E-resursers påverkan på universitets- och högskolebiblioteken

Elektroniska tidskrifter, databaser och e-böcker är idag vardagliga, självklara och nödvändiga redskap för forskare och studenter på våra lärosäten. Hur länge har det varit så och hur gick övergången från tryckta tidskrifter och böcker till elektroniskt material egentligen till? Vilken roll har biblioteken på lärosätena spelat i övergången och vilka effekter har omställningen från tryckt material till digitalt haft på våra universitets- och högskolebibliotek?

I temastudien ”E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken” undersöker KB hur e-resurserna påverkat universitets- och högskolebiblioteken under åren 1988 – 2012. E-resurserna sätts in i ett större sammanhang och i studien följer vi tre utvecklingslinjer:

  • Den vetenskapliga publiceringen
  • Reformer inom utbildningssektorn
  • Biblioteksinfrastrukturens framväxt

Reformerna och det ökade antalet studenter och forskare har gjort att fler bibliotek och nya biblioteksbyggnader kommit till. Framväxten av ny teknik har gett nytt innehåll i bibliotekstjänsterna. Biblioteksinfrastrukturens roll har varit viktig dels som ett redskap för statsmakternas styrning och dels som en plattform för nationell utveckling.

Effekterna av de tre utvecklingslinjerna när det gäller på bibliotekens verksamhet har varit att traditionella tjänster ersatts av nya. Bibliotekens samlingar har i stora delar blivit digitala. Användningen av tryckta tidskrifter har till stor del ersatts av nedladdningar av elektroniska tidskrifter. Besök i lokalerna har kompletterats med besök på bibliotekens webbsidor. De referensfrågor som tidigare ställts till bibliotekarierna har till viss del övergått till egna sökningar i elektroniskt material. Samtidigt har de traditionella tjänsterna funnits kvar, om än i minskande omfattning.

Informationsförsörjningen till forskare och studenter har effektiviserats genom e-resursernas etablering på lärosätena, via biblioteken, och övergången från tryckta tidskrifter till elektroniska har helt förändrat forskarnas arbetssituation.

Den utveckling som biblioteken genomgått har sin grund i förändringen inom den vetenskapliga publiceringen och det handlar helt och hållet om den vetenskapliga tidskriftens övergång från tryckt till elektronisk. Det förloppet går att följa och att analysera. E-boken däremot har ett eget förlopp och vi menar att vi ännu inte fullt ut kan se vilka konsekvenser som av e-bokens utveckling innebär för forskarna och därmed för biblioteken.

Utvecklingen under den tid vi studerat har inneburit att biblioteken gått från att samla in organisera, spara och tillhandahålla det vetenskapliga materialet på plats, till att via digitala tjänster ge access till relevant litteratur i digital form.

Biblioteksinfrastrukturen har varit ett viktigt redskap för att åstadkomma övergången från tryckta till digitala vetenskapliga tidskrifter men det är nödvändigt att statmakterna delar ut både uppdrag och medel för att stora bestående förändringar ska kunna genomföras på kort tid. Studien visar också att en biblioteksinfrastruktur som inte är bärare av ett stort uppdrag eller en stor gemensam fråga riskerar att stagnera.

Längre fram kommer KB att titta närmare på hur de enskilda biblioteken på lärosätena har uppfattat omställningen från tryckt till digitalt material och hur det har påverkat deras organisation. Likaså kommer utvecklingen av den pedagogiska rollen att belysas i kommande studier.

Rapporten finns att ladda ner på kb.se.

För mer information kring studien, kontakta Christine Wallén (fornamn.efternamn@kb.se).

Det här inlägget postades i e-resurs, högskolebibliotek, Rapport, universitetsbibliotek. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.