Samråd med de nationella minoriteterna och urfolket Samerna

I samband med att den nationella biblioteksstrategin överlämnas den 7 mars kommer även ett antal reformförslag att presenteras. Ett av reformförslagen förslår förstärkningar genom nationella insatser för nationella minoriteter och urfolket Samerna.

Under januari 2019 har samråd med Finlandsinstitutet, Judiska biblioteket, Nordkalottbiblioteket och Sametinget för Samernas bibliotek samt Romskt Kulturcenter i Malmö och föreningen Trajosko Drom för romerna genomförts. Samråden har hållits med avsikt att inhämta synpunkter på det reformpaket. Samråden har varit lärorika och inspirerande, dialogerna öppna och givande i båda riktningar. Ett antal förslag har framförts i samråden som har påverkat reformpaketets innehåll.

Först ut blev Judiska biblioteket Bajit som ligger i Stockholm.  Judiska biblioteket är ett specialbibliotek för böcker, film och musik i judiska ämnen.

Biblioteket, Bajit
Bajit, biblioteket Foto: E Rundqvist

Under sommaren 2018 invigdes det nya biblioteket i Bajit församlingens kultur- och utbildningshus. Biblioteket har ca 25 000 titlar, bibliotekets jiddischsamling på 3.200 volymer är störst i Sverige och helt unik. Större delen av bokbeståndet är på svenska, engelska, tyska och jiddisch. Det finns också ett mindre antal böcker på hebreiska, ryska och andra språk. Biblioteket har ca 2.000 titlar om andra världskriget, Förintelsen och nazismen.

Nästa samråd gjordes med Finlandsinstitutets bibliotek, Snickarbacken, Stockholm.
Bibliotek har ca 19 000 medier, ca 90 %, är på finska och resten på svenska. Förutom sverigefinsk litteratur en bred samling av svenskspråkig litteratur, finsk och sverigefinsk skönlitteratur och facklitteratur om Finland. Både institutet och biblioteket har en hundraårig tradition i Stockholm. Finlandsinstitutet har under många år förmedlat kunskap om finsk kultur, litteratur och författarskap.

Vi reste till Kiruna och träffade Sametingets kulturnämnd och avdelningen Kultur. Sametinget är huvudman för Samernas bibliotek som ligger i Jokkmokk, biblioteket är samlokaliserat med Ájttes bibliotek, böckerna är uppställda tillsammans, men märkta med vilket bibliotek de tillhör. Ájttes har ungefär 20 000 böcker, Samernas bibliotek (Sametingets bibliotek) har cirka 16 000 böcker. Biblioteket är både parlamentsbibliotek och ett lokalt lånebibliotek för boende i Jokkmokk.

Näst på tur blev Nordkalottbiblioteket i Övertorneå som är en del av Nordkalottens Kultur- och Forskningscentrum där även arkivet finns och som erbjuder forskningsmöjligheter. Vi blev mottagna av en liten kommitté och fick en gedigen genomgång av biblioteks och folkhögskolans historia och dess betydelse för meänkieli, språket och litteraturen. Kaffeost till fikat och ett intressant samtal om den digitalisering som under en längre tid gjorts på Nordkalottbiblioteket.

Till sist hölls två samråd med Romskt kulturcentrum i Malmö och föreningen Trajosko Drom.

Romsk Kulturcentrum i Malmö har sedan 1997 ett bibliotek med ca 1 500 titlar i beståndet. Det är Nordens största samling av romsk litteratur, musik, film och tidskrifter . Biblioteket är öppet för allmänheten. 

Från KB har biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar och handläggare Elisabet Rundqvist deltagit.

Det här inlägget postades i samråd och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.