Uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker


Regeringen har gett KB i uppdrag
 att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker. Vad KB gör nu är att rekrytera en samordnare för uppdraget. KB avser att utföra detta som en integrerad del i pågående utveckling av den nationella  biblioteksinfrastrukturen LIBRIS, detta för att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Försöksverksamheten med att tillgängliggöra e-böcker kommer att ske i nära samarbete med biblioteken. Mer information kommer så fort samordnaren är på plats.

För mer information kontakta Göran Konstenius, verksamhetsutredare, eller Maria Hedenström, avdelningschef. (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i bibliotek, E-böcker, KB, Litteraturutredningen, nationell lösning, Okategoriserade, tillgängliggöra | 1 kommentar

Veckans gästinlägg: MOOCs och OER – utmaningar för biblioteken

Idag gästbloggar Gunilla Fors, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek. Malmö stadsbibliotek är en av KBs partners.

moocs1

Bild: Gunilla Fors

I november förra året utnämnde The New York Times år 2012 till ”The Year of the MOOC” och sedan dess har det i internationell press skrivits mängder av artiklar om MOOCs och andra öppna lärresurser, artiklar som antingen förutspår att dessa nya möjligheter kommer att revolutionera det traditionella utbildningsväsendet eller menar att det enbart handlar om en mediahype som snart bleknar bort. Även i Sverige börjar fenomenet MOOCs och öppna lärresurser tilldra sig en viss uppmärksamhet, flera högskolor  publicerar redan OER (Open Educational Resources)  i tjänster som iTunes U eller YouTube och några universitet har börjat fundera på att erbjuda egna MOOCs.

ipad

Foto: Cecilia Fors

Två frågor inställer sig omedelbart: Finns det redan idag en guldgruva med öppna lärresurser och fria kurser, som är innehållsmässigt av bra kvalitet, pedagogiska och aktuella – och är det i så fall något som biblioteken bör intressera sig för?

Den internationella utvecklingen är närmast explosionsartad, organisationer som OECD, UNESCO och EU engagerar sig och nya lärplattformar lanseras  kontinuerligt, men området är otroligt spretigt och svåröverskådligt. Det saknas dessutom standard för metadata och märkning av lärresurser, vilket gör det svårt att söka den här typen av resurser via Google.

För att få en överblick över MOOC- och OER-området har Malmö stadsbibliotek inom sitt nationella uppdrag som partner till KB gjort en kartläggning av aktörer och upphovsmän, olika lärplattformars syfte och upplägg samt framför allt vilket utbud av MOOCs och OER de har. Kartläggningen gör inga  anspråk på fullständighet, utan tar sikte på de största aktörerna, på webbplatser med viss ämnesmässig bredd och nivåmässigt ungefär från gymnasiet och uppåt.

larcentrum

Lärcentrum Foto: Gunilla Fors

Det ligger kanske nära till hands att tro att den här typen av lärresurser i första hand är av intresse för forskningsbibliotek, men även folk- och gymnasiebibliotek kan ha stor nytta av dessa resurser i det vanliga informations- och referensarbetet, eftersom de egentligen bara är en ny sorts kunskapskällor.  För folkbibliotek med lärcentra och studiebibliotekarier bör MOOCs och OER erbjuda nya spännande möjligheter till verksamhetsutveckling – och sist men inte minst, finns det många MOOCs som kan vara av intresse när det gäller bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling. För den som vill veta lite mer om bakgrunden, om vad MOOCs och OER egentligen handlar om och varför de är av intresse för biblioteken, finns ett paper ”MOOCs, OER och NGL – var kommer biblioteken in?” , som presenterades vid Mötesplatskonferensen i Borås 17-18 oktober.

Kartläggningen har publicerats via Issuu och går att ladda ner för den som är medlem. Det går också bra att maila gunilla.fors@malmo.se för att få en kopia.

/Gunilla Fors, bibliotekarie Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek

Publicerat i bibliotek | Lämna en kommentar

Veckans gästinlägg: Bibliotek som drivkraft i samhällsutvecklingen?

Idag gästbloggar Cecilia Bengtsson,  Utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm. Regionbibliotek Stockholm är en av KBs partners.

Hur kan bibliotek bli en strategisk faktor i samhällsutvecklingen? Finns det generella principer och faktorer hur ett bibliotek kan utformas utifrån staden/samhällets förutsättningar och visioner? Vilka olika roller spelar folkbibliotek i samhällen och städer? Dessa frågeställningar har varit centrala i det danska projektet Modelprogram for folkebiblioteker och som hade sin avslutningskonferens onsdagen den 25/9 i Köpenhamn.

