Trend 2017 – kommunala biblioteksplaner

Vi får ofta frågan, vad skriver kommunerna om i sina biblioteksplaner?
Ska en plan vara lång eller kort?
Hur beskriver man bibliotekets verksamhet?

I år har vi tagit reda på det, en grupp handläggare på nationell bibliotekssamverkan läste 46 stycken kommunala biblioteksplaner som antagits under 2017.  Ett 40-tal parametrar bockades av, de flesta har koppling till bibliotekslagen.

Nu vet vi att 11–15 sidor är den vanligaste längden, därmed inte sagt att det är ett mått att sträva efter, utan just bara en beskrivning av att det är det vanligaste sidantalet i de lästa planerna.

I april 2018 när biblioteksplanernas aktualitet beräknades kunde vi konstatera att 90 % av kommunerna har en biblioteksplan med slutåren 2016, 2017, 2018 eller längre fram i tiden. Som aktuell biblioteksplan räknar KB två år bakåt i tiden med tanke på att processen att skriva  en ny plan ofta tar cirka två år. Att 90 % av kommunerna anses förfoga över en aktuell biblioteksplan är en klar förbättring jämfört med juli 2013 då endast 39 % av kommunerna kunde anses ha en aktuell biblioteksplan.

Större delen av bibliotekslagen återfinns i de lästa biblioteksplanerna, men några områden sticker ut där det oftare saknas beskrivningar i biblioteksplanerna:

  • Nationella minoriteter och särskilt barnen
  • Kvalitet, beskrivningar av hur man uppfattar och arbetar med kvalitet
  • Lättläst

Här finns rapporten

Från presentation 7 maj 2018
Powerpoint

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek | Lämna en kommentar

Tjänstekvalitet i praktik: om hur LiUB har utvecklat tjänsten Fråga biblioteket med hjälp av kvalitetsparametrar och kvalitetsmarkörer

Text och bild:  Anneli Friberg, Avdelningschef Publiceringen Infrastruktur, LiUB

Sedan 2015 har Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) strävat efter att jobba systematiskt med att ”vända på perspektivet” (från inifrån-ut till utifrån-in) och försöka ta reda på hur tjänster och service används och upplevs av bibliotekets användare. Att försöka få en bild av deras behov, användande och upplevelse av biblioteket ser vi som en väsentlig del av bibliotekets kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete, och det är en viktig del i vårt arbete med att skapa värde för både uppdragsgivare och användare. Vårt fokus i det arbetet är den så kallade yttre kvaliteten, det vill säga vår förmåga att tillfredsställa (och gärna överträffa) användarnas behov och förväntningar.

En minst lika viktig aspekt av det värdeskapande arbetet är att jobba med den så kallade inre kvaliteten. Här ligger fokus på hur vi utför och förmedlar våra tjänster och vår service, snarare än hur de upplevs. Vi kan nämligen aldrig styra användarens upplevelse av tjänsten, men vi kan sträva efter att leverera en så jämn och kvalitetssäkrad tjänst som möjligt. Tjänstekvalitet innebär som ordet antyder: kvalitet i tjänsten.

Hösten 2016 hade jag i min dåvarande roll som funktionsansvarig för användarmötet fört diskussioner med Karin Dahl Petersson som är samordnare för LiUB:s tjänst Fråga biblioteket (FB) kring hur vi skulle kunna utveckla och kvalitetssäkra just den tjänsten. Vi hade blivit inspirerade av den kvalitetspolicy som Lunds universitetsbibliotek hade tagit fram för sin virtuella referenstjänst, internt kallad Tratten, och pratade om att ta fram en dylik för FB. Men när vi hörde talas om KB:s kvalitetsmodell (se nedan) bestämde vi oss för att istället ta fram en checklista. En checklista som skulle kunna användas som ett konkret verktyg för de så kallade FB-operatörerna i vardagen vid bemanning och utförande av tjänsten.

