg för mer information om rapporten.

Inledde konferensen gjorde dock riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg med en historisk tillbakablick på Sveriges biblioteksutveckling och de debatter som kantat den. Därefter följde ett panelsamtal med representanter för kommun- och regionbibliotek. Tommy Jansson, Norrköpings stadsbibliotek, Anna Herrgård, Sandvikens bibliotek, Birgitta Markusson, Regionbibliotek Norrbotten, Ann Östman, Regionbibliotek Gävleborg och Rolf Holm, Regionbibliotek Östergötland diskuterade kring sina respektive regionala samarbeten för medieförsörjning och hur dessa växt fram.

Under eftermiddagen kretsade temat kring nationella minoriteter på biblioteken. Cecilia Brisander från Kulturrådet talade om vikten av att främja litteratur på de nationella minoritetsspråken. Kristina Sandström från Avidsjaurs bibliotek och Viktoria Edman, enhetschef Umeå kultur, redogjorde för praktiska och inspirerande exempel på hur man kan arbeta med nationella minoriteter på sitt bibliotek.

De flesta av de presentationer som hölls under dagen finns att ta del av här.

Publicerat i bibliotek, konferenser/kurser, medieförsörjning, nationella minoriteter, Okategoriserade | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 – en översikt

Vilka samarbeten kring medier finns mellan kommunerna och inom regionerna på folkbiblioteken? Och vilka är förutsättningarna för skolbibliotekens medieförsörjning?

Bild på rapporten

Lägesbeskrivning

Folkbibliotek

Idag finns 18 samarbeten i vilka flera kommuner delar en gemensam katalog och har gemensam cirkulation. Dessa samarbeten omfattar totalt ungefär hälften av landets kommuner och fler samarbeten mellan kommuner verkar vara på gång. Det finns även ytterligare elva samarbeten kring någon form av gemensam webbplats. Andra typer av mediesamarbeten som förekommer över kommungränserna rör sådant som e-bokshantering, fjärrlån och transporter.

Den regionala biblioteksverksamhetens roll i den fysiska medieförsörjningen har ändrats något sedan bibliotekslagen 2014 trädde i kraft. Den kompletterande medieförsörjningen är på väg att fasas ut. Många regionala biblioteksverksamheter fortsätter däremot att på olika sätt stödja transportlösningar. Dessa lösningar främjar lån- och fjärrlån mellan bibliotek inom den egna regionen och ibland även över regiongränserna. Man arbetar också med att på andra sätt stödja samarbeten, avtal och upphandlingar kring exempelvis e-medier. Utmaningar som många i den regionala biblioteksverksamheten ser i framtiden rör frågor kring e-medier, minoritetsspråk och mångspråk.

Skolbibliotek

En relativt ny funktion i många kommuner är skolbibliotekssamordnaren. Denna har en viktig roll för lokal samordning av skolbiblioteksverksamheten och för elevers likvärdiga tillgång till skolbiblioteksservice.  I vår kartläggning har vi funnit att nästan 60 kommuner har denna typ av funktion i någon form. 

Vi har identifierat 40 kommuner som har någon form av skolbibliotekscentral till stöd för den egna kommunens medieförsörjning till skolbiblioteken. Det förekommer också olika former av mediecentraler som  riktar sig mer mot lärare och pedagoger på skolorna än direkt mot skolbibliotek.

Företrädare för skolbiblioteksverksamhet ser många utmaningar: Framför allt bidrar bristen på tydliga nationella krav till ojämlikhet. Något som ytterligare bidrar är otydligheten kring vad ett skolbibliotek förväntas vara.

Bakgrund

Under 2018 har Kungliga biblioteket genomfört en kartläggning av folkbibliotekens och skolbibliotekens medieförsörjning. Syftet har varit att få en bättre inblick i hur biblioteken, genom framför allt olika samarbetsformer, löser sina medieförsörjningsbehov. För folkbibliotekens del har vi lagt tonvikten på samarbeten över kommungränser och på regional nivå, medan vi för skolbiblioteken har vi fokuserat på den kompletterande medieförsörjningen. 

