En inblick i förlags- och agentbranschen

Den 24-25 februari anordnade the Association of Subscription Agents & Intermediaries sin årliga konferens på Cavendish Conference Centre i London. Årets tema var ”Transforming the publishing landscape”. I år var Annica Wentzel den enda deltagaren från Kungl. biblioteket och Norden.

Konferensen inleddes av Youngsuk Chi, Chairman, Elsevier, och hans presentation The E-volution of Publishing: What’s New, What’s Changing and What’s staying the same. Han menade att förlag idag jobbar med fler olika saker än någonsin – men samtidigt ifrågasätts förlagens värde mer än tidigare. IT-företag, som till exempel Google, kallas numer för förlag och traditionella förlag liknar mer och mer IT-företag.

Photo 24-02-2014 09 58 55

Bild från alpsp.org

Förlagens nya arbetsuppgifter innehåller bland annat sociala medier, nya plattformar som hjälper användare att hitta vad de vill ha snabbare och lättare, big data, text- och data mining och ”content-based experiences”. Content-based experiences jämförde Chi med en fotbollsmatch; man kan se den hemma eller på pub gratis, men då får man inte hela upplevelsen. Om man vill ha hela upplevelsen kostar det extra att vara på plats. Ju närmare fotbollsplanen du sitter desto bättre upplevelse och desto högre pris. För att skapa mervärde gör man tidskriftsartiklar interaktiva – de innehåller en länk till tidskriftens hemsida, möjlighet att maila författaren, att dela artikeln till andra, att se vad andra har markerat i texten, länkar till relaterade artiklar mm. Allt detta gör läsningen till en större upplevelse.

Chi sa också att “Innovation moves faster than adoptation”. Till exempel så har alla hört talas om google glasögon, men ingen har dem. 20% i USA och UK har laddat ner en e-bok, men de flesta läser ändå både vanliga tryckta böcker och e-böcker. Man måste alltså fortsätta att tillverka och distribuera tryckta böcker. I framtiden gäller ”och, inte eller”. Vi får vara beredda på en värld med flera alternativ.

Cavendish Conference Center

Foto: Annica Wentzel

Att landskapet för agenter och förlag förändras var en röd tråd genom hela konferensen. Stephen Rhind-Tutt från Alexander Street Press berättade att styrelsen i bolaget ofta frågar ”Vad är det vi jobbar med egentligen?” eftersom området hela tiden utvecklas. Rhind-Tutt avslutade med att säga att det viktigaste inte är att hitta en benämning på vad vi jobbar med utan att ha ett tydligt mål att serva kunderna, oavsett vart det tar oss.

Greta Boonen från Wiley menade att man kan se både utmaningar och möjligheter. Till exempel söker bibliotek nu plattformar för betalning av publiceringsavgifter, vilket skulle kunna vara något för agentbranschen att ta tag i, då processen med publiceringsavgifter har mycket gemensamt med beställningar av tidskriftsprenumerationer. En del kunder vill inte ha kontakt med förlagen, utan vill kunna göra allt på en och samma plattform.

I sin presentation The Evolution of Subscription Industry 1970-2014: Subscription Agents and Consortia – New Roles and Opportunities berättade Dan Tonkery, från företaget Content Strategies (tidigare på EBSCO), om hur marknaden förändrats för prenumerationsagenter och konsortier från 70-talet fram till idag. Åren 1970-1985 kallade han för ”the agent years of milk and honey” då biblioteken ”inte kunde spendera pengar fort nog” (åtminstone i USA). Marginalerna var höga och de flesta bibliotek använde agenter. Idag har marginalerna sjunkit för agenterna och stora tidskrifts-/förlagspaket köps via konsortier. 1996 stod agenterna för 98% av STM-förlagens försäljning, 2012 endast för 45%. För att överleva måste agenterna utvecklas och växa och det finns många tjänster och produkter som ingen har tänkt på ännu. I framtiden ser Tonkery att agenterna fortsätter att köpa upp varandra tills det bara blir en enda stor agent kvar. En åhörare påpekade att konsortier också hela tiden måste växa – kommer det i framtiden bli ett stort konsortium som köper av en stor agent?

—-

Vi fick också lära oss om hur olika institutioner jobbar med Open Access (OA)  – till exempel Bedford Library på the University of London (Russel Burke) och the University of California (Ivy Anderson). Här finns mer information om deras riktlinjer för Open Access:

http://www.rhul.ac.uk/library/openaccess/openaccesspublicationspolicy.aspx

http://osc.universityofcalifornia.edu/open-access-policy/

Ivy Anderson från California Digital Library har också arbetat i en grupp inom the Association of Research Libraries för att få fram ”Author Rights Model License Language”. Mer information om det finns här: http://authorrights.wordpress.com/

Andra med perspektiv på OA-inläggen kom från läkemedelsindustrin och forskningsinstitut. Det fanns starka åsikter om framtiden för Open Access, då vissa menar att allt kommer att övergå till Open Access, medan andra menar att vissa tidskrifter aldrig kommer att kunna konverteras.

Slide

Foto: Annica Wentzel

När föreläsarna under sessionen Evolving Landscape: Open Access fick frågan” När kommer prenumerationsmodellen att kollapsa?” fick vi flera olika svar som ”när institutionerna slutar att betala” och ”när facebook-generationen börjar betala skatt”. Neil Jacobs från JISC vill hellre än en kollaps se en ”övergång under ordnade former”.

 

Peter Burnhill från University of Edinburgh sa i sin presentation Tales from the Keepers Registry: Dr Who and the Scholarly Record att i och med övergången från tryckt till elektroniskt så har kravet på arkivering flyttats från biblioteken till förlagen. Men vem ser efter arkiven? För att se över detta har JISC projektet EDINA och ISSN IC skapat the Keepers Registry: http://thekeepers.org/thekeepers/keepers.asp. Där kan man söka på en titel och se vem som bevarar dess arkiv. För att listas där ska man ha tidskriften med avsikt att spara den. Till exempel så har Google skannat in många tidskrifter, men har ingen avsikt att långsiktigt bevara dem. En fråga som dök upp var vad det är för affärsmodell i arkivering? Är det något för den offentliga eller den kommersiella sektorn?

—-

Ett flertal personer fick avrunda och sammanfatta konferensen. Under de två dagarna visades flera exempel på tabeller med förutsägelser om ”när OA kommer att ta över”. Någon efterfrågade istället en tabell över ”slutet för stora förlagspaket”. Kanske blir detta temat för nästa års konferens? Klart är i alla fall att denna konferens lyfter aktuella och intressanta frågor och rekommenderas för den som vill få en inblick i förlags- och agentbranschen.

Länk till programmet:

http://www.subscription-agents.org/system/files/asa_conference_programme_draft.pdf

Twitter: #asaconf14

 

 

Det här inlägget postades i Avtalslicens, BIBSAM, konferens. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En inblick i förlags- och agentbranschen

  1. Lars Iselid skriver:

    Vi borde också prata mer om avigsidorna med OA. Oskäliga författaravgifter och alla fusk-tidskrifter och därmed fusk-citeringar inom OA som äter sig in i våra verktyg: Primo, Google Scholar (?) etc.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.