NAPLE & EBLIDA, 3-4 maj Århus

NAPLE är en organisation för Europeiska nationalbibliotek, eller motsvarande organisationer, som har ansvar för folkbibliotek. Organisationens inriktning är att dela information om aktuell status samt utveckling bland europeiska folkbibliotek samt att uppmuntra till samarbeten mellan biblioteken. KB:s medarbetare Hilda Androls rapporterar från årsmötet och konferensen 2017. 

Årsmötet öppnades av ordförande Annette Kelly från Irland. Under förra året flyttades NAPLE’s sekretariat från Spanien till Danmark. Ansvaret för samordning av NAPLE sisters, samarbetesinitiativ mellan europeiska folkbibliotek, ligger dock kvar på Spanien. Sekretariatet rapporterar att 16 länder är engagerade och att runt 90 aktiva ”systerskap” finns för närvarande.

Det finns sedan en tid en blogg som under året har intensifierat sin aktivitet. Intentionen är att det ska postas ett inlägg två gånger i månaden. Kommunikationsstrategin fokuserar på att få ”systrarna” att aktivt informera om sina aktiviteter. Under året har det även lanserats en ny hemsida med tydligare logga https://sisterlibrariesnaple.wordpress.com/. Den ska uppmuntra nya bibliotek att delta i programmet. En särskild sida har skapats, ”find a sister”, där man kan hitta intressanta möjliga partners. Det finns även möjligheter för bibliotek som inte är systrar att visa upp intressanta aktiviteter. Detta kan vara en ingång i samarbetet för svenska folkbibliotek!

Arbetsgruppen för bibliotekstatistik rapporterade. Under flera år har NAPLE samlat in statistik utifrån en finfördelad uppdelning baserad på ISO-standard. Detta har visat sig vara svårt eftersom de olika medlemsländerna samlar in sin statistik baserat på olika mätpunkter. Mötet diskuterade hur NAPLE-statistiken kan bli bättre och skarpare. Man kom fram till att man bör koncentrera sig på att välja ut några få mätpunkter som alla kan enas om. Det skapas en ny arbetsgrupp som ska arbeta vidare med detta.

Information från medlemsländerna

Deltagarna presenterade initiativ och frågor som de anser är det viktigaste för dem just nu.

Danmark: Trenden är att boklånen ökar något, fysiska och digitala besök också. De funderar just nu över vad man ska göra med musikbiblioteken som har tappat användare. Då det gjordes en användarundersökning förra året anser sig danskarna ha en god bild av sina användare. De är välutbildade mogna kvinnor. 64 % använder biblioteket någon gång under året och alla tycker om biblioteket som idé.

Estland: Det har genomförts en reform av det lokala styret i landet, som även påverkar biblioteken. Pliktlagen har ändrats så att färre exemplar sparas för eftervärlden. Man tänker sig, att detta ska uppvägas med e-plikt istället. Fördelen med det är att det blir lättare för användare att komma åt materialet eftersom det inte behövs beställas.

Finland: Publicerade en folkbiblioteksförordning 2016, den femte i ordningen. Den syftar till att stärka folkbibliotekens roll i det finska samhället. Folkbibliotekens uppdrag förtydligas genom ett antal skall-krav. En viktig punkt är att man förtydligar vilken kompetens som ska finnas på biblioteket.

Irland: Arbetar på en strategi för folkbiblioteken för 2018-2022 och är väldigt intresserade av att ta del av de biblioteksstrategier som redan finns. På Irland har man gemensamt bibliotekssystem och lånekort, gratis service och leveranser mellan de 30 biblioteken på ön. Man kommer att införa en service för hälsa- och välbefinnande på biblioteken som ska finansieras av hälsodepartementet.

Kroatien: Är klara med landets första nationella biblioteksstrategi som ska gälla 2017-2021. Man inväntar ett godkännande av regeringen för att få tillräckligt med tyngd. Strategin ska täcka alla bibliotekstyper i landet och innehåller strategiska mål, hur de ska genomföras och följas upp.

