Angående barnporr på bibliotek

Med anledning av den medieuppmärksamhet som under de senaste dagarna riktats mot bibliotekens innehav av barnporr, särskilt boken ”I Last och lust” återger vi här i bloggen avdelningschef Christina Jönsson Adrials svar som gick ut på e-postlistan Biblist.

I dagarna har Sveriges Radio Kulturnytt sänt ett inslag om RFSU:s bok I Last och lust av Hans Nestius (1982). Boken argumenterar mot barnpornografi men innehåller exempel på barnpornografiska bilder. SR P4 Kronoberg har beställt fram boken via Växjö stadsbibliotek. Boken har bedömts bryta mot barnpornografilagen (BrB 16 kap 10 a §) av Rikspolisstyrelsen.

Detta är en fråga som berör alla bibliotek. KB har bildmaterial i sina samlingar som kan utgöra barnpornografi. Enligt 16 kap. 10 a § brottsbalken är i princip all hantering av barnpornografi kriminaliserad. För KB:s del är det en komplikation att vi samtidigt har i uppdrag att  ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet. Rättsläget för KB och de andra pliktbiblioteken är alltså inte helt klart.

För att undersöka hur KB får hantera sådant material genomförde KB på eget initiativ en intern rättslig utredning 2009. I syfte att identifiera material i KB:s samlingar som kan utgöra barnpornografi har KB i samarbete med Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, IT-sektionen, Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn/barnpornografibrott (RPS) genomfört en granskning av delar av det pornografiska materialet. Det identifierades då en mindre mängd material i KB:s samlingar som bedömdes utgöra barnpornografi.

KB har infört rutiner med instruktioner för hur personalen ska hantera bilder som misstänks utgöra barnpornografi. I slutändan är det alltid Rikspolisstyrelsen som genom okulär  besiktning bedömer vad som är barnpornografiskt material eller inte. KB väntar också på klargörande från regeringen om rättsläget inte minst när det gäller tillhandahållandet i relation till våra andra uppdrag.

När det gäller boken I Last och lust så är den katalogiserad i Libris. KB har  gått ut till de bibliotek som har tillgängliggjort titeln i Libris och informerat om att den inte får tillgängliggöras genom utlån eller vara beställningsbar i Libris.

Christina Jönsson Adrial
Avdelningschef
Publik verksamhet

 

Läs även här! läget på KB 2010.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En inblick i förlags- och agentbranschen

Den 24-25 februari anordnade the Association of Subscription Agents & Intermediaries sin årliga konferens på Cavendish Conference Centre i London. Årets tema var ”Transforming the publishing landscape”. I år var Annica Wentzel den enda deltagaren från Kungl. biblioteket och Norden.

Konferensen inleddes av Youngsuk Chi, Chairman, Elsevier, och hans presentation The E-volution of Publishing: What’s New, What’s Changing and What’s staying the same. Han menade att förlag idag jobbar med fler olika saker än någonsin – men samtidigt ifrågasätts förlagens värde mer än tidigare. IT-företag, som till exempel Google, kallas numer för förlag och traditionella förlag liknar mer och mer IT-företag.

Photo 24-02-2014 09 58 55

Bild från alpsp.org

Förlagens nya arbetsuppgifter innehåller bland annat sociala medier, nya plattformar som hjälper användare att hitta vad de vill ha snabbare och lättare, big data, text- och data mining och ”content-based experiences”. Content-based experiences jämförde Chi med en fotbollsmatch; man kan se den hemma eller på pub gratis, men då får man inte hela upplevelsen. Om man vill ha hela upplevelsen kostar det extra att vara på plats. Ju närmare fotbollsplanen du sitter desto bättre upplevelse och desto högre pris. För att skapa mervärde gör man tidskriftsartiklar interaktiva – de innehåller en länk till tidskriftens hemsida, möjlighet att maila författaren, att dela artikeln till andra, att se vad andra har markerat i texten, länkar till relaterade artiklar mm. Allt detta gör läsningen till en större upplevelse.

