Skolbibliotekskompetenta lärare – vad gör lärarutbildningarna?

Kungliga bibliotekets expertgrupp för utbildning och lärande skickade i december 2012 ut en enkät till samtliga svenska lärosäten som utbildar grund- och ämneslärare.  Syftet var att kartlägga hur man tar upp skolbibliotek som pedagogisk resurs i lärandemål och undervisning. Expertgruppen ville ta reda på i vilken utsträckning lärosätena möter upp mot kravet i skollagen. Med andra ord hur de utbildar pedagoger som är skolbibliotekskompetenta.

Skolbiblioteksstatistiken från Kungl.biblioteket visar att fler än 200 000 svenska elever saknar tillgång till skolbibliotek, trots att det är ett brott mot skollagen. De som jobbar på fältet beskriver en tillvaro där många rektorer och pedagoger inte förstår vad de kan använda skolbiblioteket till. Detta är naturligtvis ett hinder för genomförandet av den nya skollagens bestämmelse om alla elevers rätt till skolbibliotek.

Enkäten gick ut till samtliga 28 lärosäten i landet som utbildar lärare i grundskolan, ämneslärare i åk 7-9, ämneslärare i gymnasiet, samt till ämneslärarprogrammet 90hp.  Frågorna som ställdes till de ansvariga för utbildningarna var:

  • I vilka kursplaner inom programmet finns kunskaper om skolbibliotek uttryckt som lärandemål?
  • Ge exempel på hur utbildningen om skolbibliotek konkret är upplagd inom programmet, t.ex.: Var i utbildningen kommer detta in? Vad får studenterna lära sig? Vem ansvarar för undervisningen?
  • Hur examineras/utvärderas grundlärarstudenternas kunskaper om skolbibliotek?
  • Ge exempel på kurslitteratur som används inom programmet för att ge kunskaper om skolbibliotek.
  • Övriga kommentarer
  • (Om Ni vill går det också bra att bifoga dokument som ni anser ger fördjupad information, t.ex. utdrag ur kursplaner, kursmaterial, studiehandledningar etc.)

24 av lärosätena har svarat på enkäten. Sammanställningen baseras helt på de uppgifter som lärosätena själva lämnat in. De lärosäten som ännu ej har besvarat enkäten är Högskolan i Väst, Konstfack, Linnéuniversitetet samt Mälardalens högskola.

Resultatet av enkäten visar tydligt att lärosätena i stor utsträckning valt att inte förhålla sig till den nya skollagens skrivelser om skolbibliotek. Särskilt anmärkningsvärt är att flera lärosäten valt att överlåta frågan till studenternas verksamhetsförlagda del av utbildningen, VFU. Med tanke på hur många skolenheter som enligt KBs skolbiblioteksstatistik helt saknar skolbibliotek, alternativt får kritik på densamma från skolinspektionen, torde detta inte vara en särskilt fruktbar lösning.   Värt att nämna är även att inga av de lärosäten som besvarat enkäten examinerar studenternas skolbibliotekskunskaper.

Grundlärarprogrammet F-6

På grundlärarprogrammet angav endast Mittuniversitetet och Örebro Universitet att de på något sätt berör skolbiblioteksfrågan för alla studenter. Göteborgs och Lunds universitet tar enbart upp frågan med de blivande svensklärarna.

I Örebro lär sig studenterna att:

[…] använda skolbiblioteket som en del i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undervisningssituationer och olika didaktiska val.

Enligt lärosätet sker denna utbildning framförallt under studenternas med hjälp av VFU-lärare och handledare.

Göteborgs universitet har alltså valt att enbart ta upp skolbiblioteket för sina studenter i svenska. De får bland annat göra studiebesök på skolbibliotekscentralen samt förväntas inkludera skolbibliotek i den läromedelsanalys som ingår i utbildningen. I slutet av utbildningen har man också lagt in en heldag om skolbibliotek som avslutas med ett första besök på studentens VFU-plats där även ett besök på skolans bibliotek ingår. Om alla studenter faktiskt placeras på skolor som uppfyller lagkraven kring skolbibliotek framgår inte av svaren.