Här kan du läsa och ladda ner hela rapporten.

På bloggen Spaningen, från det statliga forskningsinstitutet RISE, kan du lyssna på en podd om rapporten, med fokus på skolbibliotekens medieförsörjning.

Enheten för nationell bibliotekssamverkan

Publicerat i bibliotek, bibliotekssamverkan, folkbibliotek, Rapport, Skolbibliotek | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kulturrådet håller webbinarium om stärkta bibliotek

Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige. Med anledning av detta anordnar de ett webbinarium torsdagen den 31 januari.

Läs mer på Kulturrådets hemsida.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Biblioteksplaner 2018

Bibliotekslagen föreskriver att  kommuner och landsting/regioner måste anta politiskt beslutade biblioteksplaner för biblioteksverksamheten.

Sedan 2014 när nuvarande bibliotekslag trädde i kraft har antalet kommuner med en föråldrad biblioteksplan stadigt minskat. Under 2018 har 32 nya kommunala biblioteksplaner antagits i kommunal beslutsprocess, ytterligare ett tiotal förväntas antas under början av 2019, där beslutsprocessen skjutit över planen in på nästkommande år.

Vid utgången av 2018 hade 245 kommuner en plan med gällande planperiod, till dessa tillkommer 23 planer med slutår 2017 eller 2016. Eftersom processen från utdelat uppdrag till en ny färdig plan tar ca 2 år i genomsnitt är det vanligt att temporärt förlänga planen tills dess att en ny plan finns beslutad. När bägge kategorierna läggs samman är det 268 kommunala biblioteksplaner som kan betraktas som aktuella, dvs. 94 % av Sveriges kommuner har en aktuell biblioteksplan. Jämförelse ska göras med 2014 när den nya bibliotekslagen trädde i kraft då endast 35 procent av kommunerna hade i aktuell biblioteksplan. 

Analys av biblioteksplanernas startår, dvs. vid vilken år planen skrevs visar att knappt 10 % eller 28 kommuner har en plan som antogs mellan 2004 och 2013, dvs. med den gamla lagen som utgångspunkt. Det betyder att 90 % av landets kommuner arbetar efter en biblioteksplan som utgår från nuvarande bibliotekslagen (SFS 2013:801).  Av de kommunala biblioteksplanerna är det fortfarande kommuner som har kvar en kraftigt föråldrad biblioteksplan; 1 kommun har kvar planen från 2004, det är den äldsta planen som fortfarande inte ersatts av en nyare. 

Av de regionala biblioteksplanerna är en skriven med utgångspunkt i gamla lagen (från 2010) resterande 20 är skrivna och antagna efter 2014. Av de regionala har 9 st slutår 2017 eller 2018 vilket innebär att ca hälften av landets regionala biblioteksverksamheter behöver revidera eller skrivas en ny regional plan. 

Under våren 2018 sammanställdes rapporten Trend 2017 som beskriver innehållet i 46 kommunala biblioteksplaner som antagits under 2017.

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner | Lämna en kommentar

KB:s fjärrlån – fler ska använda mer

2017 initierades en intern utredning av Kungliga bibliotekets fjärrlåneverksamhet, och resultatet publiceras nu i rapporten ”Fler ska använda mer. KB:s fjärrlån – nuläge och förslag på utveckling”.

Kan Kungliga bibliotekets fjärrlån helt eller delvis, ersättas med en modern form av fjärraccess? I så fall i vilken omfattning?

