Ájtte bibliotek och Samernas bibliotek

Nordväst om Boden  finns en  unik gömma, ett förråd som inte har sin like någonstans i Sverige. Vi talar om Ájtte i Jokkmokk som är ett samhälle känt för sin vintermarknad. Jåhkåmåhkke, det vill säga Jokkmokk på lulesamiska, gömmer så mycket mer. Här finns historien om urfolket samerna och den nutida generationen som vill återerövra sitt språk, historia och kultur.  Ájtte är lulesamiska för förrådsbod och är bibliotek, arkiv och museum i ett

I december strax före jul tog Birgitta Edeborg emot vår lilla delegation och tog med oss till Viddernas café där det serverades en samisk jultallrik av kocken Linn Huuva. Hennes och två andra kockars arbete med att sprida kännedom om den samiska matkonsten visas på SVT play i programmet Smaker från Sápmi. Birgitta visade oss sedan de två biblioteken som samsas i samma lokal, Samernas bibliotek och Ájtte bibliotek. Tillsammans utgör de en kulturskatt i form av böcker, ljudupptagningar och bilder.  

Huvudman för Samernas bibliotek är Sametinget. Det är ett samiskt depåbibliotek för lån till bibliotek, skolor, organisationer, föreningar och institutionerAlla böcker finns katalogiserade i Libris. En bibliotekskonsulent (som idag är 50 % av Birgittas tjänst) hjälper till med frågor om samisk skönlitteratur och författare och ger även stöd till den som forskar om samer och behöver litteraturvägledning.

Ájtte biblioteket vid Svenskt fjäll- och samemuseum ägs av en stiftelse och samlar litteratur huvudsakligen inom ämnesområdena samisk etnografi, samiskt liv, fjällens natur och kultur, och liv och natur i Arktis. Det är det enda bibliotek i Sverige som aktivt samlar in allt om samer och samiskt liv (dock inte barnlitteratur), dvs avhandlingar, uppsatser, monografier, broschyrer m.m. Alla medier katalogiseras i Libris och biblioteket ingår också i fjärrlånesamarbetet mellan biblioteken i Sverige och Norden. Ájtte bibliotek registrerar även böcker och kapitel ur böcker för Svensk samisk bibliografi som ingår i Libris. Den samiska bibliografin är ett samarbete mellan Norge , Finland och Sverige. Allt detta sköter Birgitta på den andra halvan av sin tjänst. 

Vi intervjuade en person som arbetar på Sametinget och som berättade för oss om utmaningen med språkvarieteterna som är spridda över fyra länder. Det är ett dilemma då man vill behålla varieteterna fast det vore enklare att gå mot ett gemensamt språk.  Språket befinner sig i ständig utveckling med nya ortografier och det pågår en normaliseringprocess av de samiska varieteterna. Det finns inte samiska ord för allt, det gäller både nytt och gammalt, tex drönare eller spark. Det är brist på samiska författare och det påverkar givetvis utgivningen och därmed utbudet på biblioteken. 

Vi besökte också Ájtte museum och fick en mycket personlig guidad visning av en samisk guide som berättade om urfolkets historia i Sverige och hur det är att leva som same idag. Vi passade även på att besöka kommunbiblioteket och kunde konstatera att samiska medier var de första som mötte oss i biblioteket. Vi hann även med besök på Sameslöjdstiftelsen, Jokkmokks tenn och andra hantverksställen. Det blev många promenader på de snötäckta gatorna i Jokkmokk vilket behövdes för att smälta all ny kunskap.

Varför vi åkte just till Johkamohkki, som är nordsamiska för Jokkmokk? Vi arbetar just nu med en utredning om nationella minoriteter och minoritetsspråk på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av bibliotekens arbete på detta område. Inom studien genomförs intervjuer och möten med bibliotekspersonal och talare av minoritetsspråken, meänkieli, finska, romani chib, jiddisch och som beskrivet ovanför samiska. En kort artikel finns publicerad i Biblioteksbladet

Fotografier av Carina Heurlin Fernold.

Publicerat i Biblioteksplaner | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mångspråkskatalogisering – folkbibliotek i Libris 2017

Under 2016/2017 har Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket genomfört en kartläggning av folkbibliotekens arbete med katalogisering och förvärv av mångspråksmedia. Undersökningen ingick som en del av Internationella bibliotekets uppdrag som KB:s partnerbibliotek. Syftet med kartläggningen var att undersöka bibliotekens behov av stöd vid katalogisering av mångspråkiga medier. Frågor ställdes också om situationen vid inköp av mångspråksmedier.

