Studiebesök på KTH biblioteket

Torsdagen den 23 april var KB:s licensgrupp tillsammans med ansvarig handläggare för OpenAccess.se och publiceringsfrågor på studiebesök på KTH:s bibliotek.

Borggården

Borggården, KTH Campus

Innan besöket tog vi en rundtur bland de röda tegelbyggnaderna på KTH Campus och imponerades av storleken och variationen i denna utbildnings- och forskningsmiljö. Vi passerade hela tre andra deltagare i BIBSAM-konsortiet på vår väg: Sophiahemmets högskola, Försvarshögskolan och Röda Korsets högskola. Dessutom ligger Operahögskolan och Dans- och cirkushögskolan (deltagande institutioner från 2016) inom området. Promenaden avslutades inne på den stora borggården mittemot biblioteket där det var lä och fullt med studenter i solskenet.

Enheten för Mediaförsörjning

Enheten för Mediaförsörjning

Väl framme i den vackra biblioteksbyggnaden blev vi mottagna av Cecilia Heyman Widmark, chef för Enheten för mediaförsörjning. Syftet med besöket var att få höra hur man arbetar på KTHB med mediaförsörjning, publicering och Open Access (OA). Förutom Cecilia fick vi träffa Nils Jansson och tre personer från Enheten för publiceringens infrastruktur: Elisabeth Mannerfeldt, Margareta Fathli och Karolina Karjalainen.

mannerft

Cecilia berättade att biblioteket är en del av ECE-skolan (The School of Education and Communication in Engineering Science) som är inhysta i samma byggnad. Skolan består av sju enheter varav tre hör till biblioteket: Mediaförsörjning, Publiceringens infrastruktur och Biblioteksservice.

Mediaförsörjning

Inom enheten för Mediaförsörjning arbetar 15 personer med inköp, system, IT och webb. Man har en mediapolicy, från hösten 2012, där alla inköp är efterfrågestyrda och elektroniskt format är normen om inget annat format uttryckligen önskas. 63 % av mediabudgeten går till BIBSAM-avtal. Just nu är det gallring av tryckta böcker som gäller. I och med inflyttningen av Matematikbiblioteket och Arkitekturbiblioteket till huvudbiblioteket är behovet av ledig plats i hyllorna stort. Ett nytt bibliotekssystem, Alma från ExLibris, ska lanseras i oktober 2015.
Nils Jansson visade hur biblioteket jobbar med användarstatistik som beslutsunderlag för prenumerationer.

fathliw

Publiceringens Infrastruktur

Elisabeth Mannerfeldt, enhetschef för Publiceringens infrastruktur berättade att man har 1,45 % tjänst för att arbeta med OA-frågor. Just nu genomförs en OA-drive efter att biblioteket har fått i uppdrag av rektor att gå ut till institutionerna på KTH för att informera om OA-publicering. Enligt Margareta Fathli har mottagandet bland forskarna varit mycket positivt. Det finns ett behov av information, t ex råder stor osäkerhet om vilken version som får användas för parallellpublicering. De har också mött många forskare med erfarenheter av OA-publicering som gett värdefulla synpunkter tillbaka till biblioteket på hur det fungerar i praktiken att försöka leva upp till kraven på OA-publicering. Beate Eellend (KB) tyckte det var mycket bra att forskarnas återkoppling tas tillvara och att det skulle vara av intresse för fler att ta del av dessa erfarenheter.

En förhoppning är att OA-driven ska öka mängden parallellpubliceringar (grön OA) från KTH. Då det ofta saknas möjlighet att kombinera modellen med författaravgift för OA (guld OA) med publicering i den högst rankade tidskriften så anser KTH att grön OA är ett bra alternativ, särskilt som det kunnat bevisas att grön OA ökar antalet citeringar av artiklar.

DiVA

DIVA

Valet av publiceringssätt skiljer sig stort mellan olika ämnesinriktningar, t ex är OA särskilt svårt för forskare inom civilingenjörsområdet. Sedan ett par år har läget förändrats inom kemi där det nu finns ganska gott om guld OA. Partikelfysikerna har ägnat sig åt parallellpublicering ända sedan 1991 och de har numera, t ex genom SCOAP3, möjlighet att även publicera sig i rena OA-tidskrifter. Riksgenomsnittet för senare års vetenskapliga publicering är att 20% är fritt tillgängligt, varav hälften är grön, hälften guld OA, på KTH är siffrorna 13% OA varav 5% grön OA.
Det finns ett krav på att allt som ges ut från KTH ska publiceras i det institutionella arkivet DIVA. På begäran fick vi en kort live-demonstration av DIVA-gränssnittet för forskare.

Biblioteket tycker att det finns ett behov av överblick av hur författaravgifter betalas ut från KTH men i dagsläget har ingen ålagts denna uppgift.

En annan fråga för framtiden är hur man ska hantera forskningsdata inom KTH. En grupp personer från Arkiv, IT, Research Office och biblioteket har bildats och biblioteket har som ett första steg börjat undersöka hur data hanteras i dag.

Vi var jättenöjda med detta lärorika och trevliga studiebesök!

Tack!

Tack!

Vid pennan Lilian Larsson

 

Det här inlägget postades i bibliotekssamverkan, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.