Chi sa också att “Innovation moves faster than adoptation”. Till exempel så har alla hört talas om google glasögon, men ingen har dem. 20% i USA och UK har laddat ner en e-bok, men de flesta läser ändå både vanliga tryckta böcker och e-böcker. Man måste alltså fortsätta att tillverka och distribuera tryckta böcker. I framtiden gäller ”och, inte eller”. Vi får vara beredda på en värld med flera alternativ.

Cavendish Conference Center

Foto: Annica Wentzel

Att landskapet för agenter och förlag förändras var en röd tråd genom hela konferensen. Stephen Rhind-Tutt från Alexander Street Press berättade att styrelsen i bolaget ofta frågar ”Vad är det vi jobbar med egentligen?” eftersom området hela tiden utvecklas. Rhind-Tutt avslutade med att säga att det viktigaste inte är att hitta en benämning på vad vi jobbar med utan att ha ett tydligt mål att serva kunderna, oavsett vart det tar oss.

Greta Boonen från Wiley menade att man kan se både utmaningar och möjligheter. Till exempel söker bibliotek nu plattformar för betalning av publiceringsavgifter, vilket skulle kunna vara något för agentbranschen att ta tag i, då processen med publiceringsavgifter har mycket gemensamt med beställningar av tidskriftsprenumerationer. En del kunder vill inte ha kontakt med förlagen, utan vill kunna göra allt på en och samma plattform.

I sin presentation The Evolution of Subscription Industry 1970-2014: Subscription Agents and Consortia – New Roles and Opportunities berättade Dan Tonkery, från företaget Content Strategies (tidigare på EBSCO), om hur marknaden förändrats för prenumerationsagenter och konsortier från 70-talet fram till idag. Åren 1970-1985 kallade han för ”the agent years of milk and honey” då biblioteken ”inte kunde spendera pengar fort nog” (åtminstone i USA). Marginalerna var höga och de flesta bibliotek använde agenter. Idag har marginalerna sjunkit för agenterna och stora tidskrifts-/förlagspaket köps via konsortier. 1996 stod agenterna för 98% av STM-förlagens försäljning, 2012 endast för 45%. För att överleva måste agenterna utvecklas och växa och det finns många tjänster och produkter som ingen har tänkt på ännu. I framtiden ser Tonkery att agenterna fortsätter att köpa upp varandra tills det bara blir en enda stor agent kvar. En åhörare påpekade att konsortier också hela tiden måste växa – kommer det i framtiden bli ett stort konsortium som köper av en stor agent?

—-

Vi fick också lära oss om hur olika institutioner jobbar med Open Access (OA)  – till exempel Bedford Library på the University of London (Russel Burke) och the University of California (Ivy Anderson). Här finns mer information om deras riktlinjer för Open Access:

http://www.rhul.ac.uk/library/openaccess/openaccesspublicationspolicy.aspx

http://osc.universityofcalifornia.edu/open-access-policy/

Ivy Anderson från California Digital Library har också arbetat i en grupp inom the Association of Research Libraries för att få fram ”Author Rights Model License Language”. Mer information om det finns här: http://authorrights.wordpress.com/

Andra med perspektiv på OA-inläggen kom från läkemedelsindustrin och forskningsinstitut. Det fanns starka åsikter om framtiden för Open Access, då vissa menar att allt kommer att övergå till Open Access, medan andra menar att vissa tidskrifter aldrig kommer att kunna konverteras.

Slide

Foto: Annica Wentzel

När föreläsarna under sessionen Evolving Landscape: Open Access fick frågan” När kommer prenumerationsmodellen att kollapsa?” fick vi flera olika svar som ”när institutionerna slutar att betala” och ”när facebook-generationen börjar betala skatt”. Neil Jacobs från JISC vill hellre än en kollaps se en ”övergång under ordnade former”.