I våras skickades en enkät om katalogisering och inköp av mångspråksmedier till 114 folkbibliotek. 67 bibliotek besvarade enkäten. Svaren visar att flera av biblioteken utför en hel del mångspråkskatalogisering i Libris, men det är en mycket liten del som katalogiseras från grunden. Istället hämtar man poster från andra bibliotekskataloger och databaser, eller uppgraderar förhands- och preliminärposter som kommit via förvärvsrutinen. Andra bibliotek har stora problem att hantera materialet och undviker att köpa media där de inte kan få tillgång till katalogpost. Enkätsvaren visar att samtliga bibliotek, även de som katalogiserar mycket, behöver mer stöd för att löpande kunna hantera det mångspråkiga materialet mer effektivt.

Frågorna i enkäten har arbetats fram av en samarbetsgrupp bestående av representanter från KB, IB, Götabiblioteken och Göteborgs stadsbibliotek. Resultatet kommer att vara en del av grunden för KB:s fortsatta arbete med att utveckla Libris förvärvsrutin och för KB:s och IB:s gemensamma arbete med att ta fram stöd för de katalogiserande biblioteken.

Resultatet är presenterat i rapporten Mångspråkskatalogisering– folkbibliotek i Libris 2017. Enkätfrågorna redovisas i en bilaga.

Publicerat i folkbibliotek | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Nytt nordiskt nätverk för erfarenhetsutbyte kring bibliotekens arbete med inkludering och språklig mångfald

Nordic network for professionals working with language cafes, reading clubs and other similar initiatives at public libraries

Nätverket är en del av det nordiska projektet Inkluderande kulturliv i Norden (Inclusive cultural life in the Nordic region).

Syftet med nätverket är att dela med sig av erfarenheter och praxis i hela Norden kring bibliotekens arbete med inkludering och språklig mångfald. Det kan vara initiativ som till exempel språkcaféer, läsklubbar och medborgarskapskurser, där bibliotek erbjuder allmän utbildning i språk- och kulturförståelse samt hjälper till med specifika språkliga, kulturella och vardagliga utmaningar.

Nätverket organiseras av ett sekretariat vid Det Kgl. Bibliotek i Danmark under projekttiden. Ansvaret för sekretariatet kommer sedan att cirkulera mellan de nordiska länderna.

Nätverket kommer att träffas två gånger per år. Första mötet hålls i Bergen den 5 december 2017 och det andra den 23 maj 2018 i Reykjavik.

Mer information om mötet i Bergen finns här: https://www.statsbiblioteket.dk/forbiblioteker/nyheder/invitation-til-nyt-nordisk-netvaerk

Mer information om nätverket finns här: Nordic network for professionals working with language cafes, reading clubs and other similar initiatives at public libraries

Information kan också fås av projektledaren Vibeke Nielsen, Det Kgl. Bibliotek, e-post: vin [snabel-a]kb.dk

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | 2 kommentarer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik och KB:s remissvar

Under hösten har KB skrivit ett remissvar på SOU 2017:60 ”Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik”, en SOU som lägger förslag för att stärka den nu rådande minoritetspolitiken.
(Sammanfattning  SOU 2017:60  nationella minoritetsspråken, svenska och engelska)

Utredningen har gjort en analys av den förda minoritetspolitiken, följt upp minoritetslagstiftningen som är spridd i ett antal lagar däribland bibliotekslagen och kommit med förslag till ändringar i ett par av lagarna. Utredningen har också haft ett antal särskilda frågor att besvara.

Utredningen har gjort två bedömningar:

  • Att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna.
  • Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras.
  • Att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden.

Utredningens bedömning av hur minoritetspolitiken hittills fungerat sammanfattas så här:
”Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga”.

Vad vill utredningen att KB gör?
Baserat på bedömningen ”det är viktigt att ett nationellt minoritetsperspektiv genomsyrar de stödsystem som finns för kulturlivet” har utredingen särskilt nämnt KB i avsnittet 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen (s. 245)

Där står det att läsa ”Kungliga Biblioteket bör inom ramen för sitt uppdrag angående en nationell biblioteksstrategi ge de nationella minoritetsspråken en uttalad plats i bibliotekets verksamhet.”

