Kulturrådet håller webbinarium om stärkta bibliotek

Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige. Med anledning av detta anordnar de ett webbinarium torsdagen den 31 januari.

Läs mer på Kulturrådets hemsida.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Biblioteksplaner 2018

Bibliotekslagen föreskriver att  kommuner och landsting/regioner måste anta politiskt beslutade biblioteksplaner för biblioteksverksamheten.

Sedan 2014 när nuvarande bibliotekslag trädde i kraft har antalet kommuner med en föråldrad biblioteksplan stadigt minskat. Under 2018 har 32 nya kommunala biblioteksplaner antagits i kommunal beslutsprocess, ytterligare ett tiotal förväntas antas under början av 2019, där beslutsprocessen skjutit över planen in på nästkommande år.

Vid utgången av 2018 hade 245 kommuner en plan med gällande planperiod, till dessa tillkommer 23 planer med slutår 2017 eller 2016. Eftersom processen från utdelat uppdrag till en ny färdig plan tar ca 2 år i genomsnitt är det vanligt att temporärt förlänga planen tills dess att en ny plan finns beslutad. När bägge kategorierna läggs samman är det 268 kommunala biblioteksplaner som kan betraktas som aktuella, dvs. 94 % av Sveriges kommuner har en aktuell biblioteksplan. Jämförelse ska göras med 2014 när den nya bibliotekslagen trädde i kraft då endast 35 procent av kommunerna hade i aktuell biblioteksplan. 

Analys av biblioteksplanernas startår, dvs. vid vilken år planen skrevs visar att knappt 10 % eller 28 kommuner har en plan som antogs mellan 2004 och 2013, dvs. med den gamla lagen som utgångspunkt. Det betyder att 90 % av landets kommuner arbetar efter en biblioteksplan som utgår från nuvarande bibliotekslagen (SFS 2013:801).  Av de kommunala biblioteksplanerna är det fortfarande kommuner som har kvar en kraftigt föråldrad biblioteksplan; 1 kommun har kvar planen från 2004, det är den äldsta planen som fortfarande inte ersatts av en nyare. 

Av de regionala biblioteksplanerna är en skriven med utgångspunkt i gamla lagen (från 2010) resterande 20 är skrivna och antagna efter 2014. Av de regionala har 9 st slutår 2017 eller 2018 vilket innebär att ca hälften av landets regionala biblioteksverksamheter behöver revidera eller skrivas en ny regional plan. 

Under våren 2018 sammanställdes rapporten Trend 2017 som beskriver innehållet i 46 kommunala biblioteksplaner som antagits under 2017.

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner | Lämna en kommentar

KB:s fjärrlån – fler ska använda mer

2017 initierades en intern utredning av Kungliga bibliotekets fjärrlåneverksamhet, och resultatet publiceras nu i rapporten ”Fler ska använda mer. KB:s fjärrlån – nuläge och förslag på utveckling”.

Kan Kungliga bibliotekets fjärrlån helt eller delvis, ersättas med en modern form av fjärraccess? I så fall i vilken omfattning?

Utredningen konstaterar att det inte finns några tekniska hinder för digitalt tillgängliggörande av KB:s material, men att juridiska och ekonomiska förutsättningar gör att strategiska prioriteringar måste göras. För att öka tillgängligheten föreslår utredningen att:

  • KB i högre utsträckning ska ersätta framtagning av material till läsesal med digitalisering, då det gäller svenskt material som är fritt från upphovsrätt.
  • Vidare föreslår utredningen att dagens fjärrlån av audiovisuellt material bör ersättas med tillgång via fjärraccess för att göra materialet lättare att forska på.
  • På mer strategisk nivå föreslår utredningen att KB utarbetar en gemensam strategi för digitalt tillgängliggörande och bygger ut en organisation för fler nationella fjärraccesstjänster av den typ som tjänsten Svenska dagstidningar är ett exempel på.
  • På ett nationellt plan föreslår utredningen bland annat att KB bör samarbeta med övriga pliktbibliotek i frågan om vilket material som bör prioriteras för digitalisering, samt att fjärrlånet och fjärrlånekompensationen bör utredas nationellt.