 

Peter Burnhill från University of Edinburgh sa i sin presentation Tales from the Keepers Registry: Dr Who and the Scholarly Record att i och med övergången från tryckt till elektroniskt så har kravet på arkivering flyttats från biblioteken till förlagen. Men vem ser efter arkiven? För att se över detta har JISC projektet EDINA och ISSN IC skapat the Keepers Registry: http://thekeepers.org/thekeepers/keepers.asp. Där kan man söka på en titel och se vem som bevarar dess arkiv. För att listas där ska man ha tidskriften med avsikt att spara den. Till exempel så har Google skannat in många tidskrifter, men har ingen avsikt att långsiktigt bevara dem. En fråga som dök upp var vad det är för affärsmodell i arkivering? Är det något för den offentliga eller den kommersiella sektorn?

—-

Ett flertal personer fick avrunda och sammanfatta konferensen. Under de två dagarna visades flera exempel på tabeller med förutsägelser om ”när OA kommer att ta över”. Någon efterfrågade istället en tabell över ”slutet för stora förlagspaket”. Kanske blir detta temat för nästa års konferens? Klart är i alla fall att denna konferens lyfter aktuella och intressanta frågor och rekommenderas för den som vill få en inblick i förlags- och agentbranschen.

Länk till programmet:

http://www.subscription-agents.org/system/files/asa_conference_programme_draft.pdf

Twitter: #asaconf14

 

 

Publicerat i Avtalslicens, BIBSAM, konferens | 2 kommentarer

Vad menas med kvalitet?

Vi pratar ofta, gärna och mycket om kvalitet, vi vet ju alla vad vi menar med kvalitet. Eller gör vid det? Hur det kommer det sig att de flesta människor menar att de kan urskilja god kvalitet, utan att för den skull kunna beskriva i mer detalj vad kvaliteten består av? Kvalitetsbegreppet är ett mångfacetterat begrepp, det är dessutom väldigt subjektivt.

Många gånger beskrivs verksamhet och i synnerhet tjänster med formuleringar som ”med jämn och god/hög kvalitet” som om de finns en universell förståelse av vad detta kan innebära.Jag har funderat väldigt mycket på kvalitet, och i synnerhet kvalitet på tjänster, mänsklig möten och samtal. Jag har gått igenom en hel del litteratur i jakten på svaret till  frågan; vad är det som utgör kvalitet? Vi behöver kunna prata om detaljerna som utgör kvalitet i tjänster och samtal och använda gemensamma ord och begrepp. Vi måste kunna definiera och beskriva kvalitetens egenskaper i vår verksamhet för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och för att kunna tala med våra uppdragsgivare. Vi behöver också kunna dokumentera våra slutsatser och sprida dessa, förklara hur kvalitet skapas och upprätthålls. Vi behöver ord och begrepp som täcker det vi gör – vi behöver tankemodeller!

En tankemodell
Under 2011 fick jag i uppgift att börja skissa på något som skulle lägga grunden för kvalitetssamtal i anslutning till det nya uppdrag som KB fick tillsammans med läns/regionbiblioteken (KB:s myndighetsinstruktion 2011-08-01)

” tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (1996:1596) har utformats och  hur de används”

På SLBs årsmöte augusti 2011 i Söderköping visade jag för första gången ”kvalitetsmodellen” som den kommit att kallas. ”Kvalitetsmodellen” är sammansatt av flera accepterade modeller, och har en generell tillämpning på all offentligt finansierad verksamhet. Grunden är hämtad från Stadskontoret 2011:13 Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor. http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201113.pdf

Till den grunden har jag lagt sk. kvalitetsparametrar (dimensioner) som framför allt diskuteras inom området tjänstekvalitet. Ett exempel är boken Mänsklig Kvalitetsutveckling (s. 200).

kvalitet och effektkedjan

Test av tankemodellen
Med start hösten 2011 har KB och representanter för den regionala biblioteksverksamheten från de flesta länen träffats ca fyra gånger per år. Tankemodellen har ”hårdtestats” inom gruppen genom att vi på ett flertal olika sätt har använt modellen som utgångspunkt för olika tankegångar och arbeten. Vi har bl.a. kopplat modellen mot nyckeltalen i rapporten Nyckeltal 1.0.  I rapporten beskrivs den övre delen av figuren på sidorna 42 till 44. De nyckeltal som vi i rapporten har föreslagit är kopplade till de tre begreppen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet (översta raden i modellen).