Bakgrund

SkotHansen mfl

Upphovsmän: Skot-Hansen, Hveenegaard och Rasmussen

Under två års tid har Danmarks kulturstyrelse och Realdania som är en filantropisk sammanslutning arbetat med att ta fram en interaktiv och webbaserad inspirationskatalog. Syftet är att visa upp designprinciper, modeller och verktyg för att inspirera och förmedla kunskap om biblioteksrummens utseende och funktioner i samspel med samhällsutvecklingen. Till projektet har man knutit arkitektbyrån SIGNAL. Det finns även en referensgrupp som bland annat består av Jens Thorhauge och Dorte Skot – Hansen. I projektet har man använt den modell som Skot – Hansen, Hveenegard-Rasmussen och Jochumsen tog fram 2010. Modellen har genomsyrat projektet och använts som ett sätt att beskriva bibliotekens olika roller.

De har även bedrivit ett stort forskningsprojekt kring biblioteket i byutvecklingen och där de berättar om bibliotek från olika länder och deras roller i samhällsutvecklingen. Arbetet presenteras i boken Biblioteket i byudviklingen. I boken beskrivs olika roller ett bibliotek kan ha i lokalsamhället. Biblioteken kan vara motor till en önskad utveckling – att locka turister, skapa samfälligheter, eller vara startpunkt för stadsutveckling. En bra artikel om deras forskning är Biblioteket som strategisk faktor i byudviklingen, publicerad i Danmarks biblioteksföreningstidskrift. I projektgruppen har man utgått från dessa bibliotek i världen och besökt en del av dem med syfte att få empiri och större förståelse kring olika bibliotek och deras roller i sin kontext.

På Regionbibliotek Stockholm använde vi den danska modellen i vårt Projekt kompetensen som resulterade i publikationen Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse av vår följeforskare till projektet Pamela Schultz Nybacka. En av våra slutsatser var att bibliotek står för både tradition och förnyelse och det gäller att hantera kontrasterna.

Konferensen ”Et nyt redskab til biblioteket”

Efter en inledande god lunchbuffé i konsertlokalen på Mogensdahl i Köpenhamn väntade en konferenseftermiddag med föreläsningar och workshops.

Anne Mette Rahbaek, direktör vid Danmarks kulturstyrelse inledde med att ge en överblick kring samhällsförändringar, teknisk utveckling och bibliotekens uppdrag. Hon menar att det behövs andra metoder och arbetssätt för att utföra aktiviteter utifrån våra uppdrag. Folkbibliotek är den populäraste kulturinstitutionen i Danmark och kan ännu mer bli en strategisk faktor i samhällsutvecklingen. Modellprogrammet är en verktygslåda och ger möjligheter till att inspirera andra bibliotek att arbeta med olika utvecklingsprojekt.

DSCN7588

Kari Lämsä Foto: Cecilia Bengtsson

Bibliotek10 i Helsingfors är ett av de bibliotek som modellprogrammet undersökt närmare och även besökt, bibliotek10 beskrivs även på projektet webbsida. Till den här konferensen hade man bjudit in Kari Lämsä, chef för Bibliotek10 för att berätta om deras verksamhet. Det är ett profilbibliotek för musik, IT och nyheter. Biblioteket är inrymt på 800 kvadratmeter men har en flexibel möblering. Bibliotek10 har många manliga besökare, en undersökning visade att endast 25 procent av besökarna lånar medier. Det fanns ett stort behov av nya metoder och ny service vilket resulterat i att man ordnar många aktiviteter och har jobbat mycket med att få användarna till att vara medskapare och medproducenter i verksamheten. Det har inte varit lätt menar Kari men börjar nu ge effekter, bland annat har pensionärer möjlighet att lära sig mer om laptops genom varandra vid vissa fasta tider. Som så många andra bibliotek prövade de konceptet ”Boka en bibliotekarie” vilket inte blev en framgång. Nu testar man istället att kalla detta för att boka en personlig tränare. Att möta framtiden handlar mycket om personalens kompetens och förändrade arbetssätt menade Kari Lämsä. Personalen arbetar mer och mer med att gå omkring i biblioteket och tala med besökarna. Han uppmuntrade oss åhörare till att förändra attityder genom att tänka som indianer: ”Act like Indians: We don´t own the content of the library or the society, but we understand it, manage it and cultivate it.”

Vi fick sedan höra om nya biblioteket i Helsingfors som kommer att vara klart vid årsskiftet 2017/2018 och som kommer att bli en ikon i staden belägen strategiskt intill konstmuseum, infrastruktur och områden som är under utveckling.