Bakgrund

Bakgrunden till Fler ska använda mer är att merparten av KB:s samlingar är bundna till bibliotekslokalerna i Humlegården och att det från KB:s sida finns ambitioner att fler ska kunna använda mer av materialet. Det material som idag kan skickas som fjärrlån är förvärvad utländsk forskningslitteratur samt audiovisuella medier på dvd-skiva. Pliktmaterialet, oavsett ålder eller format, utgör merparten av samlingarna och kan endast tillgängliggöras på plats på KB. Delar av pliktmaterialet är unikt för KB och samtidigt låst till byggnaden i Humlegården. KB ville utreda möjligheterna att tillgängliggöra mer material via fjärraccess, och i större utsträckning bli en resurs för hela Sverige.

Utredningen är en av flera som gjorts sedan 2016 för att studera det digitala medielandskapets påverkan på KB:s uppdrag.

Genomförande

Utöver att kartlägga hur KB idag arbetar med fjärrlån och digitalt tillgängliggörande har utredningen besökt och intervjuat personal på national- och depåbiblioteken i Norge, Danmark och Finland. Metoderna för att möta utmaningarna med digitalt tillgängliggörande av pliktmaterial ser olika ut i Sveriges grannländer. För att få en bild av hur fjärrlånearbetet i Sverige ser ut har utredningen även besökt och intervjuat fjärrlåneansvarig personal på sex olika svenska forskningsbibliotek.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet: Fler ska använda mer

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, Fjärrlån | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Världens bibliotek

Nu är betaversionen släppt! På webbplatsen Världens bibliotek finns e-böcker och ljudböcker på flera språk, än så länge på arabiska, persiska, somaliska, tigrinska, bosniska och kroatiska. Tjänsten innehåller böcker både för barn och vuxna, såväl skön-som facklitteratur.

Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till Världens bibliotek. Efter att ha registrerat sig som användare, med e-postadress och lösenord, så har man obegränsad tillgång till att strömma den litteratur som finns. Adressen är: https://www.varldensbibliotek.se/  

Världens bibliotek är ett samarbete mellan Det kungliga biblioteket i Danmark, Nationalbiblioteket i Norge och Kungliga biblioteket i Sverige. Inom samarbetet har ansvariga för de mång-/flerspråkiga lånecentralerna förhandlat fram nordiska licenser som innebär att innehållet är tillgängligt för alla invånare i Norge, Danmark och Sverige. Projektet har drivits med medel från Nordiska Ministerrådet under perioden 2016-2018

I Danmark är tjänsten i drift sedan tidigare då man tillgängliggjort film och musik, men den 13 juni 2018 gjordes en nylansering inom projektet när man gick över till att fokusera på e-böcker och ljudböcker (och därmed avslutades film- och musikdelarna). I Norge har man precis som i Sverige lanserat en betaversion.

Nu undersöks det inom projektet hur den fortsatta organisationen och samarbetet länderna emellan ska se ut framåt och hur fler nordiska länder ska kunna delta. Projektet i sin nuvarande form avslutas till sommaren 2019, då tjänsten Världens bibliotek kommer att lanseras i samband med en konferens. Håll utkik!

Glädjande nog har Malmö stadsbibliotek tillsammans med Stockholms stadsbibliotek som medsökande, sökt och fått bidrag från Kulturrådet inom Stärkta bibliotek för att fortsätta utveckla betaversionen och fylla tjänsten med mer innehåll utifrån kommunernas behov. 