Ett par lärosäten, Högskolan i Halmstad och Södertörns högskola, tar upp skolbiblioteksfrågan som en informationspunkt men, återigen, endast för svensklärarstudenterna.

 Ämneslärare 7-9

I utbildningarna för blivande ämneslärare i årskurs 7-9 tar två lärosäten, Södertörns högskola och Kungl. Musikhögskolan, på något sätt upp skolbiblioteket inom VFU. Ett lärosäte (Lunds universitet) säger sig behandla skolbibliotek med blivande svensklärare men utan att lämna ytterligare specifikationer kring hur detta praktiskt går till. Ett enda lärosäte (Högskolan i Borås) tar upp skolbibliotek med samtliga lärarstudenter.

I Borås får studenterna:

En introduktion till forskning och erfarenheter om informationssökning och lärande ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv. Dilemman som är relevanta vid undersökande arbetssätt behandlas. Följande områden kommer att beröras: Källor, källkritik, kvalitet .

  • Informationssökning, elevers problem och möjligheter
  • Informationskompetens, begreppets innebörd och skolans ansvar
  • Handledning och undervisning, vilket stöd behövs?
  • Hur tar vi vara på elevers vardagskunskaper?
  • Skolbibliotekets roll i undervisningen, samarbete bibliotekarie/lärare

Inget av lärosätena tar specifikt upp skolbiblioteket som pedagogisk resurs för läsutveckling.

Ämneslärare gymnasiet

De blivande gymnasielärarna saknar i de allra flesta fall helt utbildning i hur de ska kunna använda skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Lunds universitet säger sig ta upp frågan för sina svensklärarstudenter men specificerar inte hur. Örebro universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola låter frågan landa inom VFU men resten av landets lärosäten tar inte upp skolbibliotek alls.

Chalmers högskola berättar att studenterna där har en fördjupningskurs i bibliotekskunskap. Kursen ges oftast bara på kandidatnivå och studenterna får lära sig att:

söka, återfinna och bedöma information samt skriva referenser i eget material.

Ämneslärare 90hp

De enda lärosäten som tar upp skolbiblioteket som pedagogisk resurs är Stockholm s universitet och Kungl. Musikhögskolan som placerar momentet inom ramen för VFU.

Begreppsförvirring

Ett antal lärosäten svarar att de tar upp skolbiblioteksfrågan med sina studenter men avser i själva verket bibliotekskunskap för studenternas egna studier. De utbildningsansvariga har med andra ord inte förstått skillnaden mellan att utbilda lärare med kompetens att använda skolbiblioteket som pedagogiskt verktyg i sin lärargärning och att lära studenterna att nyttja högskolebiblioteket i de egna studierna.

I en tid då alarmerande rapporter visar att läsförmåga och kunskapsresultat sjunker behöver vi nyutbildade lärare som har kompetens att använda skolbiblioteket som pedagogisk resurs i sitt arbete med att stödja alla elevers möjligheter till måluppfyllelse.

Om den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna förverkligas måste samtliga landets lärarutbildningar omgående sätta sig in i lagens innebörd, syfte och förarbeten, ta till sig de uttolkningar som bland andra Skolinspektionen, Skolverket, SKL, Nationella skolbiblioteksgruppen och Litteraturutredningen har producerat, samt skriva in skolbiblioteken i sina utbildnings- och examinationsplaner. Nyutbildade lärare som med självklarhet kan använda sig av skolbiblioteket i sitt arbete är ännu en av de pusselbitar som behövs för att få den skola i världsklass som alla strävar emot.

//Elin Lucassi, handläggare för frågor kring utbildning och lärande på Kungl.biblioteket

Det här inlägget postades i bibliotek, expertgrupp, skola, Skolbibliotek. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Skolbibliotekskompetenta lärare – vad gör lärarutbildningarna?

  1. Hej Elin.

    Sammanställningen är tyvärr inte direkt överraskande. Både begreppsförvirring och grundläggande frågeställningar – om vad ett skolbibliotek ska användas till, rent pedagogiskt, är något som många av oss som bedriver skolbiblioteksutveckling stöter på dagligen och har så gjort under ansenlig tid. Lagförändring är en sak, verklighet där tradition och verksamhetskultur råder, en helt annan.