 

 

Det här inlägget beskriver inte själva kvalitetsmodellen, utan snarare vårt interna arbete där vi använde den som ett redskap för att få struktur på kvalitetsarbetet. Men först lite kort om hur vi jobbar med FB, som är en av flera kontaktytor där vi interagerar med bibliotekets användare. Fråga bibliotek var en nationell, virtuell informations- och frågetjänst som drevs gemensamt av bibliotek i Sverige mellan 1996 – mars 2011. Den ersattes av Bibblan svarar hösten 2011. Linköpings universitetsbibliotek var en del av den nationella tjänsten mellan 2004-2009. Sedan 2008 bedriver vi dock en egen virtuell referenstjänst som innefattar mail och chatt. Vår interna chatt föddes ur den nationella. Tjänsten bemannas måndag-fredag mellan 10-16 (chatt) respektive 8-17 (mejl) under terminstid.  Vi är ett 20-tal operatörer från olika avdelningar på LiUB som bemannar enligt ett schema.

I februari 2017 bjöd vi in Elisabet Rundqvist, KB, till LiUB för att bland annat få en introduktion till hur man med hjälp av den konceptuella kvalitetsmodellen kan jobba med tjänstekvalitet på bibliotek. KB:s kvalitetsmodell hade då testats på tre olika verksamheter: referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön, det virtuella referenssamtalet samt sagostunden vilket beskrivs mer utförligt i Pålitligt, lyhört och kompetent – tjänstekvalitet på bibliotek i teori och praktik (Ahlqvist, Borrman, Johansson och Löfdahl, 2016).

I boken finns det en bruksanvisning (steg-för-steg) i hur man kan använda modellen. Karin och jag bestämde oss ganska tidigt för att utgå från den. Våren 2017 bjöd vi in samtliga FB-operatörer till sammanlagt fyra workshops. Syftet med dessa workshops var att utifrån de 11 kvalitetsparametrarna hitta så kallade markörer till de olika parametrarna. Varje workshop inleddes med en kort inledning av mig och Karin där vi beskrev varför vi hade initierat detta arbete, hur vi tänkte oss processen och vad slutresultatet skulle bli (det vill säga en checklista). Vi var båda överens om att en viktig framgångsfaktor för att arbetet skulle falla väl ut, var ett högt deltagande och engagemang från operatörsgruppen. När alla workshoptillfällen var genomförda kunde vi konstatera att totalt 18 av 21 personer hade deltagit, vilket vi var mycket glada över. Några var med vid ett workshoptillfälle, medan andra deltog vid flera tillfällen. Varje workshop hade 6-8 deltagare.

Efter att vi introducerat arbetet, uppgiften och modellen ägnades resten av tiden åt att vaska fram markörer till parametrarna. Vi gick igenom 2-3 parametrar/workshop. Deltagarna fick börja med att fundera en liten stund på egen hand, och därefter följde en gemensam diskussion (utifrån vars och ens markörer). Markörerna noterade vi på en Whiteboard, och så här kunde det till exempel se ut när vi diskuterade markörer kopplade till parametrarna ”lyhördhet” och ”pålitlighet”.

Vi märkte redan efter ett par workshops att vissa markörer återkom för flera parametrar. Så när alla workshops var genomförda jobbade Karin och jag vidare med materialet: jämförde markörer och slog ihop parametrar vilket genererade att vi behöll fem parametrar med tillhörande markörer som kändes relevanta för FB-tjänsten. De parametrar vi behöll var: pålitlighet, kompetens, tillgänglighet, kommunikation och rättelse. Här samarbetade vi med några kollegor som jobbar med LiUB:s E-jour som gjort ett liknande arbete.

När vi hade kommit så långt bjöd vi in samtliga operatörer till ytterligare en avslutande workshop om själva checklistan. Efter feedback från det mötet tog Karin och jag fram den slutgiltiga checklistan som blev klar i slutet av förra året.

Utöver den faktiska checklistan, som vi bland annat använder i samband med att nya operatörer introduceras till tjänsten, tyckte vi att det stora värdet var de diskussioner vi hade inom operatörsgruppen. Möjligheten att gemensamt få diskutera, vända och vrida på olika situationer vi ställs inför i samband med att vi bemannar Fråga biblioteket var uppskattad och mycket värdefull.