Min ”grundföreläsning” om kvalitet och i synnerhet tjänstekvalitet och kvalitetsstyrning kan du bläddra här!

 

KB:s partner Regionbibliotek Stockholm testar
Regionbibliotek Stockholm har på uppdrag av KB påbörjat ett arbete med att använda sig av ”kvalitetsparametrarna” i referenssamtal mellan bibliotekarier och låntagare/besökare. Uppdraget går ut på att genom observationer av referenssamtal ta reda på om de elva parametrarna kan identifieras, och om de är lämpliga för att analysera kvalitet i ett samtal. Det är bibliotekarien som blir analysobjektet. Många undersökningar utgår från kundens värderingar, men här försöker vi vända på det och sätta bibliotekarien i fokus. Förhoppningen är att genom att belysa kvalitetsparametrarna kan bibliotekarierna förbättra sin del av samtalet, så att frågeställaren får ett bra samtal och vid en fråga skulle ange att samtalet hållit hög kvalitet.

Motsvarande undersökning görs på bibblan svarars Twitteroperatörer. Går det att i deras Tweets känna igen någon eller några av parametrarna. Vilka likheter och skillnader finns mellan ett samtal ansikte mot ansikte jämfört med ett samtal via Twitter? De här spännande arbetet kan du följa i bloggen Samtal pågår! 

Publicerat i bibliotekssamverkan | 1 kommentar

Digidel och Get Online Week

Som vi tidigare berättat har kampanjen Digidel2013 avslutas, men arbetet rullar vidare i annan form.

Förra veckan hade Samverkansledningen sitt första möte, och jag fick äran att vara först ut som värd. Här på KB Karlavägen samlades representanter för .SE, SKL, Handisam, Sambruk, SLB, SeniorNet, LO, Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening, Statens medieråd, GOW2014, IT & telekomföretagen och Sveriges Digital Champion ”Gulan”.

Nätverket har som intention att fortsätta upprätthålla de värdefulla kontakter som knutits under kampanjen, en fortsätt samverkan och där det också är möjligt samarbeten.  Vi fortsätter som ett icke-hierarkiskt nätverk med ett underifrån perspektiv, ett samarbete mellan det civila och officiella.

Nästa kvartal rullar vi vidare enligt schemat:
April-juni: Folkbildningsrådet. Kontaktperson: Ulrika Knutsson
Juli-september: Föreningen Sambruk. Kontaktperson Claes-Olof Olsson
Oktober-december: Folkbildningsförbundet. Kontaktperson: Annelie Roswall-Ljunggren

1175390_435831146519213_1892094850_nGet Online Week – 24-30 mars 2014
I år är det Sambruk som håller ihop kampanjveckan GOW2014. Linda Sandberg jobbar dock vidare med arrangemanget, så mycket kommer att vara som vanligt!

Anmäl ditt bibliotek snarast!

Läs mera på Sambruks Webb

 

 

Publicerat i Besök | 1 kommentar

En äkta julsaga av Kommissionär Kroes

EU kommissionären och  Vice-President of the EC in charge of Digital Agenda Neelie Kroes har vid flera tidigare tillfällen uppmärksammat och  lyckönskat kampanjen Digidel2013 till goda resultat.

Kort innan jul tog  Kroes emot vinnarna i ”Utmaningen”, en tävling inom kampanjen Digidel2013.

”Een echt kerstverhaal”

julsaga Tre dagar innan jul skrev Koes en artikel ”Een echt kerstverhaal” översatt till svenska ”En äkta julsaga”.

Den svenska översättningen kommer här:

En äkta julsaga

Neelie Kroes 2012-12-21

Kan man utan att spendera pengar ta itu med sociala frågor och även göra samhället lite gladare? Och kan man göra detta utan oändliga förfaranden och byråkrati?

Det ser ut som en önskedröm från statssekreteraren med ansvar för sociala frågor till Jultomten, men denna önskedröm är faktiskt redan verklighet, och händelsevis också i det område som Jultomten kommer från.

