UKSG 41st Annual Conference and Exhibition

Vi var tre personer från enheten Nationell bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket som besökte årets UKSG i Glasgow den 9-11 april, Anna Lundén, Britt-Marie Wideberg och Lilian Larsson. Staden bjöd under dessa dagar på en frisk västkustkänsla med omväxlande väder och skränande måsar över floden Clyde.

 

Foto: Lilian Larsson

UKSG ger ett bra tillfälle till personliga möten med (nya) förlagsrepresentanter och med kolleger från Norden, UK och andra länder. Det är också ett bra tillfälle att inleda förhandlingar om konsortieavtalen inför nästa år. Vi hade möten med följande förlag vars avtal ska omförhandlas inför 2019: Springer, T&F, Wiley, OUP, ACM, AIP, Mark Allen, SPIE och några uppföljningsmöten med ACS och RSC m fl.

 

Konferensprogrammet var som vanligt innehållsrikt och omfattande och det lyckades avspegla alla just nu aktuella frågor för akademiska förlag och bibliotek.

Open access var temat för första dagens förmiddag ”Pushing boundaries and razing walls: news from the front in the open access transition” som innehöll tre föreläsningar. Först ut var Anna Lundén från KB och Liam Earney från JISC med “National license negotiations advancing the OA transition: a view from Sweden and the UK”. Trots att Open access har diskuterats under snart två decennier och många initiativ har genomförts så är det först under senare år som en verklig omställning har tagit fart både på politisk nivå och i praktiken. Över 40% av all publicering från svenska lärosäten, 2016, är i dag öppet tillgängligt antingen som guld, grön eller hybrid OA men det är ändå mycket långt kvar till målet 100% publicering med omedelbar öppen tillgång. En genomgång av licensavtal i de båda länderna visar att många övergångsavtal, dvs avtal som innehåller både prenumerationer och överenskommelse om publicering med öppen tillgång, inte har lyckats omvandla en tillräckligt stor andel artiklar till OA. Det avtal där man lyckats bäst med detta är Springer Compact, enligt Liam Earney. I framtiden vill han se fler avtal för rena OA-tidskrifter och utforska OA-modeller som inte bygger på APC:er. Öppen tillgång till fler monografier är också angeläget.

Nästa talare var Caroline Sutton, Taylor & Francis Group, som gav en intressant inblick i de svårigheter och nya möjligheter som förlaget upplevt då de tagit sina första steg på vägen mot en övergång till open access. Ralf Schimmer, Max Planck Digital Library, avslutade sessionen med att varna för passiv väntan på att andra ska genomdriva omvandlingen till öppet tillgängliga forskningsresultat. Med hjälp av uppdaterad statistik och övertygande argument manade han på till ökad uppslutning från fler länder och organisationer i arbetet mot öppen tillgång.

Två kolleger från Stockholm, Frida Jacobson, KIB och Lisa Lovén, SUB, höll en mycket uppskattad break-out session ” Monitoring open access cost and publication data – hands-on examples from two Swedish HEIs” där de jämförde sina erfarenheter av att med olika metoder försöka få kontroll över institutionernas publiceringskostnader. Stockholms universitets har valt att använda sig av sitt ekonomisystem och Karolinska institutet har utgått ifrån publiceringsdata för att göra en uppskattning av lärosätets publiceringskostnader.

Mellan förlagsmötena besöktes så många föreläsningar som möjligt. Bland annat kan nämnas en tänkvärd om predatory publishers av Helen Dobson som var kritisk till den alarmistiska tonen i debatten om dessa och menade att de problem som finns med oetiska metoder inom förlagsbranschen bör hanteras på ett sakligare vis. Hon nämnde några exempel på vad biblioteken kan göra och vilken hjälp som finns för forskare t ex thinkchecksubmit.org

Foto: Britt-Marie WidebergPå tisdagskväll var det konferensmiddag. En mycket lyckad tillställning som avslutades med underbart svängig popp-rock på säckpipa med Saltire Beat.

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Polarbibblo.se

Text: Birgitta Markusson, Regionbibliotek Norrbotten

Polarbibblo.se är en läs- och skrivstimulerande webbresurs för barns eget skapande och därmed digitala delaktighet. I en utredning har Regionbibliotek Norrbotten undersökt möjligheten att utveckla teknik och innehåll för Polarbibblo.se och om den kan vara en plats för barn på samiska och meänkieli.

 

 

 

 

 

Sedan 1997 har Regionbibliotek Norrbotten drivit webbplatsen Polarbibblo.se. Där kan barn göra sin röst hörd genom att skicka in bilder, dikter, berättelser och lästips. Bidragen publiceras sedan för alla att ta del av. Barn kan även ställa frågor till en bibliotekarie, spela spel och delta i quiz, läsa och lyssna på boken Var är Noras pulka? som finns på 12 olika språk.

Idag drivs Polarbibblo.se av Biblioteken i Norrbotten, regionbiblioteket och folkbibliotekens gemensamma organisation för samarbete och utveckling. Personal vid biblioteken går igenom de bidrag som skickas in och för dialog med barnen i samband med publicering. Responsen från en vuxen på barns eget skapande är en av de saker som gör Polarbibblo.se unik, liksom att webbplatsen genomgående har ett barntilltal.

