Läsa för livet, bibliotekens roll för litteratur- och läsfrämjande

Diskussionen om litteratur, läsfrämjande och läsförståelse har sällan varit hetare. I svallvågorna efter PISA-chocken är läsandet mer i fokus än någonsin vilket Svensk biblioteksförening tog fasta på när de bjöd in till en halvdagskonferens med rubriken ”Läsa för livet – bibliotekens roll för litteratur- och läsfrämjande” den 3 juni på Rosenbad.
Medverkade gjorde bland annat kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som inledde konferensen med att prata om den nya bibliotekslagen. Ministern nämnde särskilt folkbibliotekets ansvar att främja läsning hos barn och unga samt den tydliga betoningen av KB:s nationella samverkansuppdrag.konferens 

Dagens förste talare var Lars Lindkvist – professor i företagsekonomi, organisation och ledarskap vid Linnéuniversitetet – som berättade om hur stort behovet av en ”biblioteksmagi” är. Böcker, bibliotek och bildning blir allt viktigare, särskilt för de som jobbar med företagsekonomi. Det har nämligen visat sig att kritiskt tänkande, komplext resonerande och skrivande utvecklas mest hos de som studerar humaniora och minst hos företagsekonomerna. Att läsa och skriva mycket ökar individens förmåga att reflektera över sitt eget och andras liv. I boken ”rethinking undergraduate business education” skriver Anne Colby om hur humaniora bör integreras i ekonomistudier. Följden av boken har blivit att flera universitet tagit in humaniora i sina ekonomiutbildningar. På Harvard krävs det till exempel att en tredjedel av de valda kurserna ska komma från andra områden än just ekonomi, ett grepp som gett mycket goda resultat.

Louise Limberg – senior professor vid Högskolan i Borås berättade vidare om nya pedagogiska landskap vilka ställer högre krav på informationssökning och källkritik hos elever och studenter. Dessutom omskapas både lärar- och bibliotekarierollen som en följd av dessa förändringar. Limberg är redaktör för boken ” Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi” vilken möjliggjordes tack vare projektmedel från KB.

Myndigheterna representerades av Lotta Brilioth Björnstad koordinator för barn- och ungdomskultur, Statens kulturråd och Christina Jönsson Adrial, chef på KB:s avdelning för publik verksamhet. Brilioth Björnstad berättade bland annat om att man på Kulturrådet jobbar med att ta fram ett nationellt handlingsprogram kring litteratur- och läsfrämjande. Några av de viktigaste punkterna i detta program kommer att vara:

  • Samverkan över politikområden
  • Kommunala biblioteksplaner, regionala kulturplaner, handlingsprogram
  • Kartläggning av bibliotekens resurser (Finns de resurser och kompetenser som behövs för arbetet? Den officiella biblioteksstatistiken visar t.ex. att filialer och bibliotek minskar i antal)
  • Utbildning för läsfrämjande för både lärare och bibliotekarier

Christina Jönsson Adrial berättade å sin sida om KB:s uppdrag, målgrupper och samarbetspartners. Vi fick reda på att statistik, skolbibliotekens utveckling, biblioteksplaner, Libris och en försöksverksamhet kring e-böcker är vad KB får som svar när man frågar biblioteken vad som ska prioriteras. För att möta upp mot alla önskemål är ett arbete med att ta fram nationella utvecklingslinjer inom bibliotekssfären initierat. Arbetet sker i samarbete med KB:s inflytandestruktur och resultatet kommer att presenteras i samband med Bibliotekschefskonferensen den 20 november.

Mitt emellan alla myndigheter och professorer genomförde Jessica Gedin ett bejublat brandtal till bibliotekens ära. Hennes tes: ”skolbibliotek är svårt och kräver utredningar osv för er på departement för oss andra är det väldigt enkelt – de behövs.”  Publiken fick också lyssna till den alldeles sanna berättelsen om Gedins skolbibliotek där det fanns två (!) bibliotekarier. Detta blev hennes portal till Narnia. ”Trots att jag levde i en liten norrländsk småstad hade jag genom litteraturen tillgång till hela världen, alla tider och hela mig”.

Efter den vackert uppmålade bilden av dåtiden blev vi avslutningsvis raskt förflyttade till de nutida exemplens värld. Katarina Dorbell, konsulent litteratur barn och unga på Kultur Väst berättade om Sommarboken, ett projekt för lustläsning utanför skolan. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef, Linköpings kommun delade med sig av Linköpings satsning på fokusbibliotek. Ett lyckat projekt med en centralt placerad organisation som jobbar med att samordna och utveckla kommunens skolbibliotek.

Niclas Lindberg, generalsekreterare på svensk biblioteksförening och kulturministern avslutade dagen med en diskussion i vilken båda var överens om att läsning är viktigt och att biblioteken har en bärande roll i arbetet med litteratur- och läsfrämjande.

För att parafrasera Lindberg – biblioteken har blivit kallade, och när man blir ropad på är det ens plikt att komma.

Läs mer:

 

Elin Lucassi


 

Det här inlägget postades i konferenser/kurser. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.