Publicerat i bibliotekssamverkan, E-böcker, e-förvärv, Okategoriserade | Etiketter | 2 kommentarer

Varför så svårt? Om nationella minoritetsspråk på kommunala bibliotek

Den 23 oktober presenterar vi, Elisabet Rundqvist och Cecilia Brisander*, ett gemensamt paper på konferensen Mötesplats, profession, forskning i Växjö.

Vårt paper är resultatet av ett flerårigt utbyte av kunskap och tankar när det gäller just nationella minoriteter. Vi har för våra respektive organisationer under de senaste fyra åren fördjupat oss, sökt kunskap, undersökt och omvärldsbevakat området nationella minoriteter, dels som politiskt område men i synnerhet som en del av bibliotekens verksamhet. Vi har ofta sammanstrålat på konferenser och utbildningsdagar, vi har bjudit in varandra till olika evenemang eller arbetsträffar.

Under slutet av 2017 och början av 2018 arbetade enheten för nationell bibliotekssamverkan på KB intensivt med att ta fram lägesbeskrivningen ”Biblioteken och de nationella minoritetsspråken”. I samband med detta intensifierades kontakten med Cecilia på Regionbibliotek Stockholm. Allt eftersom arbetet med KB:s rapport fortskred väcktes tankar på att Cecilia skulle kunna uppdatera och omarbeta en förstudie som gjorts för Stockholms län. En ny och uppdaterad version av Cecilias rapport skulle fylla upp delar som KB-rapporten utelämnade. Cecilia accepterade förslaget och  Regionbibliotek Stockholm beslöt att låta förstudien bli en rejäl rapport med en avsevärd ansiktslyftning. Den nya rapporten Många sätt att vara människa på – Folkbibliotek och nationella minoriteter erhöll också ett ekonomiskt stöd från KB för att tryckas i en större upplaga för distribution till hela landets regionala biblioteksverksamheter.

Under vårens intensiva period landade ”call for papers” till Mötesplats profession och forskning i inboxen och tanken på att äntligen författa en text tillsammans vaknade. Vi skrev ett förslag med titeln ”Varför så svårt?” som till vår glädje accepterades av urvalsgruppen. Läs mer

Publicerat i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter, Urfolk | Lämna en kommentar

Skolbiblioteksgruppens synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi

Den myndighetsöverskridande skolbiblioteksgruppen har granskat utkastet till nationell biblioteksstrategi. Gruppens övergripande hållning är att det finns flera goda förslag i utkastet, men att det behövs konkreta åtgärder och genomgripande satsningar för att på allvar sätta fart på utvecklingen mot likvärdig tillgång till skolbiblioteksverksamhet för alla elever i landet.

Gruppen menar att det behövs både strategi och handlingsplan för att ge barn och unga lika förutsättningar att utvecklas till läsande och digitalt kompetenta invånare. Skollagens icke-tvingande form har varken lett till vare sig en rimlig omfattning av eller högre kvalitetsnivå på skolbiblioteksverksamhet. Gruppen efterlyser konkreta åtgärder för att avhjälpa problemet:

  • Tydligare och mer tvingande skrivningar i olika styrdokument som skollag, läroplan och bibliotekslag.
  • Skolbibliotekets pedagogiska funktion kan tydliggöras i skollagen så att det också där framgår att skolbiblioteket är en del av undervisningen.

Gruppen efterlyser även satsningar. Skolbiblioteksverksamhet är i behov av en generell och permanent upprustning som pedagogisk resurs. En sådan satsning bör även inkludera en kompetenshöjning av berörda huvudmän.

Till sammanställningen över synpunkterna: Medskick från skolbiblioteksgruppen angående utkastet till nationell biblioteksstrategi (pdf)

Om skolbiblioteksgruppen: http://www.kb.se/bibliotek/Bibliotek/Skolbibliotek/

Publicerat i bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi, Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Digitalt först med användaren i fokus – rapport från mobiliseringsfasen

Nu har åtta månader passerat sedan projektet Digitalt först med användaren i fokus påbörjades och arbetet pågår för fullt.