Ingen får veta

När jag vaknar finns ångesten där. När jag går till skolan blir ångesten större.
När alla tittar på mig tvingas jag att le.
Ingen får se, ingen får veta att jag blir retad …
Emilia O

Under hösten 2017 undersöktes hur Polarbibblo.se kan utvecklas. Utredningen gjordes av Terese Raymond på uppdrag av Regionbibliotek Norrbotten och med stöd från Region Norrbotten och Statens kulturråd. Rapporten Gollečoarvi/Guldhorn* undersöker och beskriver Polarbibblos funktion som digital tjänst för barns eget skapande och möjlighet till kulturella uttryck. Den beskriver även dess funktion som läs- och skrivfrämjande verktyg för folkbiblioteken och skolorna. Polarbibblo lyfts också fram som en viktig resurs för att öka den digitala delaktigheten för barn.

De nationella minoritetspråken och urfolkets språk är prioriterade enligt bibliotekslagen. Biblioteken ska erbjuda information, litteratur, aktiviteter och tjänster på språken. Offentlig verksamhet ska bidra till revitaliseringen, det vill säga att stärka språken och kulturen så att de synliggörs, bevaras och utvecklas och för att öka inkluderingen. För ett språks överlevnad är barn och unga särskilt viktiga och att de ges möjlighet att använda och utveckla sitt språk är en förutsättning.

En viktig del i utredningen var att utreda möjligheten för Polarbibblo.se att utvecklas som en digital läs- och skrivstimulerande tjänst på meänkieli och samiska. Samtal har förts med representanter för språken om deras syn på en sådan fortsättning. Bland annat kontaktades den samiska skribentföreningen Bágo čálliid siebrie och Svenska Tornedalingars Riksförbund –Tornionlaaksolaiset (STR-T) . Responsen var mycket positiv.

Nästa steg har inletts. Dialogen kommer att fortsätta om hur ett nytt Polarbibblo.se ska se ut, hur en modern teknisk plattform ska fungera och vad sajten ska innehålla för att nå barn på fler språk. Med representanter för språken och med barn om vad de anser att en digital tjänst för lustfyllt skapande ska vara.  Vi ser utvecklingen som mycket viktig. För barns eget skapande och uttryck, för bibliotekens utveckling och för språkens revitalisering i Sverige.

Rapporten finns att ta del av på Regionbibliotek Norrbottens webbplats.

Den härliga vintern

Nu är det vinter och här är det kallt,

skidåkning och choklad hade varit ballt.

Snön faller tät,

vinkeln mot marken är inte alltid rät.

Stan täcks av en matta så slät,

ingen grät.

Detta på grund av att snön är fin
och att skidbacken är din.
Josef B

 

 

 

* Titeln till rapporten är lånad från ett av höstens bidrag till Poesimelodi. Poesimelodi är ett samarbete mellan Polarbibblo.se och Norrbottensmusiken med målet att tonsätta poesi. Gollečoarvi/Guldhorn är skriven av förskoleklassen i Övre Soppero.

Publicerat i bibliotek, folkbibliotek | Etiketter | Lämna en kommentar

Researcher to reader, London 26-27 februari 2018

Februarivädret bjöd på ömsom sol, ömsom snö, samtidigt som den årliga konferensen Researcher to Reader ägde rum den 26-27 februari i London. Konferensen samlade drygt 160 deltagare från förlag, bibliotek, agenter och tjänsteleverantörer. I år kom sammanlagt nio deltagare från Sverige. Britt-Marie Wideberg och Annica Wentzel deltog från Kungliga biblioteket.

Foto: Annica Wentzel

Under konferensens två dagar hölls tre workshoptillfällen om fem olika ämnen: “Open Science Responsibilities”, “Resilience Through Diversity”, “Open Data Sharing”, “Metadata Lifecycles” och “Open Access Communications”. Annica Wentzel deltog i workshoppen om ”Open Access Communications”, som tittade på vilken kommunikation som sker när en forskare skickar in en artikel, när den sakkunniggranskas, publiceras och betalas. Därefter tittade man på var i processen mest problem uppstod, och hur de kan lösas.

Foto: Annica Wentzel

Resultatet ska bli en handlingsplan för att förbättra kommunikationen i dessa steg. Britt-Marie deltog i workshoppen om ”Open Science Responsibilities”. Möjligheter och utmaningar för de olika grupperna förlag, bibliotek och forskare diskuterades under de tre tillfällena och arrangörerna kommer att återkomma med en sammanställning av gruppens resultat.

Programmet innehöll flera intressanta presentationer. Ett par exempel:

Alison Mudditt, PLOS talade om Changing the Culture of Research – It’s everyone’s Problem. För att ändra forskningskulturen måste först och främst ny, lättanvänd infrastruktur byggas.

Foto: Annica Wentzel

Ros Pyne från Springer Nature presenterade förlagets rapport The OA-effect. How does open access affect the usage of scholarly books? Rapportens resultat visar att en open access-bok laddas ner mer än en genomsnittlig ”icke OA”-bok under bokens första fyra år, och sju gånger mer under bokens första år. OA-boken citeras också 50% mer än ej-OA-boken under de första fyra åren. Varför det är så är dock oklart – beror det på att bättre tillgänglighet, eller att en viss typ av författare eller böcker som läses mer, publiceras open access?