 

 

 

 

 

KB:s Remissvar, sammanfattning

KB har valt att se området uppdelat i två delar, dels medieförsörjning, dels verksamhet. Dessa två delar av biblioteksverksamheten har olika roller att spela i minoritetsuppdragen som det allmänna biblioteksväsendet har, eller böra ta.

  • Kungliga biblioteket (KB) tillstyrker samtliga föreslagna lagändringar utan ändringar. KB anser dock att bilden av bibliotekens betydelse inte har kommit fram i förhållande till utredda områden. Det allmänna biblioteksväsendet lämnar väsentliga bidrag i många fler sakområden än de som utpekas i utredningen.
  • KB vill lyfta fram att bibliotekens demokratiska funktion stärker de nationella minoriteternas demokratiska kapacitet och att bibliotekens roll i det demokratiska bygget behöver tydliggöras så att det allmänna biblioteksväsendet kan stödja de nationella minoriteterna.
  • Det är KB:s uppfattning att de kommunala biblioteken är underutnyttjade i förhållande till utförandet av grundskyddet. Det finns goda möjligheter att använda biblioteket som plattform för att skapa medvetenhet om landets minoritetspolitik och de internationella konventionsåtagandena.
  • KB menar att det är viktigt att fortsätta bygga ut förvaltningsområdena men också att biblioteken blir tillförda finansiering. Kommunens biblioteksverksamhet kan och bör ta en större roll i grundskyddet med hjälp av ökade resurser. De kommunala och regionala biblioteksverksamheterna skulle kunna ges större uppdrag i genomförandet av grundskyddet.
  • Med uppdrag och förstärkta resurser skulle sjukhusbiblioteken kunna understödja delar av grundskyddet relaterat till vård och omsorg, tillhandahålla både litteratur och information som relaterar till patientens situation.
  • Skolbiblioteken bör vägas in i målen. Skolbiblioteken hör till det allmänna biblioteksväsendet och ska i sin verksamhet och i sitt utbud prioritera nationella minoriteter enligt 5 § i bibliotekslagen.
  • De nationella minoritetsspråken bör ges en uttalad plats i bibliotekets verksamhet. Samtidigt måste KB också påpeka att helt nya uppdrag måste finansieras för samtliga inblandade parter.
  • För att ett språk ska vara fullödigt och ge en långsiktig bärighet behövs också ett vetenskapligt språkbruk. Högskolebiblioteken kan lämna viktiga bidrag till att språken når den nivå att de fungerar för vetenskaplig kommunikation och blir verktyg för kunskapsproduktion. Öppen tillgång (open access) kan vara en nyckelfaktor för att ge språken den vitalisering och nivåhöjning som är nödvändig.
  • Det är viktigt att här beakta KB:s regeringsuppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Slutredovisning ska ske i mars 2019 [1] och en delredovisning presenterades i september 2017. Delredovisningen består av en omvärldsrapport, Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering.

Enheten för nationell bibliotekssamverkan arbetar för närvarande med att titta på hur den kommunala och de regionala biblioteksverksamheterna tillvaratar de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt enligt minoritetspolitikens samt samepolitikens intentioner. Arbetet beräknas bli färdig runt årsskiftet 2017/18. Även rapporten Migration och språklig mångfald berör de nationella minoriteterna och urfolket samerna.

Läs hela remissvaret

Publicerat i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället


Foto: Ulrika Olroff

Sveriges bibliotek behöver en mer likvärdig tillgång till mångspråkiga medier och medier på de nationella minoritetsspråken. Det kan göras genom ökad samverkan och samordning. Det ska inte bero på var i landet du bor om du kan få tillgång till medier på ditt språk eller inte. 

Länk till rapporten: Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Förslag till nytt nationellt uppdrag

Nu publiceras en kartläggning om bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Kartläggningen formulerar en rekommendation att utarbeta ett nytt nationellt uppdrag för den mångspråkiga medieförsörjningen inklusive de nationella minoritetsspråken. Det innebär förändringar för Kungliga bibliotekets och Internationella bibliotekets roll i sammanhanget men kan även påverka till exempel Sveriges depåbibliotek och lånecentral och den regionala biblioteksverksamheten. 

Ökat behov av samordning och samverkan

Vi ser att med bred samordning och samverkan på nationell, regional och kommunal nivå, liksom inom de olika nivåerna, samt med tydliga strategier kan det göras betydande och avgörande insatser med vägledning av målgruppernas behov och perspektiv. När de gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

I vår analys av materialet kunde vi se att det finns stora behov av utveckling, samordning och samverkan, för att det arbete som görs på biblioteken inom språklig mångfald ska bli hållbart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald inklusive de nationella minoritetsspråken. 