    Jag synar resultatet omkring Göteborgs Universitet lite extra. Att de som nu går Lärarprogrammet får uppgifter omkring skolbibliotek när deras VFU ska igång, det stämmer väl. Jag tog själv emot två studenter innan semestern, då i mitt eget skolbibliotek. De hade också fått i uppgift att sätta sig in i vad Skolbibliotekscentralen i Göteborg kan erbjuda lärare, vilket är nära just verkligheten och därför bra, då lösningen omkring skolbiblioteksutbud rent materiellt, liksom fortbildningsmässigt, i Göteborg är SBCs sak att erbjuda stadens skolor, alltså lärare i första hand.

    Det blev däremot snabbt tydligt att studenternas förkunskaper om skolbibliotek och nyttan med att arbeta ”genom” skolbibliotek (inkl. lärare/skolbibliotekarie i samarbete) var mycket begränsade. Uppgiften på deras på papper från GU var primärt i fokus, något jag genast bröt ned i verklighetens krav – skollag, inspektion, plats, pedagogik, samearbete – läsfrämjande och informationskompetens med tydligt elevfokus. Effekten lät inte vänta på sig. Först här uppstår nyttan med uppgiften, som alltid. De tyckte (när de lämnade) att de hade en bra bild av VAD ett skolbibliotek ska användas till. Frågorna jag fick ta emot handlade nu snarare om HUR verksamhet, samarbete och lärandefokus uppnås.

    Så… att låta studenter på våra lärosäten få komma i kontakt med de skolbibliotekarier som verkar i vardagen ser jag som en bra väg att gå. Om det sen tydligare kopplas till pedagogiska styrdokument, Lgr 11 och specifik litteratur, då tror jag att mycket av jobbet med att stärka blivande lärare inför mötet med sitt yrke kan uppnås.

    Sen löser inte VFU-varianten allt, men det är ett steg på väg mot någonting förberedande och konkret, det som de flesta studenter efterfrågar, när de väl ser nyttan… därför bör ni och andra ”pådrivare” av skolbiblioteksinkludering fortsätta att uppvakta landets lärosäten. Det duger inte att bara sitta bakåtlutad och se om de lyckas, eller i värsta fall misslyckas. ALLA måste hjälpa till i det här arbetet – en av de största utmaningarna vi har framför oss just nu.

    Lycka till i det fortsatta arbetet!

    Mvh: Fredrik Ernerot

    • Elin Lucassi skriver:

      Tack för initierad kommentar som dessutom gav exempel från verkligheten.
      Tack för peppen, jag fortsätter mitt värv med ännu större kraft!
      //Elin

  2. Eva Nordin skriver:

    Jag är en av gymn. bibliotekarierna på en utsedd FVU / Övningsskola. Från förra läsåret har jag sett till med handledarna fr. Lärar utb. kopplade hit till Gymn. (uppbackning) att jag får en lektion av VFU elevernas tid här, till att informera om skolbibliotek och vilken ped. resurs samt info. källa och biblioteks kompetens det finns där det finns fackutb. personal, för såväl gymnassiter som lärare. Jag kommer att fortsätta med det arbetet även läsåret 2013/14

    • Elin Lucassi skriver:

      Bra att just ”dina” studenter får särskild tid till skolbiblioteksinformation.
      Hur samarbetar du med den pedagogiska personalen till vardags på skolan?
      Hinner VFU-studenterna se något av det arbetet under sin praktikperiod?

      Har ditt initiativ ger genklang hos lärosätet? På vilket sätt?
      //Elin

      • Eva Nordin skriver:

        Jag samarbetar ständigt med alla lärarkat. här vid skolan. Nu senast för en timme sedan med en SH lärare där vi delar på och har ibland tillsammans en kurs i insamlande av källor, källkritik och skilja på olika slags artiklar från vetenskapliga till egen produserade. Och kolla bärigheten hos olika typer av källor och olika sorters kvalitet. Jag har valt att arbeta så här på de gymnasier jag arbetat på som bibliotekarie. Ibland ingår jag även i skolans arbetslag. Gällande responsen från Lärarhögskolan, så ser de mig som en tillgång här på skolan och jag ska kolla med dem nästa gång när jag ser dem, hur de sprider mitt arbete vidare bland andra handledare och lärare på LHS här vid SU.