Dr Maria Bonn berättade om University of Illinois projekt Publishing Without Walls. Man har undersökt vad författare har för mål för sin publicering och hur de lyckats nå sina mål genom olika sätt att publicera sin forskning.

Foto: Annica Wentzel

Lucy Lambe talade om biblioteket som en plattform för publicering och hennes arbete för att möjliggöra detta på London School of Economics.

Dr Catherine Cotton, Sally Hardy och Dr Caroline Sutton deltog i ett panelsamtal som representanter från lärda sällskap. De diskuterade bland annat lärda sällskap måste samarbeta för att möta utmaningarna med open access. De såg en del problem med open access, till exempel författare i delar av världen som inte har råd att betala APC-avgifter. Open access gör att forskningsartiklar är tillgängliga för alla – men kan alla förstå? Kommer det att leda till att författare skriver två varianter av artiklar, en traditionell och en som är lättare att förstå? Representanterna såg inte att de kan göra alla sina tidskrifter till open access inom rimlig framtid.

Foto: Annica Wentzel

Susan Gibbons från Yale University Library avslutade konferensen med en intressant presentation Aligning Library Services with researcher needs som handlade om att förstå användarnas behov idag och anpassa biblioteket därefter.

Sammanfattningsvis var det två innehållsrika dagar med mycket fokus på open access och nyfikenhet på nya sätt att publicera forskningsartiklar.

Publicerat i BIBSAM, e-förvärv, e-resurs, konferens, konferenser/kurser, open access, workshop | 1 kommentar

Biblioteken och de nationella minoritetsspråken – en lägesbeskrivning

Hur ser bibliotekens verksamheter med och för nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk ut? Idag ligger ansvaret för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken hos hela det allmänna biblioteksväsendet och hos flera myndigheter. Minoritetspolitiken regleras genom ett flertal lagar, varav bibliotekslagen är en. 

Länk till rapporten: Biblioteken och de nationella minoritetsspråken – en lägesbeskrivning

Lägesbeskrivning

Synliggörandet av nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk är väldigt ojämnt och ser mycket olika ut över landet. Vår undersökning visar även att det är svårt att uppfylla bibliotekslagen på flera plan. Det allmänna biblioteksväsendet som helhet har hittills inte i någon högre grad uppfyllt bibliotekslagens åligganden i förhållande till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken: att verka för det demokratiska samhällets utveckling, att främja litteraturens ställning samt att finnas till för alla. I många delar av landet bedrivs inte verksamhet som synliggör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i någon större omfattning.

Tre utvecklingsområden

Det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och nationella minoritetsspråken och samtidigt följa bibliotekslagen:

  1. Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.
  2. Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan. 
  3. Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna. 

Om undersökningen 

Under perioden oktober 2017 till januari 2018 genomfördes en undersökning på Kungliga biblioteket av gruppen för utveckling och samordning på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet var att belysa folkbibliotekens aktiviteter och verksamheter kring nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt att ge en övergripande lägesbeskrivning av hur biblioteken prioriterar och tillgodoser nationella minoriteter. En del av undersökningen består av en genomlysning av kommunala och regionala biblioteksplaner samt hur regionernas kulturplaner i kultursamverkansmodellen är utformade inom området.

 

Relaterat: Staare 2018 – 100 årsfirandet av det första samiska landsmötet på svensk sida av Saepmie 

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi, folkbibliotek | Etiketter , , , , | 3 kommentarer

Staare 2018 – 100 årsfirandet av det första samiska landsmötet på svensk sida av Saepmie

6 februari 2018 invigdes 100-årsfirande av Samiska folkets dag och första landsmötet på svensk sida. Utanför Rådhuset i Östersund öppnades veckan #Staare2018 med tal och musik. Filmat av May-Britt Öhman Tuohea Rim.

Det är vår vilja! Urfolkskunskap
Ett festsmyckat Östersund tog emot på onsdagsmorgonen, Mittuniversitetet Östersund där ett digert program fanns att ta del av. Flera parallella arrangemang anordnades, jag hade siktat in mig på Dat läh mijen situd! Det är vår vilja! Urfolkskunskap tar plats! som ordnades av Samelands Fria Universitet.

Det gavs ett heldagsprogram med talare från flera olika urfolk. För samerna talade Silbonah Sámesijdda (University of Washington), Agneta Silversparf, Marianne Persson, Susanne Spik och Karin Kuoljok samt May-Britt Öhman Tuohea Rim. Från Mittuniversitetet talade Anna Olofsson som analyserat den svenska policyn för Arktis. Gästande urfolk var Teetł’it Zheh, Adam Gaudry och Elaine Alexie. Från Australiens urfolk presenterade Frances Wyld som hör till språkgruppen Martu. Circassika-folket som av dem själva ges namnet Adyghe representerades av Madina Losten (Tlostanova). Till sist hörde vi Kanako Uzawa som är Ainu. Sammanfattning från hela dagen och respektive talare.