Utredningen konstaterar att det inte finns några tekniska hinder för digitalt tillgängliggörande av KB:s material, men att juridiska och ekonomiska förutsättningar gör att strategiska prioriteringar måste göras. För att öka tillgängligheten föreslår utredningen att:

  • KB i högre utsträckning ska ersätta framtagning av material till läsesal med digitalisering, då det gäller svenskt material som är fritt från upphovsrätt.
  • Vidare föreslår utredningen att dagens fjärrlån av audiovisuellt material bör ersättas med tillgång via fjärraccess för att göra materialet lättare att forska på.
  • På mer strategisk nivå föreslår utredningen att KB utarbetar en gemensam strategi för digitalt tillgängliggörande och bygger ut en organisation för fler nationella fjärraccesstjänster av den typ som tjänsten Svenska dagstidningar är ett exempel på.
  • På ett nationellt plan föreslår utredningen bland annat att KB bör samarbeta med övriga pliktbibliotek i frågan om vilket material som bör prioriteras för digitalisering, samt att fjärrlånet och fjärrlånekompensationen bör utredas nationellt.

Bakgrund

Bakgrunden till Fler ska använda mer är att merparten av KB:s samlingar är bundna till bibliotekslokalerna i Humlegården och att det från KB:s sida finns ambitioner att fler ska kunna använda mer av materialet. Det material som idag kan skickas som fjärrlån är förvärvad utländsk forskningslitteratur samt audiovisuella medier på dvd-skiva. Pliktmaterialet, oavsett ålder eller format, utgör merparten av samlingarna och kan endast tillgängliggöras på plats på KB. Delar av pliktmaterialet är unikt för KB och samtidigt låst till byggnaden i Humlegården. KB ville utreda möjligheterna att tillgängliggöra mer material via fjärraccess, och i större utsträckning bli en resurs för hela Sverige.

Utredningen är en av flera som gjorts sedan 2016 för att studera det digitala medielandskapets påverkan på KB:s uppdrag.

Genomförande

Utöver att kartlägga hur KB idag arbetar med fjärrlån och digitalt tillgängliggörande har utredningen besökt och intervjuat personal på national- och depåbiblioteken i Norge, Danmark och Finland. Metoderna för att möta utmaningarna med digitalt tillgängliggörande av pliktmaterial ser olika ut i Sveriges grannländer. För att få en bild av hur fjärrlånearbetet i Sverige ser ut har utredningen även besökt och intervjuat fjärrlåneansvarig personal på sex olika svenska forskningsbibliotek.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet: Fler ska använda mer

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, Fjärrlån | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Världens bibliotek

Nu är betaversionen släppt! På webbplatsen Världens bibliotek finns e-böcker och ljudböcker på flera språk, än så länge på arabiska, persiska, somaliska, tigrinska, bosniska och kroatiska. Tjänsten innehåller böcker både för barn och vuxna, såväl skön-som facklitteratur.

Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till Världens bibliotek. Efter att ha registrerat sig som användare, med e-postadress och lösenord, så har man obegränsad tillgång till att strömma den litteratur som finns. Adressen är: https://www.varldensbibliotek.se/  

Världens bibliotek är ett samarbete mellan Det kungliga biblioteket i Danmark, Nationalbiblioteket i Norge och Kungliga biblioteket i Sverige. Inom samarbetet har ansvariga för de mång-/flerspråkiga lånecentralerna förhandlat fram nordiska licenser som innebär att innehållet är tillgängligt för alla invånare i Norge, Danmark och Sverige. Projektet har drivits med medel från Nordiska Ministerrådet under perioden 2016-2018

I Danmark är tjänsten i drift sedan tidigare då man tillgängliggjort film och musik, men den 13 juni 2018 gjordes en nylansering inom projektet när man gick över till att fokusera på e-böcker och ljudböcker (och därmed avslutades film- och musikdelarna). I Norge har man precis som i Sverige lanserat en betaversion.

Nu undersöks det inom projektet hur den fortsatta organisationen och samarbetet länderna emellan ska se ut framåt och hur fler nordiska länder ska kunna delta. Projektet i sin nuvarande form avslutas till sommaren 2019, då tjänsten Världens bibliotek kommer att lanseras i samband med en konferens. Håll utkik!

Glädjande nog har Malmö stadsbibliotek tillsammans med Stockholms stadsbibliotek som medsökande, sökt och fått bidrag från Kulturrådet inom Stärkta bibliotek för att fortsätta utveckla betaversionen och fylla tjänsten med mer innehåll utifrån kommunernas behov. 