Nederländerna: Fortsatt arbete på projektet ”Cultuur connect” som uppmuntrar till lokala aktiviteter på biblioteken. Om de blir lyckade skalas de upp med stöd från staten och bli löpande tjänster. Just nu pågår 16 projekt över hela landet. Dessa har sorterats fram genom en lång process, från ursprungligen ca 90 förslag, för att hitta de mest livskraftiga.

Norge: Årets ord i Norge har valts av regeringen till vardagintegrering. Biblioteken har tagit detta till sig eftersom det i mycket är en biblioteksfråga. Bidrag har betalats ut till många lokala projekt. Viktigaste frågan just nu är uppföljningen av Norges biblioteksstrategi. Den löper från 2015-2018 och är väldigt inriktad på konkreta mål.

Litauen: Landet med flest bibliotek i Europa. De arbetar just nu under konceptet ”Libraries for innovation”. Inriktning på utbildning, labs, nya tjänster och produkter.

Schweiz: Använder speciellt framtagna bilder för att nå ut till nyanlända i landet om bibliotek och vad de kan erbjuda.

Slovenien: Användarsiffrorna stagnerar i landet. Det diskuteras hur man kan rationalisera katalogiseringen så att inte alla bibliotek ska behöva katalogisera samma material.

Spanien: Visade sin nationella bibliotekskatalog och berättar om rundabordssamtal om Makerspaces på folkbiblioteken.

Sverige: Från svenskt håll gav undertecknad en uppdatering kring hur arbetet med nationell biblioteksstrategi (filmer och publicerade rapporter) utvecklas, samt redogjorde för de nationella utvecklingslinjer för 2017 och framåt som KB pekat ut.

Tjeckien: Har tagit fram och antagit ett utvecklingskoncept 2016. Det innehåller ett antal punkter som får extra stöd för att utveckla biblioteken. Blad andra ingår en biblioteksportal som ska användas av alla bibliotek.

Tyskland: Av historiska skäl har de inte möjlighet att ha en övergripande bibliotekslag för hela landet. 16 delstater har individuella bibliotekslagar och övriga delstater har ingen alls. Fyra delstater har tagit fram biblioteksstrategier, Bayern (2016), Brandenburg (2015), Schleswig-Holstein (2003; 2012 – 2017) och Thüringen (2015). Det publiceras däremot en rapport om det gemensamma tillståndet för Tysklands bibliotek varje år. Ett nationsövergripande initiativ ”Lesen macht stark” pågår sedan 2013. Det syftar till att, genom olika aktiviteteter, uppmuntra barn och unga från utsatta familjer att läsa.

Gemensamma utmaningar

Diskussion om meröppna bibliotek föreslogs av Irland. På Irland är tre lyckade pilotförsök på gång och man planerade att alla bibliotek skulle ha meröppet inom kort. Men facken är oroliga att det skulle innebära att man helt skulle ta bort personalen. Trots försäkringar om att det inte kommer att hända har man inlett en kampanj under parollen ”save the staff”.

De som hade erfarenhet av meröppna bibliotek var främst de nordiska representanterna. De centraleuropeiska representanterna var väldigt tveksamma, rent av kritiska, till meröppna bibliotek. De upplevde att det kunde bli ett ordningsproblem och frågade mycket om hur man kunde förhindra skadegörelse och stölder.

Efter ett intensivt möte avslutades dagen med sociala aktiviteter. Först ett mingel på Rådhuset, där det gavs en särskild visning av vigselrummet som hade vackra blomstermålningar målade direkt på den ådrade träväggen. Efter det var det konferensmiddag på Konserthuset med fantastisk utsikt över konstmuseet Aros.

EBLIDA-konferensen Let’s rethink öppnades av Steen B. Andersen, ordförande för Dansk biblioteksförening och Annette Kelly ordförande för NAPLE på vägnar av NAPLE och EBLIDA. Rabih Azad-Ahmad, Kulturborgmästare i Århus, hälsade oss välkomna till Dokk1 och berättade om hur biblioteket kom till och hur det används av medborgarna i Århus.