På Östersunds folkbibliotek berättade Aina Negga, Sametinget, om både lagstiftning och uppföljningsresultat inom det minoritetspolitiska området. Aina Negga ser vissa positiva rörelser, men det är ännu inte tillräckligt. Vid uppföljningen är det fram för allt två grupper som Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm granskar särskilt; barn och äldre. Ändringar i skollagen och läroplanerna, språkbad och språkläger samt bibliotekslagen var ämnen Aina tog upp.

Efter framförandet fick jag tillfälle att prata lite längre med Aina Negga och kollegan Ellen Omma som också arbetar som minoritetspåkshandläggare på Sametinget. Vi utbytte tankar om bibliotekens roll och möjligheter i framtiden. Vi talade om problemen med den begränsade utgivningen av samiskspråklig litteratur på svensk sida, de stora problemen med läroböcker i grundskolan etc. Men vi talade också om traditionell kunskap, eller urfolkskunskap, det kunskapssystem som beskrivs av Marianne Persson (starta på 1:00:20).

På Mittuniversitetet väntade Berätta rätt om samer – är det möjligt? arrangerat av Samefolket Forum, en del av magasinet Samefolket. Seminariet fokuserade på medias bilder och sätt att berätta om samer. Jag hann med att höra Åsa Simma, Anna Sunna, Krister Stoor och Liv Inger Somby. Att det behövs en bättre kompetens bland journalister och media i allmänhet var utgångspunkten. Hela seminariet filmades av UR och blir tillgängligt om några veckor.

Sista föredraget för dagen blev Ol-Johán Sikku Dekolonisering av det koloniserade Sápmi arrangerat av Praedtieh – De sydsamiska förvaltningskommunernas nätverk. Under närmare två timmar beskriver Ol-Johán både det koloniala förtrycket, hur Sápmi delades upp av fyra stater. Både den ekonomisk och den intellektuell kolonialisering beskrev, den senare handlar om normer och det som tänks i våra tankar. Genom att systematiskt byta ut de traditionella samiska värderingarna mot exempelvis svenska förflyttades samernas egen självbild så långt att det till sist handlar om att kolonisera sig själv. Genom känslorna av att hela tiden var nedvärderad, att samisk kultur byttes ut mot svensk och norsk etc. har resulterat i att urfolket nedvärderar sin egen kultur och sitt eget folk, menar Sikku. Vidare berättade han också om processen när sametinget skapades, hur den västerländska demokratiska modellen okritiskt övertogs och blev den förvaltningsordningen i Sametinget, i stället för att hålla kvar ordningen som alltid hade funnits hos de samiska folken, Siida-ordningen. (Siida-ordningen, från bild 10). Sikku beskriver också en triangel med tre typer av våld riktade mot samerna: direkt-, kulturellt- och strukturellt våld, där det kulturella våldet beskrivs som att det osynliggör och rättfärdigare de två andra typerna av våld.

Övergrepp mot urfolk kan summeras i fyra punkter:

  • Landgrabbing – alltså övertagande av land
  • Förföljelse av folket med våld
  • Assimilering
  • Folkmord

Samhällets instrument för kolonialisering är lagen (staten), skolan, media, kyrkan, politiken, forskningen och historieskrivningen.

Den avslutande delen av det innehållsrika föredraget ägnade Sikku till naturfilosofi, urfolkets sett att beskriva sig själv och sin omvärld.
Mer att läsa: Kunskap • föreställningar • natursyn • hållbar utveckling (s. 92-100)

Lyssna: Sofia Jannok (Spotify) https://open.spotify.com/track/3ZKdXi6Cu3qIkOIiHao8qF

Saepmie – språket och litteraturen
Fredagens program fokuserade på språket och litteraturen, ett samarrangemang mellan den regionala biblioteksverksamheten, Region Jämtland Härjedalen, Gaaltije, Bágo och Åre kommun, modererat av biblioteksutvecklare Catarina Lundström. Hela programmet filmades av UR.

UR Play se programmet
Min väg till språket, Madeleine Renhuvud om sin väg till språket.

UR Play se programmet
Författarskap, litteratur- och språkhistoria och jojk inledde. Joejkesth amma! Johan Sandberg McGuinne tog oss med på ett äventyr bland den samiska litterära traditionen och jojken, flera jojkar illustrerade innehållet.

Catarina Lundströ och Anne Woulab, Bágo

UR Play se programmet
Anne Woulab från Bágo čálliid searvi berättade att föreningen nu har 34 medlemmar, alltså författare som skriver på samiska. För 2018 har det kommit ordentlig ekonomisk förstärkning, 6,2 miljoner (3 år) till ett samiskt litteraturcentrum. Anne har stort hopp om att med den nya finansieringen kunna åstadkomma något som verkligen märks på bokmarknaden och att kunna permanenta verksamheten.

Anne Woulab, Bágo

Syftet med centret är bland annat utbildning inom området, förbättra författarnas inkomster och utgivningsmöjligheter, förbättra förutsättningarna för utgivning av samiska böcker och böcker skrivna av samer. Annes analys av situationen i Sverige är att hela utgivningen kollapsat, nu ges 0,2 originalverk ut per år på svensk sida, att jämföra med Norges 20-25 titlar per år. 2014-15 bedrevs Ćálliskuvla, en samisk författarskola. 2015 utgavs en antologi med texter från författarskolan. Detta ledde sedan till att föreningen Bágo bildades. Det har också lett till att Författarförbundet har inkluderat två samiska ombud i förbundet, Anne är en av de två. För närvarande finns två, tre författare som skriver på sydsamiska.