Mobiliseringsfasen av projektet  är nu över och sammanlagt 67 % av all personal har gjort ett självskattningstest inom Digital kompetens. Uppdraget är komplext, med många aktörer (290 kommuner, 20 regionala biblioteksverksamheter och myndigheten Kungliga biblioteket), och till det tillkommer många externa intressenter. Att ta sig an en kompetensutveckling av 4806 personer och en verksamhetsutveckling av 1120 verksamheter (enligt biblioteksstatistiken 2017) inom det snabbt föränderliga fältet digitalisering kräver många trådar och spår.

Nu finns en rapport, Digitalt först med användaren i fokus – mobiliseringsfas januari-augusti 2018, som visar hur arbetet med projektet fortskrider. Ladda ned rapporten här.

Läs mer om projektet Digitalt först med användaren i fokus projektets webb.

 

Publicerat i digitalt först | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Nordill 2018

Välkomna till konferensen “Libraries without borders? – The changing role of information and media supply”.

För trettonde gången anordnas en gemensam nordisk konferens om medieförsörjning och resursdelning. Denna gång hålls konferensen i Sverige och närmare bestämt i kulturhuset Väven i Umeå, 10-12 oktober 2018.

Frågan om open access, fjärrlån av elektroniskt material och hur digitalisering påverkar hela samhället berör oss alla. Vi vill belysa aktuella tankar, idéer och problem kring demokrati och tillgång till information. Biblioteken försöker vara utjämnande och har som mål att förse användarna med efterfrågade medier. Digitalisering sägs vara lösningen på alla problem, men upphovsrätt och system begränsar ofta tillgången. Hur ser det ut ur ett användarperspektiv? Vilka förväntningar finns hos allmänheten? Om information är en förutsättning för kunskap, blir tillgången till information avgörande – hur kan biblioteken bidra? Hur värnar vi demokrati och jämlik tillgång?  Och varför är det viktigt att biblioteken kan dela information?

Vår förhoppning är att programinnehållet ska intressera många, oavsett vilken typ av bibliotek man arbetar på.

Programmet, med föreläsare från många länder, finns att se här.
Anmälan till konferensen kan man göra här.

Sveriges depåbibliotek och lånecentral är tillsammans med Kungliga biblioteket arrangörer. I planeringsgruppen ingår även representanter från Lunds universitetsbibliotek, Karolinska institutets bibliotek, Länsbibliotek Dalarna, Länsbiblioteket i Västerbotten och Regionbibliotek Norrbotten.

Hör gärna av er om ni har några frågor till Sveriges depåbibliotek och lånecentral, lc@umea.se eller ring: 090-163372

Vi ses i Umeå i oktober!

Gun-Mari Isaksson Legrell
Mattias Löfqvist
Bertine Pol Sundström

Publicerat i Evenemang, Fjärrlån | Etiketter | Lämna en kommentar

Trend 2017 – kommunala biblioteksplaner

Vi får ofta frågan, vad skriver kommunerna om i sina biblioteksplaner?
Ska en plan vara lång eller kort?
Hur beskriver man bibliotekets verksamhet?

I år har vi tagit reda på det, en grupp handläggare på nationell bibliotekssamverkan läste 46 stycken kommunala biblioteksplaner som antagits under 2017.  Ett 40-tal parametrar bockades av, de flesta har koppling till bibliotekslagen.

Nu vet vi att 11–15 sidor är den vanligaste längden, därmed inte sagt att det är ett mått att sträva efter, utan just bara en beskrivning av att det är det vanligaste sidantalet i de lästa planerna.

I april 2018 när biblioteksplanernas aktualitet beräknades kunde vi konstatera att 90 % av kommunerna har en biblioteksplan med slutåren 2016, 2017, 2018 eller längre fram i tiden. Som aktuell biblioteksplan räknar KB två år bakåt i tiden med tanke på att processen att skriva  en ny plan ofta tar cirka två år. Att 90 % av kommunerna anses förfoga över en aktuell biblioteksplan är en klar förbättring jämfört med juli 2013 då endast 39 % av kommunerna kunde anses ha en aktuell biblioteksplan.