Nu då? Ja, nu har vi ett internt verktyg som är väl förankrat bland oss som jobbar med att bemanna Fråga biblioteket och som förhoppningsvis hjälper oss att tillhandahålla en tjänst av hög kvalitet. Under 2018 har vi därför vänt blicken utåt igen och satt fokus på den yttre kvaliteten. Vi har under våren genomfört två intervjuer med personer som använt sig av FB (och fler intervjuer är planerade för hösten). För nu vill vi ta reda på hur vi kan utveckla och förbättra tjänsten ytterligare, och det vill vi göra i dialog med våra användare.

Publicerat i bibliotekssamverkan | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Studieresa till Örebro

Resenärerna uppställda framför slottet i Örebro

Resenärerna från enheten nationell bibliotekssamverkan framför Örebro slott, foto: Lotta Perkiö

Med Medicinska biblioteket och stadsbibliotekets filial i Vivalla i sikte startade enheten för nationell bibliotekssamverkans sin studieresa från Stockholm på morgonen den 11 juni. Efter tågresan promenerade vi den korta sträckan mellan stationen och universitetssjukhusets campus.

Liz, Marie och Linda

Från höger Liz Holmgren, Marie Danielsen och Linda Bejerstrand, foto: Anna Lundén

Där tog Marie Danielsen, Linda Bejerstrand och Liz Holmgren emot oss och presenterade verksamheten på Medicinska biblioteket. Bland annat presenterades arbetet med att införliva Medicinska biblioteket i Örebro universitetsbiblioteks verksamhet – med sloganen ”ett bibliotek med större muskler – två bibliotek blir ett”.

Personalen från gamla universitetssjukhusbiblioteket följde med till det nya biblioteket och fortsatte stödja Region Örebro läns forskare och personal med deras informationssökning. Universitetsbiblioteket övertog också ansvaret för e-resurserna vilket är en utmaning då det finns flera intranät, två konsortier (Bibsam och EIRA) samt olika användarkategorier som har olika behörighet. Biblioteket hjälper användarna att navigera de olika resurserna genom undervisning i informationssökning och löpande service. Vi pratade också om öppen tillgång och finansiering av den, samt hur bibliotekarierna även här stöttar forskarna på olika sätt. Region Örebro har en fond på 800 tkr per år för att betala författaravgifter (APC:er).

Medicinska biblioteket

Medicinska biblioteket vid Örebros universitetssjukhus, foto: Maria Zetterström

Därefter fick vi en rundvandring i lokalerna och allra sist tips på en trevlig promenadväg till vårt nästa stopp. I sällskap av gäss och barngrupper gick vi sträckan längs ån och kikade på fina parkanläggningar och några av de äldre byggnaderna i ”Wadköping”.

Efter lunch var det dags att möta Lotta Perkiö från Stadsbiblioteket vid busshållplatsen vid Örebro slott. Lotta lotsade oss ombord på rätt buss till Vivalla, resan gick mot nordväst genom bostadsområden och köpcentrum, bland annat passerade vi Baronbackarna på håll, där biblioteket ”52:an” ligger. Lottas kollegor Nanna Petersson och Katarina Möller mötte oss på biblioteket i Vivalla Centrum.

Biblioteket i Vivalla

Entrén till biblioteket i Vivalla, foto: Elisabet Rundqvist

Medarbetare på biblioteket i Vivalla

Från vänster Abdulrahman Halabi, Nanna Petersson, Mazen Mohamad och Katarina Möller på biblioteket i Vivalla, foto: Elisabet Rundqvist

Nanna och Katarina presenterade Seriebiblioteket 52:an och verksamheten vid Vivallas bibliotek. Pop-up-bibliotek, workshops om till exempel manga, samarbete med ABFs ”nördsatsning på kultur” och föreläsningar om superhjältar hör till aktiviteterna som seriebiblioteket satsar på.

