Surfplattor i högskole- och folkbibliotekssfären

Hur kan bibliotekarierna använda surfplattor i sitt dagliga arbete med användarstöd, referensarbete, och undervisning? Tre bibliotek har undersökt detta i ett gemensamt projekt med stöd från KB. Resultaten från undersökningen visar att bibliotekarierna fått en ny syn på informationsarbetet.

”Vi skulle kunna vara mer mobila och söka upp användaren i större utsträckning än vi gör idag, även utan surfplatta”, skriver bibliotekarierna på Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås.

”Att vi jobbar utanför vår trygga referensdisk kan ge oss mer och fler idéer hur referensarbetet skulle kunna utvecklas eftersom användarnas behov förändras, tekniken vi och användarna använder förändras. Därför borde även referensarbetet hänga med i dessa förändringar” är en av slutsatserna i rapporten.

På Stadbiblioteket i Göteborg, som också deltagit i projektet menar man att den stora fördelen man ser är att man blir mer mobil och flexibel.  Man kan hjälpa besökarna och visa dem hur webbkatalogen fungerar. Att man kan ta med sig plattan fram till hylllan där man jobbar ses som en stor fördel.

”Det behövs ett radikalt omtänk inför mobila enheter och deras användning” skriver bibliotekarierna på Chalmers när det gäller surfplattans användning i undervisningssyfte.  Det som undersökts i projektet är hur surfplattan kan användas vid klassundervisning i informationskompetens för studenter på Chalmers.

Bibliotekarierna på Chalmers skriver i rapporten att ”tillvägaggångssättet med en extrahjälp vid undervisningen verkar inte riktigt anpassad till surfplattans potential. Man har kanske mer hjälp av specialdesignade undervisningsappar och dylikt, men det är ett annat projekt.”

Och vad sa studenterna och biblioteksbesökarna? Ja, det var övervägande positiva kommentarer.

”Hoppas att du är här nästa gång jag kommer” skrev en besökare i utvärderingen av de surfande bibliotekarierna.

Läs mer i rapporten Utveckling av surfplattors användningsområden inom högskolebiblioteken och folkbiblioteken

Deltagare i projektet var Jan Magnusson från Chalmers tekniska högskolas bibliotek som också var projektledare, Pieta Eklund och Christel Olsson från Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås och Elin Nord från Stadsbiblioteket i Göteborg.

Rapporten inklusive alla bilagor finns på kb.se.

/Christine Wallén, Samordning och utveckling, KB

 

 

 

 

Det här inlägget postades i bibliotek, Projektbidrag, Rapport, Surfplatta. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Surfplattor i högskole- och folkbibliotekssfären

  1. Pingback: Surplattan i biblioteksarbetet | Bibliotek25

  2. Pieta skriver:

    Bara för att förtydliga, utöver de bibliotekarier som nämns i blogginlägget var det flera andra bibliotekarier från de tre bibliotek som deltog i projektet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.