Större delen av bibliotekslagen återfinns i de lästa biblioteksplanerna, men några områden sticker ut där det oftare saknas beskrivningar i biblioteksplanerna:

  • Nationella minoriteter och särskilt barnen
  • Kvalitet, beskrivningar av hur man uppfattar och arbetar med kvalitet
  • Lättläst

Här finns rapporten

Från presentation 7 maj 2018
Powerpoint

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek | Lämna en kommentar

Tjänstekvalitet i praktik: om hur LiUB har utvecklat tjänsten Fråga biblioteket med hjälp av kvalitetsparametrar och kvalitetsmarkörer

Text och bild:  Anneli Friberg, Avdelningschef Publiceringen Infrastruktur, LiUB

Sedan 2015 har Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) strävat efter att jobba systematiskt med att ”vända på perspektivet” (från inifrån-ut till utifrån-in) och försöka ta reda på hur tjänster och service används och upplevs av bibliotekets användare. Att försöka få en bild av deras behov, användande och upplevelse av biblioteket ser vi som en väsentlig del av bibliotekets kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete, och det är en viktig del i vårt arbete med att skapa värde för både uppdragsgivare och användare. Vårt fokus i det arbetet är den så kallade yttre kvaliteten, det vill säga vår förmåga att tillfredsställa (och gärna överträffa) användarnas behov och förväntningar.

En minst lika viktig aspekt av det värdeskapande arbetet är att jobba med den så kallade inre kvaliteten. Här ligger fokus på hur vi utför och förmedlar våra tjänster och vår service, snarare än hur de upplevs. Vi kan nämligen aldrig styra användarens upplevelse av tjänsten, men vi kan sträva efter att leverera en så jämn och kvalitetssäkrad tjänst som möjligt. Tjänstekvalitet innebär som ordet antyder: kvalitet i tjänsten.

Hösten 2016 hade jag i min dåvarande roll som funktionsansvarig för användarmötet fört diskussioner med Karin Dahl Petersson som är samordnare för LiUB:s tjänst Fråga biblioteket (FB) kring hur vi skulle kunna utveckla och kvalitetssäkra just den tjänsten. Vi hade blivit inspirerade av den kvalitetspolicy som Lunds universitetsbibliotek hade tagit fram för sin virtuella referenstjänst, internt kallad Tratten, och pratade om att ta fram en dylik för FB. Men när vi hörde talas om KB:s kvalitetsmodell (se nedan) bestämde vi oss för att istället ta fram en checklista. En checklista som skulle kunna användas som ett konkret verktyg för de så kallade FB-operatörerna i vardagen vid bemanning och utförande av tjänsten.

 

 

Det här inlägget beskriver inte själva kvalitetsmodellen, utan snarare vårt interna arbete där vi använde den som ett redskap för att få struktur på kvalitetsarbetet. Men först lite kort om hur vi jobbar med FB, som är en av flera kontaktytor där vi interagerar med bibliotekets användare. Fråga bibliotek var en nationell, virtuell informations- och frågetjänst som drevs gemensamt av bibliotek i Sverige mellan 1996 – mars 2011. Den ersattes av Bibblan svarar hösten 2011. Linköpings universitetsbibliotek var en del av den nationella tjänsten mellan 2004-2009. Sedan 2008 bedriver vi dock en egen virtuell referenstjänst som innefattar mail och chatt. Vår interna chatt föddes ur den nationella. Tjänsten bemannas måndag-fredag mellan 10-16 (chatt) respektive 8-17 (mejl) under terminstid.  Vi är ett 20-tal operatörer från olika avdelningar på LiUB som bemannar enligt ett schema.

I februari 2017 bjöd vi in Elisabet Rundqvist, KB, till LiUB för att bland annat få en introduktion till hur man med hjälp av den konceptuella kvalitetsmodellen kan jobba med tjänstekvalitet på bibliotek. KB:s kvalitetsmodell hade då testats på tre olika verksamheter: referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön, det virtuella referenssamtalet samt sagostunden vilket beskrivs mer utförligt i Pålitligt, lyhört och kompetent – tjänstekvalitet på bibliotek i teori och praktik (Ahlqvist, Borrman, Johansson och Löfdahl, 2016).

I boken finns det en bruksanvisning (steg-för-steg) i hur man kan använda modellen. Karin och jag bestämde oss ganska tidigt för att utgå från den. Våren 2017 bjöd vi in samtliga FB-operatörer till sammanlagt fyra workshops. Syftet med dessa workshops var att utifrån de 11 kvalitetsparametrarna hitta så kallade markörer till de olika parametrarna. Varje workshop inleddes med en kort inledning av mig och Karin där vi beskrev varför vi hade initierat detta arbete, hur vi tänkte oss processen och vad slutresultatet skulle bli (det vill säga en checklista). Vi var båda överens om att en viktig framgångsfaktor för att arbetet skulle falla väl ut, var ett högt deltagande och engagemang från operatörsgruppen. När alla workshoptillfällen var genomförda kunde vi konstatera att totalt 18 av 21 personer hade deltagit, vilket vi var mycket glada över. Några var med vid ett workshoptillfälle, medan andra deltog vid flera tillfällen. Varje workshop hade 6-8 deltagare.

Efter att vi introducerat arbetet, uppgiften och modellen ägnades resten av tiden åt att vaska fram markörer till parametrarna. Vi gick igenom 2-3 parametrar/workshop. Deltagarna fick börja med att fundera en liten stund på egen hand, och därefter följde en gemensam diskussion (utifrån vars och ens markörer). Markörerna noterade vi på en Whiteboard, och så här kunde det till exempel se ut när vi diskuterade markörer kopplade till parametrarna ”lyhördhet” och ”pålitlighet”.

Vi märkte redan efter ett par workshops att vissa markörer återkom för flera parametrar. Så när alla workshops var genomförda jobbade Karin och jag vidare med materialet: jämförde markörer och slog ihop parametrar vilket genererade att vi behöll fem parametrar med tillhörande markörer som kändes relevanta för FB-tjänsten. De parametrar vi behöll var: pålitlighet, kompetens, tillgänglighet, kommunikation och rättelse. Här samarbetade vi med några kollegor som jobbar med LiUB:s E-jour som gjort ett liknande arbete.

När vi hade kommit så långt bjöd vi in samtliga operatörer till ytterligare en avslutande workshop om själva checklistan. Efter feedback från det mötet tog Karin och jag fram den slutgiltiga checklistan som blev klar i slutet av förra året.

Utöver den faktiska checklistan, som vi bland annat använder i samband med att nya operatörer introduceras till tjänsten, tyckte vi att det stora värdet var de diskussioner vi hade inom operatörsgruppen. Möjligheten att gemensamt få diskutera, vända och vrida på olika situationer vi ställs inför i samband med att vi bemannar Fråga biblioteket var uppskattad och mycket värdefull.

Nu då? Ja, nu har vi ett internt verktyg som är väl förankrat bland oss som jobbar med att bemanna Fråga biblioteket och som förhoppningsvis hjälper oss att tillhandahålla en tjänst av hög kvalitet. Under 2018 har vi därför vänt blicken utåt igen och satt fokus på den yttre kvaliteten. Vi har under våren genomfört två intervjuer med personer som använt sig av FB (och fler intervjuer är planerade för hösten). För nu vill vi ta reda på hur vi kan utveckla och förbättra tjänsten ytterligare, och det vill vi göra i dialog med våra användare.

Publicerat i bibliotekssamverkan | Etiketter , , | 1 kommentar