Catarina Lundström, Teresa och Eva Forsgren

 

UR Play  se programmet
Rätten till språket
. Mor och dotter, Eva och Teresa Forsgren, samtalade om att ta tillbaka hjärtats språk, språkförlust och att återerövra, språkliga spärrar och vikten av att hålla fast vid modersmålsundervisningen. Teresa beskrev glädjen av att delta i språkbad, en lägerverksamhet med jämnåriga ungdomar där det sydsamiska språket står i centrum.

 

Tillsammans för språket och litteraturen

Dagens sista programpunkt var Samisk litteratur på våra bibliotek – hur kan biblioteken och de samiska samordnarna samarbeta för att skapa så bra förhållanden som möjligt? Samiska samordnaren Annica Löfgren beskrev arbetet i Åre kommun, samspelet mellan biblioteket och samordnaren, hur det stärker och driver verksamheten framåt. Som en sista avslutning fick jag själv delta i samtalet med Annica och Catarina, vi talade om urfolk och biblioteksverksamhet med utgångspunkt från IFLA Indigenous Matters Section där jag är Sveriges delegat. Jag

utgick från begrepp som urfolksmetodologi, urfolkskunskap, kolonialism, eurocentrism och delade tankar om vilken betydelse det har för biblioteksverksamhet. Till stor del handlar det egentligen om vem äger kunskapen? Från ett urfolksperspektiv är svaret: ”ownership resides with origin”. Från urfolkets sida finns tre sammanfattande värdeord: Protection, Ownership and Access. Från bibliotekets sida är de motsvarande värdeorden: Acknowledging, Respecting and Supporting.

Slutligen formulerade jag sex punkter som svar på frågan vad ska biblioteken gör i morgon?

Catarina Lundström och Annica Löfgren, samordnare Åre kommun

 

  • Lära mer om urfolksbegreppet, hur kunskapsskapandet och kunskapens organisation fungerar, den förkroppsligade kunskapen (embodied library)
  • Omfamna diversitet utifrån varje grupps egen utgångspunkt.
  • Sluta reproducera koloniala strukturer och värderingar. Se över: ”vad finns i våra samlingar?”
  • Bygga samrådsstrukturer, låta urfolket själva definiera kunskap, hur biblioteket ska utformas för att ge stöd till de demokratiska rättigheterna urfolket har (uppfylla ändamålsparagrafen även språkligt) och det som finns med i konventioner och lagstiftning.
  • Öppna för nya sätt att tänka och bedriva verksamhet bortom vårt vanliga sätt att se kunskap som externaliserat och möjlig att placera på hyllor. Öppna för att både språket och kulturen gynnas av andra sätt att göra verksamhet, överlämna biblioteket och rummet till urfolket att själva definiera sin användning.
  • Biblioteksutbildningarna behöver arbeta särskilt med att förmedla djupare kunskaper om urfolket, forskningsområdet bibliotek och urfolk, locka fler samer till grundutbildningen och etablera en B & I forskning med urfolksmetodologi som bas.

Fredag kväll reste jag hem igen, fylld av nya kunskaper, tankar och intryck.

Här finns nationell bibliotekssamverkans rapport Biblioteken och de nationella minoritetsspråken

Historisk bakgrund

1918 avhölls i Staare (Östersund) det första samiska landsmötet i Sverige. Då återbildades Lapparnas Centralförbund. Den 5-9 februari 1918 samlades 219 samer från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Norge i missionshuset vid Nytorget (numera Gustaf III:s torg) till ”lapparnas landsmöte” som man skrev i inbjudan.

Elsa Laula https://digitaltmuseum.no/021016584413/nyjsenaejja-kvinne

Landsmötet förknippas starkt med Elsa Laula, samisk feminist och frihetskämpe. Som 27-åring grundade Elsa det första kända sameförbundet i världen – Lapska Centralförbundet. Hon blev dess första ordförande. 1904 publicerade Elsa också kampskriften Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandena. Det Lapska centralförbundet som grundades 1904 tynade bort men 1918 återupptogs alltså förbundet.

Till minne av detta, 100 år senare, har det erbjudits ett digert program under det samlande namnet #Staare2018.

 

 

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, Urfolk | Etiketter , , | 1 kommentar

Personlig integritet – en oundviklig fråga för biblioteken

PROArs Electronic

PROArs Electronica,
WIR SIND HIER – Surveillance

Att värna personens integritet har alltid varit del av bibliotekens grundläggande värdering, del i den värdeplattform som ska försäkra att alla alltid  fritt kan söka den information hen behöver, utan att det kommer att hållas personen till last. Sekretesslagen föreskriver att uppgifterna om boklån är belagda med sekretess. Sedan 1 januari 2018 har lagstiftningen utökats till att omfatta även användning av informationsteknik:

”Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning och för uppgift om enskilds användning av informationsteknik, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men”.

Åsa Söderling reder ut begreppen, liksom Kultur i Väst som har arbetat med sekretess, etik och bemötande. 