I förra veckan talade jag med deltagare från Digidel-kampanjen i Sverige. Digidel är ett icke-vinstgivande initiativ som har som mål att ge en halv miljon människor tillgång till internet före årets slut. Dessa nya internetanvändare hör inte till den genomsnittliga typen av användare, utan består av äldre, hemlösa, invandrare eller människor med lite pengar. Människor som kan behöva lite stöd.

Digidel skapades 2011 med 200 000 användare och får årligen 100 000 nya användare. Initiativet har nu nästan nått sitt kvantitativa mål. Detta har skett utan komplicerade förfaranden på ett sätt som är lätt att öka i storlek och som är utvecklat för denna målgrupp. Strategins kärna är att människor hjälper varandra, vilket man själv också har nytta av.

Kanske är det initiativets enkelhet som är hemligheten bakom framgågen. Det som är enkelt är väl utformat.

Hos Digidel kan alla delta. Läroanstalter, bibliotek, företag, kommuner och enskilda medborgare. Det enda villkoret är att man bidrar till målet och dessutom att det bidrar till att hjälpa människor. Aktiviteter samordnas om de bidrar ekonomiskt. I initiativet hjälper unga invandrare som behärskar informations- och kommunikationsteknik (IKT) äldre människor att upptäcka världen på nätet. Ungdomarna får därmed arbetslivserfarenhet, lär sig språket och får höra mera om Sverige. De äldre får en bättre insikt i invandrarnas kultur, samtidigt som de får personlig hjälp med att upptäcka internet.

Ett annat bra exempel är ett handledningsprojekt genom vilket hemlösa via internet på nytt söker kontakt med sin familj och gamla bekanta för att få en ny start på livet. Om jag översätter detta till idén att människor i Nederländerna, samtidigt som de behåller sina bidrag, också kan fungera som frivilliga vårdare, öppnar sig en värld av nya möjligheter. Ofta är det ungdomar som på flera olika sätt med hjälp av IKT kan hjälpa andra och därmed också själva komma ett steg längre. Genom att inte reglera allt för hårt frigör man mycket kreativitet, genom vilken nya möjligheter kan utvecklas.

Dessa exempel är inga julsagor utan konkreta tillämpningar av det deltagandesamhälle som regeringen har åtagit sig att arbeta mot. För övrigt anser jag att ordet ”deltagarsamhälle” inte ger rättvisa åt denna idé som innebär att föra samman människor, att de hjälper varandra och tillsammans gör samhället lite mer sammansvetsat och trevligt. Och det behöver heller inte vara så svårt, såvida vi inte gör det onödigt svårt. För hur mycket deltagande vi än önskar oss, så måste myndigheterna först besluta sig om ett samhälle utan inblandning, så att goda initiativ som Digidel kan komma till stånd.

Besöket filmades också.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

KB svarar på Lättlästutredningen

I Lättlästutredningens betänkande Lättläst, SOU 2013:58 föreslår man att  Centrum för lättläst (CFLL) slås samman med Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM).

Vi har tidigare sammanfattat utredningen i vår blogg, där huvudförslagen beskrivs.

KB har i sitt remissyttrande  förordat att CFLL i framtiden blir en del av MTM.

Ett av skälen till att KB tillstyrker förslaget om sammanslagning är ”De nära kontakter som MTM har byggt upp med biblioteksväsendet kommer att gagna målgruppen och underlätta de dagliga kontakterna för biblioteken.”

KB:s remissvar lyfter uppdraget för det nationella kunskapscentret, där KB föreslår att kunskapscentret också bör samla aktuella uppgifter om inköpskanaler, leverantörer etc. Ett allsidigt utbud av lättläst är en viktig fråga för bibliotek och skolor. En samlad kunskap och information om inköpskanalerna skulle ge ett bra stöd i förvärvsprocessen av lättläst för de olika målgrupperna.

KB invänder mot utredarnas förslag på en separat databas för Lättläst. KB önskar att Libris nationella katalog istället samlar allt lättläst eftersom talboksposterna redan finns i Libris.

