Veckans gästinlägg: MOOCs och OER – utmaningar för biblioteken

Idag gästbloggar Gunilla Fors, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek. Malmö stadsbibliotek är en av KBs partners.

moocs1

Bild: Gunilla Fors

I november förra året utnämnde The New York Times år 2012 till ”The Year of the MOOC” och sedan dess har det i internationell press skrivits mängder av artiklar om MOOCs och andra öppna lärresurser, artiklar som antingen förutspår att dessa nya möjligheter kommer att revolutionera det traditionella utbildningsväsendet eller menar att det enbart handlar om en mediahype som snart bleknar bort. Även i Sverige börjar fenomenet MOOCs och öppna lärresurser tilldra sig en viss uppmärksamhet, flera högskolor  publicerar redan OER (Open Educational Resources)  i tjänster som iTunes U eller YouTube och några universitet har börjat fundera på att erbjuda egna MOOCs.

ipad

Foto: Cecilia Fors

Två frågor inställer sig omedelbart: Finns det redan idag en guldgruva med öppna lärresurser och fria kurser, som är innehållsmässigt av bra kvalitet, pedagogiska och aktuella – och är det i så fall något som biblioteken bör intressera sig för?

Den internationella utvecklingen är närmast explosionsartad, organisationer som OECD, UNESCO och EU engagerar sig och nya lärplattformar lanseras  kontinuerligt, men området är otroligt spretigt och svåröverskådligt. Det saknas dessutom standard för metadata och märkning av lärresurser, vilket gör det svårt att söka den här typen av resurser via Google.

För att få en överblick över MOOC- och OER-området har Malmö stadsbibliotek inom sitt nationella uppdrag som partner till KB gjort en kartläggning av aktörer och upphovsmän, olika lärplattformars syfte och upplägg samt framför allt vilket utbud av MOOCs och OER de har. Kartläggningen gör inga  anspråk på fullständighet, utan tar sikte på de största aktörerna, på webbplatser med viss ämnesmässig bredd och nivåmässigt ungefär från gymnasiet och uppåt.

larcentrum

Lärcentrum Foto: Gunilla Fors

Det ligger kanske nära till hands att tro att den här typen av lärresurser i första hand är av intresse för forskningsbibliotek, men även folk- och gymnasiebibliotek kan ha stor nytta av dessa resurser i det vanliga informations- och referensarbetet, eftersom de egentligen bara är en ny sorts kunskapskällor.  För folkbibliotek med lärcentra och studiebibliotekarier bör MOOCs och OER erbjuda nya spännande möjligheter till verksamhetsutveckling – och sist men inte minst, finns det många MOOCs som kan vara av intresse när det gäller bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling. För den som vill veta lite mer om bakgrunden, om vad MOOCs och OER egentligen handlar om och varför de är av intresse för biblioteken, finns ett paper ”MOOCs, OER och NGL – var kommer biblioteken in?” , som presenterades vid Mötesplatskonferensen i Borås 17-18 oktober.

Kartläggningen har publicerats via Issuu och går att ladda ner för den som är medlem. Det går också bra att maila gunilla.fors@malmo.se för att få en kopia.

/Gunilla Fors, bibliotekarie Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek

Det här inlägget postades i bibliotek. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Veckans gästinlägg: MOOCs och OER – utmaningar för biblioteken

  1. Pingback: Svenska MOOCs och EU-satsningar på mångspråkighet | Bibliotekssamverkan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.