Om kartläggningen

Kartläggningen genomfördes Kungliga biblioteket under april till september av gruppen för utveckling och samordning på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Uppdraget initierades av nationell biblioteksstrategi som en utvecklingslinje och genomförs i två steg, denna kartläggning utifrån ett biblioteksperspektiv av pågående arbete på biblioteken och en kommande studie utifrån ett samhällsperspektiv om bibliotekens roll som verktyg för integration.  

För att få överblick över den verksamhet som finns folkbiblioteken studerade vi biblioteks- och kulturplaner, regionbiblioteksverksamheternas webbsidor, studier och rapporter mm. Det kompletterades med en minienkät som genomfördes via Kvalitetsdialog . Enkätsvaren innehöll en mängd goda exempel på relevant och bra verksamhet för att gynna språklig mångfald och integration av målgrupperna. Tack till alla er som skickade in svar på våra frågor! 

Vad händer nu? 

I augusti delades ett uppdrag ut till utredaren Bjarne Stenquist för fortsättningen på utvecklingslinjen. Stenquists uppdrag är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration. Den studien redovisas i december 2017.



Publicerat i Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Konsortieinformationsdagen den 5 oktober 2017

Årets Konsortieinformationsdag hölls den 5 oktober i Kungliga bibliotekets lokaler på Karlavägen. På förmiddagen hölls ett särskilt program för nytillkomna, både nya deltagande institutioner och personer som nyligen börjat arbeta med förvärv av e-resurser. Nya deltagande organisationer för i år är VinnovaFormas och Kungliga konsthögskolan. Fokus var allmän information om konsortiet och avtalsvillkor. Även ConsortiaManager, offertförfarandet och prismodeller presenterades.

Foto: Camilla Smith

På eftermiddagen anlände fler deltagare och sammanlagt var vi ca 40 externa gäster plus ca 50 personer som deltog via länk, samt kollegor från KB, som lyssnade på de olika talarna i det fullspäckade programmet.

Ett block om övergången från ett licensbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem inleddes av Anna Lundén, enhetschef på Nationell bibliotekssamverkan, som berättade om KB:s vision och om KB:s nya nationella samordningsuppdrag av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Därefter gjorde Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek tillika vice ordförande för styrgruppen för Bibsamkonsortiet, en dragning om nationellt och internationellt arbete inom området. Camilla Smith, handläggare på enheten för Nationell bibliotekssamverkan, redogjorde sedan för arbetet inom OA2020 som både SUHF, Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket undertecknat. Annica Wentzel, licenshandläggare berättade därefter om arbetet med att ta fram den så kallade ”Joint Nordic Checklist” och hur tanken är att den ska användas. Ulf Kronman, handläggare på enheten för Nationell Bibliotekssamverkan, avrundade blocket med konkreta exempel på hur arbetet med Open APC Sweden går till.

Foto: Camilla Smith

Nästa punkt var omförhandlingen med Elsevier. Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, inledde med en internationell utblick från Finland och Tyskland. Ulf Kronman redogjorde därefter för publiceringskostnader relaterade till Elsevier och Wilhelm Widmark berättade om det aktuella förhandlingsläget för Bibsamkonsortiet. Avslutningsvis gav Christian Linders, licenshandläggare, exempel på alternativa accessvägar för att få tillgång till artiklar. Vi vill gärna samarbeta med andra deltagande organisationer inom konsortiet angående metoder för att öka användningen av fritt tillgängligt material!

Lisa Olsson från Stockholms universitetsbibliotek presenterade därefter utvärderingen av de pågående offsetavtalen med Springer Compact och IOP.

Foto: Camilla Smith

Därefter var det dags för generella nyheter inom konsortiet som Britt-Marie Wideberg presenterade. Flera avtal med open access-fokus, som till exempel Taylor & Francis, Royal Society of Chemistry och Cambridge University Press, omförhandlas under året. Nya erbjudanden från förlagen och aktuella provperioder berördes också.

Annica Wentzel gav en presentation av nyheter i ConsortiaManager. Planen är att använda funktionen ”support ticket” mer frekvent. Det blir bättre för alla när frågor och svar om ConsortiaManager och avtalen samlas på ett ställe.