Fri åsiktsbildning
Den fria åsiktsbildningen finns i regeringsformen och genomsyrar hela Sveriges lagstiftning inklusive bibliotekslagen. I Den femte statsmakten,  biblioteksstrategins omvärldsrapport har Johan Hirschfeldt skrivit ett kapitel om bibliotekens roll i den demokratiska rättsstaten. Hirschfeldt slår fast att biblioteken har en väsentlig roll för att försäkra individens möjligheter att bilda sin egen åsikt, en välinformerad individ har större möjligheter att utöva sin demokratiska rätt. I det sammanhanget har digital information och digital teknik sin självklara plats, att på ett säkert och tryggt sätt använda bibliotekens digitala resurser utan att oroas över informationsläckage, övervakning och datastöld.

Har biblioteken uppdraget?
2015 sammanställde KB de konventioner som har skrivningar om den digitala personliga integriteten.

Dagens teknik har givetvis gett stora möjligheter för individen att skaffa sig aktuell information, orientera sig i samhället, kommunicera och delta. Men samtidigt har tekniken också avigsidor i form av att det delvis blivit lättare att avlyssna, spåra och samla information som är tänkt att vara personlig och ”hemlig”.

Det är ett snabbt växande område som biblioteken måste omvärldsbevaka och kompetensutveckla sig inom. Biblioteken behöver ta sig an uppgiften att försäkra användarna om att den digitala miljön uppfyller grundläggande krav på personlig integritet, så väl digitalt som i rummet.

2016 lade Johannes Soldal fram sin magisteruppsats Lämna mig ifred. Digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek. Syftet har varit att klarlägga vilket ansvar biblioteken har för sina användares integritet.

Ur Johannes sammanfattning:
”Uppsatsen visar att en av tre kommunbibliotek i Sverige använder sociala insticksprogram på sin webbsida. Intresset för digital säkerhet vid svenska bibliotek sammanhänger med farhågor för grupper i samhället med behov av en hög integritetsnivå. Intresset har väckts av Edward Snowdens avslöjanden om statlig massövervakning och de integritetsproblem som aktualiserades av flyktingkrisen 2015.

Jag använde contextual integrity för att utvärdera praktiken att integrera kommunbibliotekens webbsidor med Facebook. Sociala insticksprogram skickar information om webbsidans besökare till Facebook, automatiskt och utan deras vetskap. Praktiken bryter mot de informationsnormer som råder på biblioteken och bör därför avbrytas. Sammantaget kan sägas att biblioteken har ett ansvar att säkra sina användares integritet och att CI är ett användbart koncept för att utvärdera olika informationspraktiker på biblioteken.”

Data Security Breach, Blogtrepreneur,

Inom IFLA har en rådgivande kommitté bildats Freedom of Access to Information and Freedom of Expression (FAIFE) Advisory Committee för att höja medvetenheten hos biblioteken om värderingarna för intellektuell frihet.

Under 2017 tog KB fram en checklista för biblioteken med syfte att minska risken för intrång i besökarnas personliga integritet när de använder digitala tjänster i biblioteksmiljö.

 

Nationell bibliotekssamverkan har tidigare engagerat sig i frågorna om personlig digital integritet, äldre blogginlägg finns här:

Andra resurser:

 

 

Publicerat i bibliotek, digital delaktighet | Etiketter | Lämna en kommentar

Bibblan bildar – ett pilotprojekt för ökad digital delaktighet

Gunilla Fors och Sofia Murray vid Malmö stadsbibliotek gästbloggar om Bibblan bildar

Malmö stadsbibliotek, som på Kungliga bibliotekets uppdrag driver Bibblan svarar och Bibblan guidar, fick 2017 projektbidrag för att utveckla en prototyp till Bibblan bildar – med anledning av förslaget till nationell lärplattform i Digitalt först med användaren i fokus. Utvecklingsarbetet beskrivs i rapporten Bibblan bildar – ett pilotprojekt.

Stadsbiblioteket i Malmö har lång erfarenhet av att arbeta med digital kompetensutveckling i biblioteksmiljö, framför allt genom den verksamhet som sedan 2010 bedrivs i bibliotekets Lärcentrum – och många av erfarenheterna därifrån har fått ligga till grund för utvecklingen av prototypen Bibblan bildar.

Bibblan bildar har utformats i första hand med tanke på de som är digitalt ovana;  äldre, personer med annat modersmål än svenska och personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgänglighetsaspekten har haft en framträdande plats i utvecklingsarbetet, inte minst med tanke på den nya tillgänglighetslagstiftning som ska implementeras under 2018. Bibblan bildar har följaktligen fått ett mycket enkelt och rent gränssnitt med endast två ingångar: Sökruta resp. Kategorier.

Plattformen innehåller i dagsläget ett basutbud av digitala lärresurser med inriktning digital kompetens samt media- och informationskunnighet (MIK).  Utgångspunkten är de mest grundläggande frågorna, dels för att det är naturligt att börja där, dels för att majoriteten av biblioteksbesökarna har behov av hjälp på en basal nivå: hantera datorn, skaffa och använda e-post, spara material på usb-minnen eller i nättjänster, använda olika e-tjänster, enklare navigation och informationssökning osv.