 

Publicerat i Okategoriserade, Remissvar | Lämna en kommentar

Digidel2013 – vad händer nu?

PrintVälkommen 2014, ett nytt år, och för alla ”Digidelare”  en ny situation utan kampanjkansliet och kampanjens inramning.

2014 blir det år när nätverken ska stabiliseras och befästas utan kampanjledningens stöd. Nu är det upp till alla enskilda aktörer att hålla fast i de aktiviteter och kontakter som byggts upp under de tre åren kampanjen varat.

Under 2014 sjösätts troligen tre nätverk, möjligen kan man betrakta dem som nationella.

1) ”Samverkansledningen” som motsvarar kampanjledningsgruppen (KL)
De flesta från KL följer med in i detta nätverk som dessutom förstärks med Sveriges digitala Champion ”Gulan”,  Svensk Biblioteksförening, Statens Medieråd och Sveriges länsbibliotekarier (SLB). Tillfrågade är även SKL och Kulturrådet.

Ansvaret för nätverket har delats upp kvartalsvis:
Januari-mars: Kungliga Biblioteket. Kontaktperson: Elisabet Ahlqvist
April-juni: Folkbildningsrådet. Kontaktperson: Ulrika Knutsson
Juli-september: Föreningen Sambruk. Kontaktperson Claes-Olof Olsson
Oktober-december: Folkbildningsförbundet. Kontaktperson: Annelie Roswall-Ljunggren

Första mötet för gruppen hålls den 12 februari.

2) En fortsättning på Samordningsgruppen
Ett nätverk där man diskuterar operativa frågor som samordnade kampanjveckor etc.
Preliminärt två möten under våren.

3) Ett nätverk för myndigheter med fokus på digital delaktighet
Planen är att upprätta ett nytt nätverk där berörda myndigheter träffas och delar information med varandra inom området Digital delaktighet.

Läs hela historien om Digidel2013!

 

 

Publicerat i Utvidgat uppdrag | 1 kommentar

Nytt år nya tag!

Efter ett välbehövligt jullov är det dags att sätta igång igen. Du kan börja med att boka in årets bibliotekschefskonferens som går av stapeln den 20 november i Stockholm. Och glöm inte att vi som vanligt inleder redan kvällen innan med mingel!

Mer information kommer att läggas upp på www.kb.se så håll ögonen öppna.

Nu kör vi!

20131120_151747 20131120_191834 GunillaVälkommen

(Bilder från förra årets förmingel på plats i Kungliga biblioteket, Humlegården.)

Publicerat i bibliotek, KB, konferenser/kurser | Lämna en kommentar

Tack bibliotekssverige för ett spännande år och för alla goda samarbeten.

Nu går vi snart in i 2014.

Det ser ut att bli ett späckat år med ny bibliotekslag, nya uppdrag och – som alltid – många spännande utmaningar.
Till dess skålar vi i glögg och passar på vila ut ordentligt.

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi som arbetar med nationell bibliotekssamverkan på KB

jul 1 jul5 jul6 jul9

Publicerat i KB | Lämna en kommentar

Expertgruppen för metadata önskar God Jul!

Expertgruppen metadata september 2013Expertgruppen för metadata är en del av KB:s inflytandestruktur.Gruppen hanterar metadatafrågor: bibliografiska format klassifikation, katalogisering, ämnesord och mycket annat. Mycket arbete sker genom expertgruppens olika arbetsgrupper (Folkbibliotekens medlemskap i Libris, kartläggning av metadatastandarder, tillgänglighetsfrågor m fl). Expertgruppen träffas fyra gånger om året. Novembermötet innehöll förutom rapporter från arbetsgrupperna en presentation av ONIX-formatet, en diskussion av verksamhetsplan för 2014 och mycket annat. Mötesprotokollen  publiceras på KB:s sidor.  Här finner du även kontaktinformation till gruppen.

Vi önskar er en god jul och en flygande start på metadataåret 2014!

 

Publicerat i Inflytandestruktur | Lämna en kommentar