Trend 2017 – kommunala biblioteksplaner

Vi får ofta frågan, vad skriver kommunerna om i sina biblioteksplaner?
Ska en plan vara lång eller kort?
Hur beskriver man bibliotekets verksamhet?

I år har vi tagit reda på det, en grupp handläggare på nationell bibliotekssamverkan läste 46 stycken kommunala biblioteksplaner som antagits under 2017.  Ett 40-tal parametrar bockades av, de flesta har koppling till bibliotekslagen.

Nu vet vi att 11–15 sidor är den vanligaste längden, därmed inte sagt att det är ett mått att sträva efter, utan just bara en beskrivning av att det är det vanligaste sidantalet i de lästa planerna.

I april 2018 när biblioteksplanernas aktualitet beräknades kunde vi konstatera att 90 % av kommunerna har en biblioteksplan med slutåren 2016, 2017, 2018 eller längre fram i tiden. Som aktuell biblioteksplan räknar KB två år bakåt i tiden med tanke på att processen att skriva  en ny plan ofta tar cirka två år. Att 90 % av kommunerna anses förfoga över en aktuell biblioteksplan är en klar förbättring jämfört med juli 2013 då endast 39 % av kommunerna kunde anses ha en aktuell biblioteksplan.

Större delen av bibliotekslagen återfinns i de lästa biblioteksplanerna, men några områden sticker ut där det oftare saknas beskrivningar i biblioteksplanerna:

  • Nationella minoriteter och särskilt barnen
  • Kvalitet, beskrivningar av hur man uppfattar och arbetar med kvalitet
  • Lättläst

Här finns rapporten

Från presentation 7 maj 2018
Powerpoint

Det här inlägget postades i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.