Lärresurserna i Bibblan bildar består i nuläget av filmer och skärminspelningar som i många fall har kompletterats med steg-för-steg-handledningar. Resurserna är tänkta att dels utgöra en inspiration och visa vilka typer av resurser som kan läggas i plattformen och dels utgöra ett basutbud som kan fungera för alla folkbibliotek i Sverige.

Varje lärresurs bör betraktas som en enhet,  som kan bestå av flera delar anpassade för olika lärbehov och lärstilar – ofta en film eller skärminspelning samt en steg-för-steg-handledning, men även  övningar, facit, praktiska tips eller andra användbara komplement. Steg-för-steg-anvisningarna  kan skrivas ut i ett pedagogiskt uppställt och hanterbart format. Äldre och personer med språksvårigheter har ofta behov av en tryckt handledning som kan ligga bredvid datorn, en instruktion som de kan följa,  skriva egna anteckningar på och ta med hem för att fortsatt träning.

Många folkbibliotek har lång erfarenhet av att arbeta för ökad digital delaktighet, men alla gör det inte och det finns stora skillnader i olika delar av landet. En gemensam digital plattform med lärresurser kan fungera som utgångspunkt och stöd vid olika lärandeinsatser och sparar inte bara tid och arbete för de enskilda biblioteken, utan bidrar också till att insatserna för digital kompetens blir mer likartade och jämlikt fördelade över landet.

Bibblan bildar är en början, en början som har potential att utvecklas vidare i samarbete med landets alla folk- och regionbibliotek. Vår förhoppning är att många bibliotek som redan arbetar med digital delaktighet och har erfarenhet av att producera lärresurser av olika slag vill var med och bidra till att utveckla Bibblan bildar till en nationell resurs med ett aktuellt, kvalitativt och funktionellt innehåll.

/Gunilla Fors och Sofia Murray, Malmö stadsbibliotek

Publicerat i digital delaktighet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Inspel om skolbibliotek till nationell biblioteksstrategi

Som ett led i den myndighetsöverskridande skolbiblioteksgruppens uppdrag att bidra till den omvärldsbevakande delen av arbetet med nationell biblioteksstrategi har gruppen sammanställt ett medskick.

Det övergripande budskapet i medskicket är att fokusera på möjligheterna och vikten med skolbibliotek. Ett välintegrerat skolbibliotek kan aktivt bidra till att utveckla elevers läsutveckling och MIK-kunskaper, något som är av stor betydelse för alla elever men särskilt viktigt för elever med någon form av funktionsvariation. Skolbiblioteket har en viktig kompensatorisk roll som förmedlare av tillgänglig läsning och länsinspiration för elever med särskilda behov som t.ex. annat modersmål än svenska eller läsnedsättning. Skolbibliotek är en förutsättning för att på skolan kunna förmedla talböcker till elever med läsnedsättning.

De olika myndigheterna i gruppen har bidragit med delar till inspelet utifrån sina skilda uppdrag och perspektiv. Delarna har sammanställts till förslag på utvecklingsinsatser och speglar inte alltid de enskilda bidragande myndigheternas inställning i varje delförslag. Inspelet i sin helhet finns att läsa här: Inspel från skolbiblioteksgruppen till nationell biblioteksstrategi. Sammanfattning av förslagen nedanför:

Tydligare uppdrag

Skolbibliotekets pedagogiska funktion prioriteras allt för lätt bort trots lagstiftning på området. Berörda myndigheter bör få tydligare uppdrag.

Kompetenshöjande kunskapscenter

Bildandet av ett kompetenshöjande nationellt kunskapscenter för utveckling och utbildning kring skolbiblioteksfrågor med korresponderande tjänster hos regionbiblioteken.

Samordningsfunktioner i kommunerna

Skolbibliotekens organisatoriska hemvist i de kommunala organisationerna bör uppmuntras att ha en central samordningsfunktion för att underlätta att kommunerna får en samlad bild av den kommunala skolbiblioteksverksamheten.

Nationellt e-basutbud bidrar till läsutveckling

Skolbiblioteken bör ges en mer aktiv roll för barn och ungas läsutveckling. En förutsättning för detta är likvärdig tillgång till medier. Ett nationellt e-basutbud är en del av lösningen.

Skolbibliotekets pedagogiska roll i utbildningarna

Skolbibliotekens pedagogiska roll och metoder för att uppnå detta ska ingå som ett kursmoment i utbildningar till yrken som berörs av skolbiblioteken.

 

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi | Etiketter , | Lämna en kommentar

Ájtte bibliotek och Samernas bibliotek

Nordväst om Boden  finns en  unik gömma, ett förråd som inte har sin like någonstans i Sverige. Vi talar om Ájtte i Jokkmokk som är ett samhälle känt för sin vintermarknad. Jåhkåmåhkke, det vill säga Jokkmokk på lulesamiska, gömmer så mycket mer. Här finns historien om urfolket samerna och den nutida generationen som vill återerövra sitt språk, historia och kultur.  Ájtte är lulesamiska för förrådsbod och är bibliotek, arkiv och museum i ett

I december strax före jul tog Birgitta Edeborg emot vår lilla delegation och tog med oss till Viddernas café där det serverades en samisk jultallrik av kocken Linn Huuva. Hennes och två andra kockars arbete med att sprida kännedom om den samiska matkonsten visas på SVT play i programmet Smaker från Sápmi. Birgitta visade oss sedan de två biblioteken som samsas i samma lokal, Samernas bibliotek och Ájtte bibliotek. Tillsammans utgör de en kulturskatt i form av böcker, ljudupptagningar och bilder.  