Avslutningsvis tackade Britt-Marie Wideberg alla deltagare och berättade om planerna på en konsortiedag den 1 juni 2018. Alla som har idéer om vad programmet ska innehålla då – hör av er!

Foto: Camilla Smith

 

Publicerat i Avtalslicens, bibliotek, BIBSAM, e-resurs, Evenemang, högskolebibliotek, konferenser/kurser, Kungliga biblioteket, Licenser, open access, universitetsbibliotek | Lämna en kommentar

Världens bibliotek

Charlotte Goobar, Internationella biblioteket, gästbloggar om ett pilotprojekt inom nätverket Nordic Best Practice for Multicultural Library Services


Projektet Världens bibliotek/Verdensbiblioteket startades 2016 och leds av Norges nationalbibliotek. Förutom Danmarks, Sveriges och Norges nationalbibliotek deltar också de mångspråkiga specialbiblioteken: Internationella biblioteket (IB) i Stockholm, Flerspråkig Bibliotek (DFB) i Norge (en del av Norges nationalbibliotek) och danska biblioteket Centrum för integration.

Läsande kvinna. Foto: Nordic best practice

Målsättningen är att förbättra tillgången på digitala bibliotekstjänster riktade till flerspråkiga personer i Norden. Gemensamma lösningar för upphandling och spridning av digitalt material tillämpas, med tonvikt på att förbättra utbudet av e-böcker, men även andra typer av material som film och musik kommer att göras mer allmänt tillgängliga.

Syftet är att skapa en webbaserad resurs för böcker. Projektgruppen arbetar med att förhandla licenser, alternativt producera e-böcker. Litteratur på ett flertal språk ska tillhandahållas, både för vuxna och barn, såväl skönlitteratur som facklitteratur. Inledningsvis erbjuds litteratur på arabiska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna katalogiseras, förses med ämnesord och presenteras i en digital plattform, som är fritt tillgänglig i de nordiska länderna, på respektive danska, svenska och norska. Projektet är organiserat i fyra arbetsgrupper:

Projektgruppen. Foto: Anna Lundén

Grupp 1: Urval, inköp och rättigheter
Gruppen väljer och upphandlar material och även rättigheter för digital spridning, vilket är förutsättningar för ett framgångsrikt projekt.

Grupp 2: Katalogisering och översättning
Katalogisering av denna typ av material kräver kompetens och är kostsamt. Det finns ett behov av att utnyttja expertis från alla berörda länder. Projektets mål är att varje land ska katalogisera det material som det ansvarar för att förvärva. De andra deltagande länderna får sedan återanvända de data som genererats.

Grupp 3: Redaktionellt arbete och förmedling
Information om och förmedling av materialet är avgörande och en nödvändig förutsättning för ett bra digitalt bibliotek. Målet är att det redaktionella arbetet ska uppnå en konsekvent hög kvalitet och kunna återanvändas. Gruppen kommer att förbereda en slags standard för olika typer av redaktionellt material, som kan användas gemensamt av länderna inom samarbetet.

Grupp 4: Digital publikationsplattform och publicering
Basen för plattformen är verdensbiblioteket.dk, en webbplats under Det Kgl. Bibliotek (kb.dk), som först utvecklades främst för musik och filmmaterial. Arbetsgrupp 4 ansvarar för att utvidga plattformen till att omfatta även böcker och för att utveckla förutsättningar för användning i alla nordiska länder.

Läsande man. Foto: Nordic best practice

Lansering av plattformen sker under 2018. Vid lanseringen beräknas ca 300 titlar finnas tillgängliga att läsa. Projektmål för 2018 är bland annat att visa potentialen i en nationell digital mångspråkig tjänst som vi samverkar kring inom Norden.

 

Här finns en kort film om hur du använder Världens bibliotek/Verdensbiblioteket:

Mer om projektet i Scandinavian Library Quartely:  “Nordic collaboration on digital library services for the immigrant population” (Marit Vestlie, Scandinavian Library Quartely, vol 49 NO. 4 , 2016) http://slq.nu/?article=volume-49-no-4-2016-6

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, digitalisering, E-böcker, e-förvärv, folkbibliotek | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Biblioteksplan 2.1

Kvalitetsdialog har under 2016 arbetat med att revidera skriften Biblioteksplan 2.0 som är en idéskrift till stöd för kommunala och regionala biblioteksverksamheter vid planskrivandet.