52:an är förutom att vara ett seriebibliotek också kombinerat med en fritidsgård. Lokalen har öppen planlösning, vilket betyder att fritidsgården, fritidsklubben och biblioteket är lokalmässigt helt integrerade. Verksamhetsmässig är det två skilda verksamheter, men många samarbeten finns och det öppnar för möjligheter som gynnar barn och unga som kan delta i bibliotekets arrangemang utan att behöva förflytta sig. Så länge fritidsgården är öppen är biblioteket tillgängligt för självservice de timmar bibliotekspersonalen inte är på plats.

Biblioteket i Vivalla

Abdulrahman Halabi hjälper en besökare i biblioteket i Vivalla, foto: Elisabet Rundqvist

Vivalla hör till de så kallade utanförskapsområden där särskilda insatser görs för att motverka utanförskap och främja integration, som t ex centrumvärdar, partnerskapet, områdesgrupp och brobyggare. Biblioteket har nära samarbete med familjecentralen och BVC, bostadsföretagen, etc. och man hoppas också på att få medel från Delegationen mot segregation (Delmos). Att biblioteket har en stor betydelse i Vivalla framkom tydligt av Katarinas och Lottas berättelser. Genom berättelserna fick vi känslan av att biblioteket är en hjärtefråga för Vivalla och dess innevånare och en viktig del i att motverka utanförskap.

Biblioteket i Vivalla

Interiör från biblioteket i Vivalla, foto: Anna Lundén

Nöjda efter dagens alla intryck tog vi tåget tillbaka till Stockholm. Redan under färden började idéer för nästa utflykt surra – vem vet var vi hamnar då?

Glad sommar önskar Enheten nationell bibliotekssamverkan!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Bibblan svarar/Bibblan guidar – förändringar

Digitala tjänster måste förändras i takt med behoven i omvärlden och när det gäller Bibblan svarar och Bibblan guidar är följande på gång.

Den mångspråkiga delen av Bibblan svarar har tyvärr inte fått särskilt många frågor under åren som gått sedan den inrättades 2011. Vi bedömer att det skulle krävas mycket stora marknadsföringsinsatser på respektive språk för att få tjänsten att nå ut så som den var tänkt. I samråd med Kungliga biblioteket har vi därför beslutat att lägga ner mångspråksdelen av Bibblan svarar, så att det framöver endast går att ställa frågor på svenska och engelska.

I gengäld sker två andra språkinriktade satsningar:

  1. Bibblan svarar på klarspråk
    Bibblan svarars svenska del kommer att utvecklas mot att svaren ska skrivas i klarspråk och att texterna, när så är möjligt, kompletteras med informationsresurser i form av bild, ljud eller film. Alla tjänstens operatörer kommer att erbjudas kompetensutveckling med denna inriktning hösten 2018. Syftet är att den svenska Bibblan svarar på sikt ska bli tillgänglig för fler – både för de med svaga kunskaper i svenska och för personer med olika former av funktionsnedsättningar.
  2. ”Bibblan guidar mångspråk”
    I nära samarbete med Internationella biblioteket och Libris kommer ett helt nytt projekt att starta under 2018. Arbetsnamnet är ”Bibblan guidar mångspråk” och det går ut på att leta upp och samla fria webbresurser inom olika ämnesområden – på språk där det idag finns stora behov av kompletterande kunskapsresurser. Webbresurserna kommer att katalogiseras i Libris, men även presenteras i ett annat skräddarsytt och lättillgängligt webbgränssnitt. Till att börja med kommer webbresurser på arabiska, persiska, somaliska, tigrinska, ryska och kinesiska att prioriteras, men planen är att så småningom utöka med fler språk.

Mer om bakgrunden till dessa förändringar finns att läsa i den tidigare publicerade rapporten Digitala tjänster i en mångspråkig kontext.

Hör gärna av er om ni har några frågor eller synpunkter!

