Skolbibliotekarier och lärare i samarbete kring medie- och informationskunnighet.

När nya bekantskaper får reda på att jag är skolbibliotekarie så häpnar de stort när jag berättar om hur skolbiblioteket kan vara en pedagogisk aktör som aktivt medverkar till att öka elevernas måluppfyllelse. Mitt uppdrag är, inte helt oväntat, att arbeta med lässtimulans av olika slag, men också att integrera medie- och informationskunnighet (MIK) i den ordinarie undervisningen. Men hur går det till, vad är det egentligen jag gör och hur blir jag som bibliotekarie medpedagog?

Lärarna lever i en slimmad skolkultur där de upplever att alltmer ska hinnas med på samma eller mindre tid. Att spåna idéer och planera ämnesintegrerade projekt känns för många lärare som ren och skär tidsoptimism, bara att rent praktiskt hinna möta kollegor som undervisar i andra ämnen kan vara svårt att realisera. Jag har i min yrkesroll inte heller något överflöd av tid, men jag är inte tidsmässigt uppbunden med lektioner i samma utsträckning som lärarna. Jag kan gå på deras respektive ämneslagsmöten för att diskutera och lyssna in vad som är på gång. Det som är slående är att de alla pratar om ungefär samma sak, fast utifrån sina respektive ämnesperspektiv. Där kan jag som bibliotekarie agera likt spindeln i nätet och knyta ihop deras och bibliotekets gemensamma intressen till ett ämnesövergripande projekt som utgår från Lgr11 med dess centrala innehåll, betygskriterier och förmågor som ska tränas.

Projektbeskrivningen innehåller naturligtvis även lektionsupplägg och en definiering av vad vi i våra olika professioner kan bidra med. De lärare som samarbetat med mig i olika projekt menar på att vårt gemensamma kompetensspektra ger eleverna ett bredare perspektiv och en djupare förståelse för ämnet. En inte obetydlig faktor till att projekten faktiskt blir av är att jag redan skapat ramarna för den gemensamma planeringen och att det finns en färdig struktur, vilket är oerhört tidsbesparande för lärarna. En ytterligare vinst är att lärarna, när jag ansvarar för lektionen, kan inta en betraktande roll och kan reflektera över hur aktiva enskilda elever är i diskussionerna.

Sofia MalmbergEn del lektionsmoment sköts av lärarna, en del av mig och en del gemensamt. Grundtanken är dock att lärarna ska vara med på alla lektioner för att dels kunna utveckla resonemanget med eleverna i den fortsatta undervisningen, dels kunna använda mina lektioner som kompetensutveckling för sig själva. Naturligtvis styrs projektens innehåll och utformning av Lgr11 och de mål jag har för biblioteksverksamheten, men också till viss del av vad jag som person tycker är intressant. Det är ju en del av fördelarna med att vara skolbibliotekarie; jag får driva och vara delaktig i allt det där häftiga som lärare kan använda lektionstid till, men jag slipper sätta betyg. Vilket också skapar ett avslappnat och fritt diskussionsklimat. Naturligtvis skapar jag i projekten underlag för betygssättning, men jag kan som bibliotekarie helt fokusera på att låta eleverna diskutera och utveckla källkritiska resonemang. Mitt uppdrag är inte att bedöma elever utan att skapa möjligheter till utveckling för eleverna.

Inom ramen för Statens Medieråds satsning på MIK gentemot skolbibliotekarier fick jag för en tid sedan i uppdrag att ta fram två MIK-projekt som kunde anpassas för åk 4-6 respektive åk 7-9. Projekten har i olika omfattning och former använts då jag samarbetat med mina lärarkollegor. Det är just det som är det fina, man använder de delar man tycker passar in i undervisningen just nu. Därför kan projekten variera från gång till gång, projektbeskrivningen är bara en ram där innehållet kan anpassas till de specifika behov som finns för tillfället.

Den stora fördelen med att lärare och bibliotekarier samarbetar är att vi delvis kan olika saker och att vi kan se på samma situation utifrån olika perspektiv vilket tillför projektet kvalitéer och dimensioner som vi inte hade kunnat åstadkomma var för sig. Det är uppenbart att det här kompetensspektrat gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Som bibliotekarie är samarbetet med lärarna i projektform det absolut mest effektiva sättet att integrera MIK och lässtimulans i den ordinarie undervisningen. Lärarna å sin sida får den måluppfyllelse och det ämnesövergripande perspektiv de efterfrågar och jag å min sida får möjlighet att integrera MIK och lässtimulans i den ordinarie undervisningen. När vi arbetar tillsammans skapas möjligheter och situationer som inte hade varit möjliga om vi arbetat var för sig. Jag har blivit medpedagog.

//Sofia Malmberg – Bibliotekarie, Adolf Fredriks musikklasser

Länk till Statens Medieråds MIK-projekt för åk 4-6 respektive åk 7-9:

http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/funderardupahurduskullekunnalaggauppettmikprojektpaskolan.1355.html

Det här inlägget postades i bibliotekssamverkan, Skolbibliotek. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Skolbibliotekarier och lärare i samarbete kring medie- och informationskunnighet.

  1. Jenny Nilsson skriver:

    Mycket bra! En liten kommentar: satsningen på MIK-materialet var/är ett samarbete mellan Statens medieråd och Svensk biblioteksförening.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.