  3. Pingback: Hur får vi bra skolbibliotek i framtiden? | Bibliotek25

  4. Astrid Deppert skriver:

    Har expertgruppen planer på att göra en uppföljare och undersöka läget inom den egna yrkesutbildningen?: Skolkompetenta bibliotekarier – vad gör biblioteksutbildningarna?
    Alternativt att komplettera undersökningen ovan med: Hur kan ett skolbibliotek bli en pedagogisk resurs med personal som ej har tillräckligt anpassad pedagogisk utbildning?
    Om den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna förverkligas måste samtliga landets bibliotekarieutbildningar omgående sätta sig in i lagens innebörd, syfte och förarbeten, ta till sig de uttolkningar som bland andra Skolinspektionen, Skolverket, SKL, NSG och Litteraturutredningen har producerat, samt skriva in skolbiblioteken i sina utbildnings- och examinationsplaner. …

    • Elin Lucassi skriver:

      I dagsläget finns inga sådana planer. I och med att det som var nytt var just formuleringarna i skollagen valde vi att titta på hur pedagogerna, som ska jobba mot densamma, förbereddes för sitt värv. Vi håller frågan öppen så länge, det är inte omöjligt att ett sådant arbete blir aktuellt i framtiden.

      Vad det gäller ditt andra förslag, att komplettera med en undersökning med titeln: ”hur kan ett skolbibliotek bli en pedagogisk resurs med personal som ej har tillräckligt anpassad pedagogisk utbildning?”, känner jag mig osäker på om du menar det som en retorisk eller faktisk fråga.
      //Elin

      • Astrid Deppert skriver:

        Jag hade redan gett upp hoppet om att någonsin få ett svar från er därav min sena kommentar.
        Jag menar seriöst att KB borde undersöka ”hur kan ett skolbibliotek bli en pedagogisk resurs med personal som ej har tillräckligt anpassad pedagogisk utbildning?” Som jag förstår det så tar KB sitt ansvar för skolbiblioteken utan att ta ansvar för bemanningsfrågan. KB verkar förespråka att skolbibliotek bemannas med icke-pedagogisk personal. Då bör det vara självklart att undersöka vilka faktorer som gör att skolbiblioteket ändå fungerar som pedagogisk resurs; ”nyutbildade lärare som har kompetens att använda skolbiblioteket” är bara en faktor. Jag tror visserligen att ”nyutbildade skolbibliotekarier som har kompetens att arbeta på skolbibliotek” är en mycket enklare och effektivare väg att inkludera skolbibliotek i skolans verksamhet, men KB kan med en undersökning visa vilka faktorer avgör.

        • Elin Lucassi skriver:

          Hej igen Astrid
          Förstår jag dig rätt om du efterlyser en undersökning, riktad till lärosäten med utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, som ska ställa frågan ”hur kan ett skolbibliotek bli en pedagogisk resurs med personal som ej har tillräckligt anpassad pedagogisk utbildning?”.

          Vilket resultat efterlyser du?
          Jag tror att jag missförstår dina frågor. Du får hemskt gärna maila mig på elin.lucassi@kb.se så kan vi lättare bolla frågorna fram och tillbaka tills vi vet vad det är vi diskuterar.

  5. Maria Andersson skriver:

    Hej!
    Finns enkätens resultat sammanfattat och publicerat någon annanstans än på denna blogg? Jag skulle gärna ta del av hela resultatet, för användning i en examensuppsats om folkhögskollärares användning av biblioteket som pedagogisk resurs.
    Vänliga hälsningar
    Maria Andersson
    Folkhögskollärarprogrammet, Linköpings Universitet
    maria.andersson@folkbildning.net

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>