Gör Sverige i framtiden – digital kompetens

Under våren har digitaliseringskommissionen lagt fram ytterligare ett delbetänkande, Gör Sverige i framtiden – digital komptens SOU 2015:28 som beskriver behovet av digital kompetens, både i dag och i framtiden.

I en gedigen genomgång beskrivs utredningsarbetet, en uppföljning av de regionala digitala agendorna samt en internationell jämförelse. I kapitel fyra beskrivs den digitala kompetensen från ett antal ingångar.  I kapitel fem gör kommissionen överväganden och bedömningar samt framställer fyra förslag som skall stärka den digitala kompetensen. I inledning finns även kommissionens begreppsdefinitioner.

Kapitel 4: Digital kompetens
Kapitlet ger en fyllig och bra bakgrund för fortsatta diskussioner, och kan gärna kombineras med material från Digidel och MIK-rummet för att ge en heltäckande bild av det nuvarande kunskapsläget. Inte minst är kapitlets referenser till undersökningar och andra rapporter värdefulla.

Digitaliseringskommissionen definierar digital kompetens på följande sätt:
Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.

Digital kompetens innefattar:

  • Kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt.
  • Färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster.
  • Förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker.
  • Motivation att delta i utvecklingen.

Vidare har kommissionen valt att i sitt betänkande beskriva digital kompetens utifrån ett individperspektiv och från fyra livsområden: privatliv, samhällsliv, utbildning och arbetsliv.

Förslagen

  • Regeringen bör ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att årligen följa och analysera utvecklingen av digital kompetens inom högre utbildning samt föreslå åtgärder för hur digital kompetens kan vidareutvecklas inom verksamheterna.
  • Regeringen bör ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kontinuerligt följa och analysera könsbalansen inom itutbildningar samt föreslå åtgärder som bidrar till ökad könsbalans.
  • Regeringen bör införa en skattereduktion för kompetenshöjande insatser för digital kompetens i hemmet. Skattereduktionen ska avse insatser som exempelvis handledning och teknisk support för att öka kompetensnivån och individens förmåga vad gäller användningen av digitala verktyg och tjänster i hemmet.
  • Sveriges kommuner bör erbjuda digitala servicecenter till innevånarna för att utveckla invånarnas digitala kompetens. Stödet ska utformas så att det möjliggör för alla att ta del av grundläggande samhällstjänster på internet. Kommunerna väljer själva hur stödet utformas och organiseras. Utöver kommunernas egna digitala tjänster bör kommunernas service även innefatta digitalt servicestöd för användande av statliga e-tjänster för olika myndigheter.

Det är framför allt det sista förslaget som har intresserat oss inom bibliotekssektorn. Att förslaget har stora likheter med e-serviceverkstäderna som drevs i projektform i Kalmar och Östergötland är ingen slump. Genom länsbibliotekarie Christer Bergqvist (Kalmar) har kommissionen getts tillgång till ett rikt material och skrivelser som beskriver de erfarenheter som har gjorts i projekten.

I betänkandet ges kommunerna möjlighet att själva välja hur det hela ska organiseras och utformas, i bilaga 7 i betänkandet finns en beskrivning av verksamheten som redan finns på folkbiblioteken i de flesta kommuner och också en kort sammanfattning av e-verkstäderna som drivits i Kalmar och i Östergötland.

Hearing
Den 15 juni var ett antal organisationer inbjudna till hearing på Näringsdepartemenet för att tala om förslaget kommunala digitala servicecentra. Från biblioteken fanns Kalmar och Östergötland representerade genom Christer Bergqvist (som även representerade SLBs grupp för digital delaktighet) och Kira Berg. Niclas Lindberg från Svensk biblioteksförening och Anne Stigell från MTM fanns också på plats. Det var till stora delar en relevant och intressant diskussion, många bra inspel gjordes till Näringsdepartements företrädare.

Förutom hearingen har Näringsdepartementet också gett möjlighet till skriftliga kommentarer.

KB har lämnat en längre kommentar, där vi också kommenterar det första förslaget, ett av de två uppdraget till UKÄ.

Skriftlig kommentar från biblioteksföreningen.

Skriftlig kommentar från länsbibliotekarierna (i ett Facebook-inlägg).

Pensionärer och Internet
Under våren har även en ny rapport om pensionärernas internetvanor publicerats. Särskilt intressant är kanske det gap som nu uppstått mellan att ha tillgång till Internet och att faktiskt använda Internet. Undersökningen visar att en större andel äldre numera har tillgången, men fortfarande saknar kunskaper att använda Internet och hela dess utbud av tjänster och underunderhållning.

Det här inlägget postades i digital delaktighet. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Gör Sverige i framtiden – digital kompetens

  1. Hans von Axelson skriver:

    En reflektion är att det känns lite som social ingenjörskonst OM delvis utsatta delar av befolkningen som riskerat atg utanföras än mer om inte bättre förutsättningar skapas att inkludera in i den digitala gemenskapen. Tror att en framgångsfaktor är atg vända perspektiv och istället börja designa samhällservice mMED de som är i fokus. En bra början är att bjuda in civil samhället och de organisationer som företräder dem vi vill få in på hearings.

  2. Elisabet Ahlqvist skriver:

    Hans, jag håller helt med dig i att kärnan handlar om att ge tjänsterna bättre design och utifrån design för alla, eller universell design, som förbättrar för alla, inte specifikt för vissa grupper. Med universell design försvinner många av dagens höga hinder för ovana användare, det kommer att bli mycket lättare och snabbare att använda tjänsterna.
    Digidel har försökt intressera myndigheter med tunga e-tjänster att delta i höstens E-medborgarvecka dels för att visa sina tjänster, dels för att möta sina användare och samla in synpunkter på tjänsterna. Tyvärr är det få som nappat på erbjudandet, men chansen finns fortfarande, det är bara att ta kontakt med Digidelnätverket! http://simplesignup.se/event/58907-digidels-emedborgavecka-2015%C2%A0(%C3%B6ppen
    Dock tror jag att det alltid kommer att finnas personer som vill att någon sitter med de första gångerna man använder en ny tjänst. Det handlar också om att känna till att tjänsten överhuvudtaget existerar. Biblioteket blir i vissa fall också proxyanvändare för någon som inte själv kan ta steget att uträtta sitt ärende om det är av enklare slag utan att handla om personuppgifter, t.ex. att skriva ut tidtabeller, blanketter utan uppgifterna ifyllda, leta uppgifter etc. I dessa fall har slutanvändaren inte blivit digitalt delaktig, utan bara kringgått problemet genom att använda biblioteket.
    Det biblioteken lägger i digital delaktighet och framför allt i begreppet MIK är något som är mycket vidare och mer omfattande än att bara lära sig hantverket i enskilda digitala tjänster. Biblioteken vill trycka på förhållningssättet till Internet och digital information. MIK är det begrepp vi själva använder, Medie- och informationskunnighet. Svensk biblioteksförening har sammanställt en bra antologi http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf
    som beskriver MIK-begreppet. Digitaliseringskommissionens har beskrivit det hela på ett bra sätt i kapitel 4 i betänkandet, det digitala samhället griper in på så många olika sätt i vårt dagliga liv.
    Jag personligen tycker att det är begränsande att förslaget endast omfattar kommunala och statliga e-tjänster, en längre argumentation finns i KB:s skriftliga svar till Näringsdepartementet.

  3. Pingback: Kvartal tre, KB och SLB tar över! | Digidelnätverket

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.