Keynote 1 Let’s Rethink – Henrik Good Hovgaard Future Navigator, Vejle, Denmark. Föredraget gick ut på att vara uppmärksam på trender som kommer och går.

Vilken sorts trend är det? En hard trend – kommer att hända och man måste förhålla sig till den, en soft trend – en möjlighet man ser och kan välja att utveckla eller en gamechanger – en trend som ställer allt på ända och ändrar allt.

Hur kommer sammanfogningen av det fysiska och virtuella att påverka och utmana biblioteken? Föreläsaren menade att digital information kommer att förändra hur vi beter oss, kommunicerar, våra strategier och marknadsmodeller. Bildsökning kommer att bli vanligare än textsökning och artificiell intelligens kommer att bli alltmer vanlig i våra hem. Mottot för föreläsningen var ”Creepy but awsome”.

Keynote 2 Rethinking Libraries – Vincent Chapdelaine Collective entrepreneur, Québec, Canada

Nästa föredrag var mer i nutiden om än en framtidsspaning. Föredragshållaren frågade sig hur biblioteken kan påverka aktivt för att uppnå ett bättre samhälle. Det växer fram initiativ som låter användaren bli delaktig i biblioteksverksamheten.

Föredragshållaren tyckte att biblioteken borde vara en del av de rörelser som arbetar tillsammans för att förändra och förbättra och tar upp exempel på initiativ som Fablabs och Coworking spaces.

Vidare menar han att biblioteken är för dåliga på att fånga upp och stå värd för sådana initiativ och att byråkrati kommer i vägen. Människors bild av vad ett bibliotek är kan också vara ett problem. Biblioteket ska inte ses som en statisk byggnad utan en institution som är rörlig och inte så försiktig. Biblioteken bör bjuda in sina användare till att medverka mer. Det ska erbjuda fritt utbyte av tankar och idéer. Föredragshållaren avslutade med den öppna frågan om detta kommer att betyda att biblioteket lämnar sitt uppdrag eller att det återerövrar det.

Rethinking in a competing environment

Paneldiskussion mellan de två Keynote-talarna samt Erin Simon från Knowledge at Google och Jukka Relander President för EBLIDA. Diskussionen demonstrerade olika åsikter om vad bibliotekaries roll ska vara i en värld i allt snabbare förändring. Biblioteken måste engagera sig och kan inte förhålla sig neutrala till samtiden. De bör hålla sig uppdaterade med både upphovsrättsliga lagar och den nya tekniken. Samtidigt måste de vara öppna för trender och kunna välja vilken trend som ska satsas på för att komma vidare i utvecklingen. Panelen kom fram till att bibliotekariens viktigaste och mest hållbara roll är att vara de som förvaltar kunskapen om hur man kommer åt kunskap. Det är det som gör att yrket kommer att behövas i framtiden.

Library Strategy and Advocacy

Vår egen riksbibliotekarie, Gunilla Herdenberg, inledde denna del av konferensen med att tala om arbetet med Sveriges nationella biblioteksstrategi och varför en sådan behövs. Nästa talare var Morten Lautrup-Larsen, Chef för Slots- och Kulturstyrelsen i Danmark. Han intog en avvikande ståndpunkt och menade att strategier inte behövs, istället ska man tänka strategiskt. Till exempel ska man samarbeta mer med andra institutioner för att nå dem som inte använder biblioteken idag samt guida i informationssamhället.

Med dessa föreläsningar som inspiration inleddes en interaktiv session om biblioteksstrategier i world café-format, där varje fråga kunde diskuteras i grupp med en diskussionsledare.

Man kunde välja bland fyra diskussionsgrupper:

  • Biblioteksfrämjande aktiviteter på nationell nivå
  • De viktigaste frågorna i en nationell strategi
  • Partnerskap – med vilka och hur?
  • Digital synlighet – service, samlingar osv.

/Hilda Androls, Kungliga biblioteket

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.