Den reviderade skriften har fått namnet Biblioteksplan 2.1. Främst är det en uppfräschning av föregående skrift med nya tillägg och ändringar i förhållande till bibliotekslagen som antogs 2014.

Avsnittet om uppföljning har utökats,  ”Mål- och resultatstyrning som grund” och ”Länkar till fler verktyg” är två nya avsnitt som tillfogats i revideringen.

 

 

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek | Lämna en kommentar

Gävle – studiebesök en dag i juni

Tidigt på morgonen den 1 juni samlades Kungliga bibliotekets enhet för Nationell bibliotekssamverkan på Stockholms Central med målet inställt på Gävle för studiebesök på både Högskolebiblioteket i Gävle och Gävles Stadsbibliotek. Trots att vinden ven kallt runt oss på perrongen var vi glada över att byta en dag på kontoret mot en inspirerande dag av nya möten, miljöer och verksamheter.

Jubileumskasse från Högskolan i Gävle

Jubileumskasse från Högskolan i Gävle, foto: Carina Heurlin Fernold

Maivor Hallén, bibliotekschef på högskolebiblioteket tillsammans med medarbetarna Egon Nilsson, Per Falk och Karin Meyer Lundén tog emot oss i den högteknologiska Krusenstjerna-salen i biblioteket. Maivor inledde med att presentera högskolans historia – högskolan 40-årsjubilerar i år! – och nuvarande verksamhet, därefter berättade Egon om sina personliga erfarenheter av utvecklingen inom högskolebibliotekets övergång till elektroniska tidskrifter och databaser.

Karin berättade i sin tur bland annat om hur biblioteket uppmanar sina forskare att publicera sina artiklar med öppen tillgång och hon visade också exempel på publikationer som forskare gett ut på högskolans eget förlag. Avslutningsvis demonstrerade Per hur sökfunktionen Ebsco Discovery Service förenklat för studenter, forskare och bibliotekarier när de söker i det elektronska beståndet.

Högskolan i Gävle, interiör från biblioteket

Högskolan i Gävle, biblioteket, foto: Maria Zetterström

Därefter fick vi en rundvisning i bibliotekslokalerna, inklusive ett stopp i Stig Dagerman-hörnan och en inblick i hur skrivarverkstaden för akademiska uppsatser fungerar, en tjänst som är mycket populär bland studenterna.

Högskolan i Gävle, biblioteket

Högskolebiblioteket i Gävle, foto: Maria Zetterström

På väg från HiGs rymdskeppsliknande biblioteksbyggnad fick vi tillfälle att se både lärkträfasadens vackra patinering och det energibesparande sedumtaket.

Redan under lunchen på Silvanum började vår eminenta guide från Högskolan i Gävle berätta både om Silvanum och om Gävles historia. Sedan fortsatte guidningen utomhus och förutom att vi fick se många vackra Gävlevyer och skulpturer i parkerna fick vi höra intressanta, tänkvärda och skrämmande fakta om staden.

Gävle stadsbibliotek

Gävle stadsbibliotek, foto: Carina Heurlin Fernold

Precis enligt tidsplanen kom vi fram till Gävles stadsbibliotek. Erica Embretsen Almer och Elina Latomaa och de andra tog emot oss med fika och inspirerande presentationer. Rundvandringen i biblioteket fokuserade på musikverksamheten med den Blå scenen, barnbokssatsningen och hur mångspråksfrågan hanteras.

Bokryggar i ungdomsverksamheten

Böcker i ungdomsverksamheten, foto: Carina Heurlin Fernold

Och vår chef Anna Lundén blev intervjuad av Erica Embretsen Almer, Kultur & fritid Gävle, under rubriken Kungliga biblioteket lyssnar in Gävle!

Inför intervjun som Erica Embretsen Almer gjorde med Anna Lundén

Inför intervjun som Erica Embretsen Almer gjorde med Anna Lundén, foto: Carina Heurlin Fernold

Nöjda och lite trötta efter den händelserika dagen avslutade vi med middag vid stora torget.

Året-runt-bock i Gävle

Året-runt-bock i Gävle, foto: Maria Zetterström

/Maria Zetterström, Carina Heurlin Fernold, Britt-Marie Wideberg och Anna Lundén, Enheten för nationell bibliotekssamverkan

Publicerat i Besök, BIBSAM, folkbibliotek | Etiketter , , | Lämna en kommentar