Publicerat i bibliotekssamverkan, E-böcker, e-förvärv, Okategoriserade | Etiketter | 2 kommentarer

Varför så svårt? Om nationella minoritetsspråk på kommunala bibliotek

Den 23 oktober presenterar vi, Elisabet Rundqvist och Cecilia Brisander*, ett gemensamt paper på konferensen Mötesplats, profession, forskning i Växjö.

Vårt paper är resultatet av ett flerårigt utbyte av kunskap och tankar när det gäller just nationella minoriteter. Vi har för våra respektive organisationer under de senaste fyra åren fördjupat oss, sökt kunskap, undersökt och omvärldsbevakat området nationella minoriteter, dels som politiskt område men i synnerhet som en del av bibliotekens verksamhet. Vi har ofta sammanstrålat på konferenser och utbildningsdagar, vi har bjudit in varandra till olika evenemang eller arbetsträffar.

Under slutet av 2017 och början av 2018 arbetade enheten för nationell bibliotekssamverkan på KB intensivt med att ta fram lägesbeskrivningen ”Biblioteken och de nationella minoritetsspråken”. I samband med detta intensifierades kontakten med Cecilia på Regionbibliotek Stockholm. Allt eftersom arbetet med KB:s rapport fortskred väcktes tankar på att Cecilia skulle kunna uppdatera och omarbeta en förstudie som gjorts för Stockholms län. En ny och uppdaterad version av Cecilias rapport skulle fylla upp delar som KB-rapporten utelämnade. Cecilia accepterade förslaget och  Regionbibliotek Stockholm beslöt att låta förstudien bli en rejäl rapport med en avsevärd ansiktslyftning. Den nya rapporten Många sätt att vara människa på – Folkbibliotek och nationella minoriteter erhöll också ett ekonomiskt stöd från KB för att tryckas i en större upplaga för distribution till hela landets regionala biblioteksverksamheter.

Under vårens intensiva period landade ”call for papers” till Mötesplats profession och forskning i inboxen och tanken på att äntligen författa en text tillsammans vaknade. Vi skrev ett förslag med titeln ”Varför så svårt?” som till vår glädje accepterades av urvalsgruppen. Läs mer

Publicerat i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter, Urfolk | Lämna en kommentar

Skolbiblioteksgruppens synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi

Den myndighetsöverskridande skolbiblioteksgruppen har granskat utkastet till nationell biblioteksstrategi. Gruppens övergripande hållning är att det finns flera goda förslag i utkastet, men att det behövs konkreta åtgärder och genomgripande satsningar för att på allvar sätta fart på utvecklingen mot likvärdig tillgång till skolbiblioteksverksamhet för alla elever i landet.

Gruppen menar att det behövs både strategi och handlingsplan för att ge barn och unga lika förutsättningar att utvecklas till läsande och digitalt kompetenta invånare. Skollagens icke-tvingande form har varken lett till vare sig en rimlig omfattning av eller högre kvalitetsnivå på skolbiblioteksverksamhet. Gruppen efterlyser konkreta åtgärder för att avhjälpa problemet:

  • Tydligare och mer tvingande skrivningar i olika styrdokument som skollag, läroplan och bibliotekslag.
  • Skolbibliotekets pedagogiska funktion kan tydliggöras i skollagen så att det också där framgår att skolbiblioteket är en del av undervisningen.

Gruppen efterlyser även satsningar. Skolbiblioteksverksamhet är i behov av en generell och permanent upprustning som pedagogisk resurs. En sådan satsning bör även inkludera en kompetenshöjning av berörda huvudmän.

Till sammanställningen över synpunkterna: Medskick från skolbiblioteksgruppen angående utkastet till nationell biblioteksstrategi (pdf)

Om skolbiblioteksgruppen: http://www.kb.se/bibliotek/Bibliotek/Skolbibliotek/

Publicerat i bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi, Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar