Licensgruppen i Bournemouth för UKSG 2016

Mellan den 11 och 13 april var fyra personer från KB:s licensgrupp i Bournemouth, England för att delta i UKSG 2016. UKSG-konferensen är en stor årlig händelse för de som arbetar med e-resurser och samlar omkring 900 delegater: bibliotekarier, förläggare och mellanhänder – framför allt från Storbritannien, norra Europa och USA. Konferensen kombinerar presentationer, en stor leverantörsutställning och sociala evenemang.

Bournemouth Pier

Bournemouth Pier

Licensgruppen hade uppstartsmöten med Bibsamkonsortiets leverantörer inför några av de avtal som ska omförhandlas i år. Mellan mötena lyssnade vi på flera presentationer. Nedan följer ett axplock av dem som vi tyckte var särskilt intressanta (se hela konferensprogrammet):

Managing relationships between libraries and publishers for greater impact (Hantera relationer mellan bibliotek och förlag för större effekt)

Ann Rossiter från SCONUL, en organisation som representerar lärosäten från Storbritannien och Irland, inledde konferensen med en uppmaning om att tänka nytt kring samarbetet mellan biblioteken och förlagen, med målet att bättre främja kunskap till samhället. Det stora hindret är förstås att båda sidor är drivna av olika intressen. Man kan inte vänta längre med att byta till offsetting-modeller. Rossiter försökte tala till förlagens samvete när hon beskrev problematiken som en ”moral-fråga”, eftersom det är omoraliskt att ta betalt två gånger – både vid publicering och abonnemang. Se videon.

How far has the UK got towards open access and what have been the costs and implications? (Hur långt har Storbritannien kommit på vägen mot open access och vad har varit kostnaderna och konsekvenserna?)

Storbritannien beslutade 2012 om open access för den forskning som regeringen finansierar. Michael Jubb har studerat utvecklingen sedan dess och kallar det för ”succé”: ”utvecklingen i Storbritannien är betydligt bättre än genomsnittet i världen och växer snabbt” men det finns mycket kvar att göra. Bland den omfattande statistik som denna presentation innehöll kan vi nämna följande: det finns numera 447 olika open access-policyer i Europa; globalt har antalet prenumerationstidskrifter minskat med 4% mellan 2012 och 2014 medan antalet hybridtidskrifter har ökat med 3,5%; runt om i världen är 18% av antalet OA-artiklar fritt tillgängliga till alla från dag 1 och 27% efter 24 månader från publicering. Till frågan om forskarna hade en tendens att publicera sig mer i tidskrifter som erbjuder en offset-modell svarade Jubb att det inte än finns någon analys eller data om detta, främst därför att dessa modeller fortfarande är väldigt nya. Se videon.

The predatory publishing phenomenon: actors, bystanders, consequences (Det rovgiriga publiceringsfenomenet: skådespelare, åskådare, konsekvenser)

”Vartefter finansieringen av publiceringen förskjuts från läsare till författare dyker det upp oseriösa förlag som försöker profitera på den nya publiceringsmodellen och lura angelägna forskare att betala för publicering av artiklar i tveksamma tidskrifter” skrev vår kollega Ulf Kronman för fyra år sedan och denna problematik är fortfarande aktuell. ISSN-nätverken tar emot fler och fler förfrågningar från sådana förlag som letar efter den legitimitet som ett ISSN-nummer ger. Detta kan skapa dåligt rykte kring OA-artiklarna på lång sikt. Men hur skilja de goda från de dåliga? Regina Romano Reynolds från ISSN Center i USA hade ingen lösning på detta men ville öppna diskussionen. Hon påminde att det inte är ISSN-nätverkens roll att granska kvalitet. Andra verktyg finns (DOAJ, OASPA, ROAD, Think.Check.Submit.) och ISSN kan användas för att studera hur fenomen utvecklas. Se slides.

Ethnographic approaches to the practices of scholarly communication: tackling the mess of academia (Etnografiska metoder för praxis i vetenskaplig kommunikation)

Donna Lanclos, forskare på University of North Carolina, menade i sin presentation att det viktiga inte är vilka informationsresurser en person använder utan vad det är personen vill åstadkomma – någonting som är svårare att få grepp om. Donna menade också att tidskrifter skapar identitet, en forskare kan identifiera sig med ”sina” tidskrifter utan att detta betyder att de är speciellt viktiga när forskaren söker efter information om en viss fråga. Se videon.

Why should libraries become publishers? And why should you care? (Varför ska biblioteken bli förläggare? Och varför ska du bry dig?)

IMG_1229

Simon Bains och Sofie Wennström

Sofie Wennström berättade om skapandet av Stockholm University Press, ett OA-förlag som startades 2012 och som publicerar både tidskrifter och böcker. Förlaget samarbetar med Ubiquity Press, drivs av SUB och är icke-vinstdrivet vilket gör att det kan erbjuda en kvalitativt hög tjänst mycket billigare än de andra förlagen. Det är den stora skillnaden med University of Manchester där biblioteket också hade tänkt starta ett OA-projekt med den långt etablerade Manchester University Press. Men projektet lades ner när universitetsbiblioteket förstod att det inte skulle tillföra något, eftersom de inte hade praktisk publiceringskompetens. Istället har Simon Bains och hans kollegor startat ett program för att undervisa studenter om publiceringslandskapet och hur de kan publicera sig på det bästa sättet. Se slides om Stockholm och Manchester.

Help me, data! How library analytic tools can help you in your role (Hjälp mig, data! Hur bibliotekets analytiska verktyg kan hjälpa dig i din roll)

Flera presentationer handlade om att analysera användningen av informationsresurser. Denna tog bland annat upp hur University of Huddersfield använde JUSP för att välja vad de skulle abonnera på när Taylor & Francis ändrade sitt utbud inför 2016. Se slides.

Mer videor från UKSG 2016 finns här.

Det här inlägget postades i Avtalslicens, e-resurs, konferens, open access. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.