Huvudman för Samernas bibliotek är Sametinget. Det är ett samiskt depåbibliotek för lån till bibliotek, skolor, organisationer, föreningar och institutionerAlla böcker finns katalogiserade i Libris. En bibliotekskonsulent (som idag är 50 % av Birgittas tjänst) hjälper till med frågor om samisk skönlitteratur och författare och ger även stöd till den som forskar om samer och behöver litteraturvägledning.

Ájtte biblioteket vid Svenskt fjäll- och samemuseum ägs av en stiftelse och samlar litteratur huvudsakligen inom ämnesområdena samisk etnografi, samiskt liv, fjällens natur och kultur, och liv och natur i Arktis. Det är det enda bibliotek i Sverige som aktivt samlar in allt om samer och samiskt liv (dock inte barnlitteratur), dvs avhandlingar, uppsatser, monografier, broschyrer m.m. Alla medier katalogiseras i Libris och biblioteket ingår också i fjärrlånesamarbetet mellan biblioteken i Sverige och Norden. Ájtte bibliotek registrerar även böcker och kapitel ur böcker för Svensk samisk bibliografi som ingår i Libris. Den samiska bibliografin är ett samarbete mellan Norge , Finland och Sverige. Allt detta sköter Birgitta på den andra halvan av sin tjänst. 

Vi intervjuade en person som arbetar på Sametinget och som berättade för oss om utmaningen med språkvarieteterna som är spridda över fyra länder. Det är ett dilemma då man vill behålla varieteterna fast det vore enklare att gå mot ett gemensamt språk.  Språket befinner sig i ständig utveckling med nya ortografier och det pågår en normaliseringprocess av de samiska varieteterna. Det finns inte samiska ord för allt, det gäller både nytt och gammalt, tex drönare eller spark. Det är brist på samiska författare och det påverkar givetvis utgivningen och därmed utbudet på biblioteken. 

Vi besökte också Ájtte museum och fick en mycket personlig guidad visning av en samisk guide som berättade om urfolkets historia i Sverige och hur det är att leva som same idag. Vi passade även på att besöka kommunbiblioteket och kunde konstatera att samiska medier var de första som mötte oss i biblioteket. Vi hann även med besök på Sameslöjdstiftelsen, Jokkmokks tenn och andra hantverksställen. Det blev många promenader på de snötäckta gatorna i Jokkmokk vilket behövdes för att smälta all ny kunskap.

Varför vi åkte just till Johkamohkki, som är nordsamiska för Jokkmokk? Vi arbetar just nu med en utredning om nationella minoriteter och minoritetsspråk på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av bibliotekens arbete på detta område. Inom studien genomförs intervjuer och möten med bibliotekspersonal och talare av minoritetsspråken, meänkieli, finska, romani chib, jiddisch och som beskrivet ovanför samiska. En kort artikel finns publicerad i Biblioteksbladet

Fotografier av Carina Heurlin Fernold.

Publicerat i Biblioteksplaner | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mångspråkskatalogisering – folkbibliotek i Libris 2017

Under 2016/2017 har Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket genomfört en kartläggning av folkbibliotekens arbete med katalogisering och förvärv av mångspråksmedia. Undersökningen ingick som en del av Internationella bibliotekets uppdrag som KB:s partnerbibliotek. Syftet med kartläggningen var att undersöka bibliotekens behov av stöd vid katalogisering av mångspråkiga medier. Frågor ställdes också om situationen vid inköp av mångspråksmedier.

I våras skickades en enkät om katalogisering och inköp av mångspråksmedier till 114 folkbibliotek. 67 bibliotek besvarade enkäten. Svaren visar att flera av biblioteken utför en hel del mångspråkskatalogisering i Libris, men det är en mycket liten del som katalogiseras från grunden. Istället hämtar man poster från andra bibliotekskataloger och databaser, eller uppgraderar förhands- och preliminärposter som kommit via förvärvsrutinen. Andra bibliotek har stora problem att hantera materialet och undviker att köpa media där de inte kan få tillgång till katalogpost. Enkätsvaren visar att samtliga bibliotek, även de som katalogiserar mycket, behöver mer stöd för att löpande kunna hantera det mångspråkiga materialet mer effektivt.

Frågorna i enkäten har arbetats fram av en samarbetsgrupp bestående av representanter från KB, IB, Götabiblioteken och Göteborgs stadsbibliotek. Resultatet kommer att vara en del av grunden för KB:s fortsatta arbete med att utveckla Libris förvärvsrutin och för KB:s och IB:s gemensamma arbete med att ta fram stöd för de katalogiserande biblioteken.

Resultatet är presenterat i rapporten Mångspråkskatalogisering– folkbibliotek i Libris 2017. Enkätfrågorna redovisas i en bilaga.

Publicerat i folkbibliotek | Etiketter , , | Lämna en kommentar