Nanna.ekman@malmo.se

Gunilla.fors@malmo.se

Publicerat i bibblan guidar, bibblan svarar | Lämna en kommentar

Världen där utanför – bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker

Inom ramen för Kungliga bibliotekets arbete med att göra djuplodande temastudier på olika områden som berör bibliotekarie-professionen presenteras en ny antologi: Världen där utanför – bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker

Omvärldsbevakning är inte detsamma som informationssökning. Det är inte heller något som bara förekommer i företagsvärlden. Bidragen i antologin visar att omvärldsbevakning och analys är kunskapsdelning på högsta strategiska nivå. För att den strategiska nivån ska uppnås gäller det att se hela kedjan i det arbete som omvärldsbevakning och analys utgör från kvalificerad informationssökning till reflektion, analys och leverans av beslutsunderlag. Många av oss utför delar i kedjan men vi behöver ta ett steg till och erövra hela kedjan för att nå fram till den strategiska nivån.

 

Tretton skribenter från olika delar av bibliotekssektorn har bidragit med kunskaper och personliga erfarenheter. Texternas karaktär och innehåll gjorde att vi delade in antologin i tre delar för att avspegla den mer övergripande modellen för vad som kan sägas ingå i begreppet omvärldsbevakning och analys. Den inledande teoretiska delen ger oss grunden och modellerna. Den andra delen ger oss inblick i praktikfall och hur det kan gå till i verkligheten. Den tredje avslutande delen behandlar omvärldsanalysen och hur den kan användas för att utveckla verksamheten.

Tack alla medverkande för ert engagemang och fina bidrag till vår antologi Världen där utanför – bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker

Hälsar stolta och glada redaktörer!

Christine Wallén och Marja Haapalainen

 

Publicerat i bibliotek | Etiketter , , , | 1 kommentar

Träffpunkt biblioteksplaner och trend 2017

Träffpunkt biblioteksplaner

Träffpunkt, filmen

 

 

 

 

 

Trend 2017 – kommunala biblioteksplaner 

 

 

 

 

 

Språklig mångfald och nationella minoritetsspråk

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, Kungliga biblioteket, kvalitetsdialog, Utvidgat uppdrag | Lämna en kommentar

UKSG 41st Annual Conference and Exhibition

Vi var tre personer från enheten Nationell bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket som besökte årets UKSG i Glasgow den 9-11 april, Anna Lundén, Britt-Marie Wideberg och Lilian Larsson. Staden bjöd under dessa dagar på en frisk västkustkänsla med omväxlande väder och skränande måsar över floden Clyde.

 

Foto: Lilian Larsson

UKSG ger ett bra tillfälle till personliga möten med (nya) förlagsrepresentanter och med kolleger från Norden, UK och andra länder. Det är också ett bra tillfälle att inleda förhandlingar om konsortieavtalen inför nästa år. Vi hade möten med följande förlag vars avtal ska omförhandlas inför 2019: Springer, T&F, Wiley, OUP, ACM, AIP, Mark Allen, SPIE och några uppföljningsmöten med ACS och RSC m fl.

 

Konferensprogrammet var som vanligt innehållsrikt och omfattande och det lyckades avspegla alla just nu aktuella frågor för akademiska förlag och bibliotek.

Open access var temat för första dagens förmiddag ”Pushing boundaries and razing walls: news from the front in the open access transition” som innehöll tre föreläsningar. Först ut var Anna Lundén från KB och Liam Earney från JISC med “National license negotiations advancing the OA transition: a view from Sweden and the UK”. Trots att Open access har diskuterats under snart två decennier och många initiativ har genomförts så är det först under senare år som en verklig omställning har tagit fart både på politisk nivå och i praktiken. Över 40% av all publicering från svenska lärosäten, 2016, är i dag öppet tillgängligt antingen som guld, grön eller hybrid OA men det är ändå mycket långt kvar till målet 100% publicering med omedelbar öppen tillgång. En genomgång av licensavtal i de båda länderna visar att många övergångsavtal, dvs avtal som innehåller både prenumerationer och överenskommelse om publicering med öppen tillgång, inte har lyckats omvandla en tillräckligt stor andel artiklar till OA. Det avtal där man lyckats bäst med detta är Springer Compact, enligt Liam Earney. I framtiden vill han se fler avtal för rena OA-tidskrifter och utforska OA-modeller som inte bygger på APC:er. Öppen tillgång till fler monografier är också angeläget.

