KB:s fjärrlån – fler ska använda mer

2017 initierades en intern utredning av Kungliga bibliotekets fjärrlåneverksamhet, och resultatet publiceras nu i rapporten ”Fler ska använda mer. KB:s fjärrlån – nuläge och förslag på utveckling”.

Kan Kungliga bibliotekets fjärrlån helt eller delvis, ersättas med en modern form av fjärraccess? I så fall i vilken omfattning?

Utredningen konstaterar att det inte finns några tekniska hinder för digitalt tillgängliggörande av KB:s material, men att juridiska och ekonomiska förutsättningar gör att strategiska prioriteringar måste göras. För att öka tillgängligheten föreslår utredningen att:

  • KB i högre utsträckning ska ersätta framtagning av material till läsesal med digitalisering, då det gäller svenskt material som är fritt från upphovsrätt.
  • Vidare föreslår utredningen att dagens fjärrlån av audiovisuellt material bör ersättas med tillgång via fjärraccess för att göra materialet lättare att forska på.
  • På mer strategisk nivå föreslår utredningen att KB utarbetar en gemensam strategi för digitalt tillgängliggörande och bygger ut en organisation för fler nationella fjärraccesstjänster av den typ som tjänsten Svenska dagstidningar är ett exempel på.
  • På ett nationellt plan föreslår utredningen bland annat att KB bör samarbeta med övriga pliktbibliotek i frågan om vilket material som bör prioriteras för digitalisering, samt att fjärrlånet och fjärrlånekompensationen bör utredas nationellt.

Bakgrund

Bakgrunden till Fler ska använda mer är att merparten av KB:s samlingar är bundna till bibliotekslokalerna i Humlegården och att det från KB:s sida finns ambitioner att fler ska kunna använda mer av materialet. Det material som idag kan skickas som fjärrlån är förvärvad utländsk forskningslitteratur samt audiovisuella medier på dvd-skiva. Pliktmaterialet, oavsett ålder eller format, utgör merparten av samlingarna och kan endast tillgängliggöras på plats på KB. Delar av pliktmaterialet är unikt för KB och samtidigt låst till byggnaden i Humlegården. KB ville utreda möjligheterna att tillgängliggöra mer material via fjärraccess, och i större utsträckning bli en resurs för hela Sverige.

Utredningen är en av flera som gjorts sedan 2016 för att studera det digitala medielandskapets påverkan på KB:s uppdrag.

Genomförande

Utöver att kartlägga hur KB idag arbetar med fjärrlån och digitalt tillgängliggörande har utredningen besökt och intervjuat personal på national- och depåbiblioteken i Norge, Danmark och Finland. Metoderna för att möta utmaningarna med digitalt tillgängliggörande av pliktmaterial ser olika ut i Sveriges grannländer. För att få en bild av hur fjärrlånearbetet i Sverige ser ut har utredningen även besökt och intervjuat fjärrlåneansvarig personal på sex olika svenska forskningsbibliotek.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet: Fler ska använda mer

 

Det här inlägget postades i bibliotekssamverkan, Fjärrlån och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.