Nästa talare var Caroline Sutton, Taylor & Francis Group, som gav en intressant inblick i de svårigheter och nya möjligheter som förlaget upplevt då de tagit sina första steg på vägen mot en övergång till open access. Ralf Schimmer, Max Planck Digital Library, avslutade sessionen med att varna för passiv väntan på att andra ska genomdriva omvandlingen till öppet tillgängliga forskningsresultat. Med hjälp av uppdaterad statistik och övertygande argument manade han på till ökad uppslutning från fler länder och organisationer i arbetet mot öppen tillgång.

Två kolleger från Stockholm, Frida Jacobson, KIB och Lisa Lovén, SUB, höll en mycket uppskattad break-out session ” Monitoring open access cost and publication data – hands-on examples from two Swedish HEIs” där de jämförde sina erfarenheter av att med olika metoder försöka få kontroll över institutionernas publiceringskostnader. Stockholms universitets har valt att använda sig av sitt ekonomisystem och Karolinska institutet har utgått ifrån publiceringsdata för att göra en uppskattning av lärosätets publiceringskostnader.

Mellan förlagsmötena besöktes så många föreläsningar som möjligt. Bland annat kan nämnas en tänkvärd om predatory publishers av Helen Dobson som var kritisk till den alarmistiska tonen i debatten om dessa och menade att de problem som finns med oetiska metoder inom förlagsbranschen bör hanteras på ett sakligare vis. Hon nämnde några exempel på vad biblioteken kan göra och vilken hjälp som finns för forskare t ex thinkchecksubmit.org

Foto: Britt-Marie WidebergPå tisdagskväll var det konferensmiddag. En mycket lyckad tillställning som avslutades med underbart svängig popp-rock på säckpipa med Saltire Beat.

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Polarbibblo.se

Text: Birgitta Markusson, Regionbibliotek Norrbotten

Polarbibblo.se är en läs- och skrivstimulerande webbresurs för barns eget skapande och därmed digitala delaktighet. I en utredning har Regionbibliotek Norrbotten undersökt möjligheten att utveckla teknik och innehåll för Polarbibblo.se och om den kan vara en plats för barn på samiska och meänkieli.

 

 

 

 

 

Sedan 1997 har Regionbibliotek Norrbotten drivit webbplatsen Polarbibblo.se. Där kan barn göra sin röst hörd genom att skicka in bilder, dikter, berättelser och lästips. Bidragen publiceras sedan för alla att ta del av. Barn kan även ställa frågor till en bibliotekarie, spela spel och delta i quiz, läsa och lyssna på boken Var är Noras pulka? som finns på 12 olika språk.

Idag drivs Polarbibblo.se av Biblioteken i Norrbotten, regionbiblioteket och folkbibliotekens gemensamma organisation för samarbete och utveckling. Personal vid biblioteken går igenom de bidrag som skickas in och för dialog med barnen i samband med publicering. Responsen från en vuxen på barns eget skapande är en av de saker som gör Polarbibblo.se unik, liksom att webbplatsen genomgående har ett barntilltal.

Ingen får veta

När jag vaknar finns ångesten där. När jag går till skolan blir ångesten större.
När alla tittar på mig tvingas jag att le.
Ingen får se, ingen får veta att jag blir retad …
Emilia O

Under hösten 2017 undersöktes hur Polarbibblo.se kan utvecklas. Utredningen gjordes av Terese Raymond på uppdrag av Regionbibliotek Norrbotten och med stöd från Region Norrbotten och Statens kulturråd. Rapporten Gollečoarvi/Guldhorn* undersöker och beskriver Polarbibblos funktion som digital tjänst för barns eget skapande och möjlighet till kulturella uttryck. Den beskriver även dess funktion som läs- och skrivfrämjande verktyg för folkbiblioteken och skolorna. Polarbibblo lyfts också fram som en viktig resurs för att öka den digitala delaktigheten för barn.

De nationella minoritetspråken och urfolkets språk är prioriterade enligt bibliotekslagen. Biblioteken ska erbjuda information, litteratur, aktiviteter och tjänster på språken. Offentlig verksamhet ska bidra till revitaliseringen, det vill säga att stärka språken och kulturen så att de synliggörs, bevaras och utvecklas och för att öka inkluderingen. För ett språks överlevnad är barn och unga särskilt viktiga och att de ges möjlighet att använda och utveckla sitt språk är en förutsättning.

En viktig del i utredningen var att utreda möjligheten för Polarbibblo.se att utvecklas som en digital läs- och skrivstimulerande tjänst på meänkieli och samiska. Samtal har förts med representanter för språken om deras syn på en sådan fortsättning. Bland annat kontaktades den samiska skribentföreningen Bágo čálliid siebrie och Svenska Tornedalingars Riksförbund –Tornionlaaksolaiset (STR-T) . Responsen var mycket positiv.

Nästa steg har inletts. Dialogen kommer att fortsätta om hur ett nytt Polarbibblo.se ska se ut, hur en modern teknisk plattform ska fungera och vad sajten ska innehålla för att nå barn på fler språk. Med representanter för språken och med barn om vad de anser att en digital tjänst för lustfyllt skapande ska vara.  Vi ser utvecklingen som mycket viktig. För barns eget skapande och uttryck, för bibliotekens utveckling och för språkens revitalisering i Sverige.

Rapporten finns att ta del av på Regionbibliotek Norrbottens webbplats.

Den härliga vintern

Nu är det vinter och här är det kallt,

skidåkning och choklad hade varit ballt.

Snön faller tät,

vinkeln mot marken är inte alltid rät.

Stan täcks av en matta så slät,

ingen grät.

Detta på grund av att snön är fin
och att skidbacken är din.
Josef B

 

 

 

* Titeln till rapporten är lånad från ett av höstens bidrag till Poesimelodi. Poesimelodi är ett samarbete mellan Polarbibblo.se och Norrbottensmusiken med målet att tonsätta poesi. Gollečoarvi/Guldhorn är skriven av förskoleklassen i Övre Soppero.

Publicerat i bibliotek, folkbibliotek | Etiketter | Lämna en kommentar

Researcher to reader, London 26-27 februari 2018

Februarivädret bjöd på ömsom sol, ömsom snö, samtidigt som den årliga konferensen Researcher to Reader ägde rum den 26-27 februari i London. Konferensen samlade drygt 160 deltagare från förlag, bibliotek, agenter och tjänsteleverantörer. I år kom sammanlagt nio deltagare från Sverige. Britt-Marie Wideberg och Annica Wentzel deltog från Kungliga biblioteket.

Foto: Annica Wentzel

Under konferensens två dagar hölls tre workshoptillfällen om fem olika ämnen: “Open Science Responsibilities”, “Resilience Through Diversity”, “Open Data Sharing”, “Metadata Lifecycles” och “Open Access Communications”. Annica Wentzel deltog i workshoppen om ”Open Access Communications”, som tittade på vilken kommunikation som sker när en forskare skickar in en artikel, när den sakkunniggranskas, publiceras och betalas. Därefter tittade man på var i processen mest problem uppstod, och hur de kan lösas.

Foto: Annica Wentzel

Resultatet ska bli en handlingsplan för att förbättra kommunikationen i dessa steg. Britt-Marie deltog i workshoppen om ”Open Science Responsibilities”. Möjligheter och utmaningar för de olika grupperna förlag, bibliotek och forskare diskuterades under de tre tillfällena och arrangörerna kommer att återkomma med en sammanställning av gruppens resultat.

Programmet innehöll flera intressanta presentationer. Ett par exempel:

Alison Mudditt, PLOS talade om Changing the Culture of Research – It’s everyone’s Problem. För att ändra forskningskulturen måste först och främst ny, lättanvänd infrastruktur byggas.

Foto: Annica Wentzel

Ros Pyne från Springer Nature presenterade förlagets rapport The OA-effect. How does open access affect the usage of scholarly books? Rapportens resultat visar att en open access-bok laddas ner mer än en genomsnittlig ”icke OA”-bok under bokens första fyra år, och sju gånger mer under bokens första år. OA-boken citeras också 50% mer än ej-OA-boken under de första fyra åren. Varför det är så är dock oklart – beror det på att bättre tillgänglighet, eller att en viss typ av författare eller böcker som läses mer, publiceras open access?

Dr Maria Bonn berättade om University of Illinois projekt Publishing Without Walls. Man har undersökt vad författare har för mål för sin publicering och hur de lyckats nå sina mål genom olika sätt att publicera sin forskning.

Foto: Annica Wentzel

Lucy Lambe talade om biblioteket som en plattform för publicering och hennes arbete för att möjliggöra detta på London School of Economics.

Dr Catherine Cotton, Sally Hardy och Dr Caroline Sutton deltog i ett panelsamtal som representanter från lärda sällskap. De diskuterade bland annat lärda sällskap måste samarbeta för att möta utmaningarna med open access. De såg en del problem med open access, till exempel författare i delar av världen som inte har råd att betala APC-avgifter. Open access gör att forskningsartiklar är tillgängliga för alla – men kan alla förstå? Kommer det att leda till att författare skriver två varianter av artiklar, en traditionell och en som är lättare att förstå? Representanterna såg inte att de kan göra alla sina tidskrifter till open access inom rimlig framtid.

Foto: Annica Wentzel

Susan Gibbons från Yale University Library avslutade konferensen med en intressant presentation Aligning Library Services with researcher needs som handlade om att förstå användarnas behov idag och anpassa biblioteket därefter.

Sammanfattningsvis var det två innehållsrika dagar med mycket fokus på open access och nyfikenhet på nya sätt att publicera forskningsartiklar.

Publicerat i BIBSAM, e-förvärv, e-resurs, konferens, konferenser/kurser, open access, workshop | 1 kommentar

Biblioteken och de nationella minoritetsspråken – en lägesbeskrivning

Hur ser bibliotekens verksamheter med och för nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk ut? Idag ligger ansvaret för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken hos hela det allmänna biblioteksväsendet och hos flera myndigheter. Minoritetspolitiken regleras genom ett flertal lagar, varav bibliotekslagen är en. 

Länk till rapporten: Biblioteken och de nationella minoritetsspråken – en lägesbeskrivning

Lägesbeskrivning

Synliggörandet av nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk är väldigt ojämnt och ser mycket olika ut över landet. Vår undersökning visar även att det är svårt att uppfylla bibliotekslagen på flera plan. Det allmänna biblioteksväsendet som helhet har hittills inte i någon högre grad uppfyllt bibliotekslagens åligganden i förhållande till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken: att verka för det demokratiska samhällets utveckling, att främja litteraturens ställning samt att finnas till för alla. I många delar av landet bedrivs inte verksamhet som synliggör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i någon större omfattning.

Tre utvecklingsområden

Det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och nationella minoritetsspråken och samtidigt följa bibliotekslagen:

  1. Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.
  2. Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan. 
  3. Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna. 

Om undersökningen 

Under perioden oktober 2017 till januari 2018 genomfördes en undersökning på Kungliga biblioteket av gruppen för utveckling och samordning på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet var att belysa folkbibliotekens aktiviteter och verksamheter kring nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt att ge en övergripande lägesbeskrivning av hur biblioteken prioriterar och tillgodoser nationella minoriteter. En del av undersökningen består av en genomlysning av kommunala och regionala biblioteksplaner samt hur regionernas kulturplaner i kultursamverkansmodellen är utformade inom området.

 

Relaterat: Staare 2018 – 100 årsfirandet av det första samiska landsmötet på svensk sida av Saepmie 

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi, folkbibliotek | Etiketter , , , , | 3 kommentarer