Den danska stadsarkitekt Stephen Willacy talade även om vikten av bibliotekens placeringar utifrån hur de i Århus bygger multimediahuset i den gamla hamnen. Han gav många exempel på hur bibliotek kan bli en strategisk del i samhällsplaneringen och fylla viktiga funktioner i lokalsamhället. Stephen menar att kulturen är en kraft i Århus. Dåtidens församlingshem samlade många av medborgarna i Århus, förhoppningen är att multimediahuset som invigs 2014 ska vara ett ställe där människor möts. Biblioteket kan även vara en turistattraktion. Analysera lokalsamhället, vilka resurser, aktörer, utmaningar och möjligheter som finns uppmanar Stephen oss till. Häromdagen publicerades en artikel i Svenska dagbladet ”Centrum i periferin” om Stockholms alla köpcenter som blir allt fler. Jag tänker på hur bibliotek och andra kulturfunktioner skulle kunna vara en del i dessa köpcenter och bidra till såväl innovation som empowerment.

Likaså är det viktigt att använda sig av den forskning som finns och som berör biblioteken. Till den här konferensen hade Noemi Katznelson från Center for ungdomsforsning vid Aarhus universitet bjudits in. Hon talade om ungdomar idag, om den relationsgrammatik som förändrats, förändrat lärande, levnadsmönster och deras tankar om bland annat bibliotek. Katznelson ställer frågan till oss deltagare om biblioteksrummet är utformat så att ungdomar känner sig välkomna på bibliotek och att de kan få den hjälp som de behöver?

DSCN7616

Noemi Katznelson Foto: Cecilia Bengtsson

Hon konstaterar att ungdomsfasen utvidgas och barndomen krymper, att fler ungdomar är arbetslösa och hemmaboende. Inflytande o delaktighet är viktiga nycklar för att nå ungdomarna!

Genom projektet fick bibliotek möjlighet att delta i workshops kring biblioteksrummet och tre bibliotek valdes ut för att få delta i workshops med arkitektbyrån Signal. Biblioteket i Thisted fokuserade på sin kommande renovering, biblioteket i Sönderborg på sitt nya kommande bibliotek/kulturhus och biblioteket i Billund hade en workshop kring sitt samarbete med Legoland och deras vision om att vara barnens huvudstad. Bibliotekscheferna från dessa tre bibliotek berättade om det utvecklande i att få delta i processen och att få ha en arkitektbyrå till sin hjälp. Att jobba med rummet leder till förändrade arbetssätt och ökad samverkan sa bibliotekschefen vid Thisted bibliotek. De tre workshoparna är utförligt beskrivna på webbsidan.

Jens Thorhauge har följt projektet och suttit med i referensgruppen. I en artikel inför Ifla 2013 beskriver han det som har gjorts inom projektet. Den tio sidor långa artikeln är mycket läsvärd och ger perspektiv på projektet men framförallt bibliotekens uppdrag och möjligheter i samhällsutvecklingen. Thorhauge säger bland annat:

-Det finns ingen konsensus kring vad biblioteket ska göra. Det fanns i det gamla industrisamhället. Idag talar vi om många olika modeller. Men vi är eniga om två saker. Det ena är att framtiden är nu. Det andra är att biblioteket är digitalt och grunden för det digitala biblioteket är det fysiska.

Bibliotek som ikon, placemaker eller katalysator

Eftersom konferensen och projektet handlar om biblioteksrummen och biblioteksbyggnader är det i fokus på webbsidorna om projektet. Jag funderar över de danska forskarnas tankar kring bibliotek som ikon, placemaker eller katalysator. Många bibliotek i världen byggs idag som ikoner. Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med det?  Claes Caldenby. säger följande i en artikel i Framsidan:

– Man kan alltid polarisera det i ikonbyggnader som en slags katedraler å ena sidan och byggnader som ligger nära människorna och har en tydlig funktion å den andra. Men det handlar inte om för eller emot, utan om en balans. Jag kan tycka att det finns något djupt sympatiskt i det lättillgängliga som exempelvis ett tunnelbanebibliotek. Men jag kan också tycka att man ska ge en offentlig byggnad värdighet, kort sagt göra den vacker, säger han.”

Jag tänker att det är viktigt att fundera kring bibliotekens uppdrag i sitt lokalsamhälle utifrån de som bor där och vilka aktörer som finns. Dagen efter konferensen besökte jag Malmö stadsbibliotek som i mångt och mycket är byggd som en ikon.

DSCN7934

Malmö Stadsbibliotek Foto: Cecilia Bengtsson

Inne i biblioteket pågår dock många olika verksamheter och det är inspirerande att se allt som pågår, alla användare som på olika sätt intar rummen och ytorna. Jag får mer en känsla av Malmö stadsbibliotek är en katalysator och en plats för högintensiva och lågintensiva möten. Ragnar Audunson använder begreppen för att beskriva bibliotekets betydelse som plats. En lågintensiv mötesplats är ett ställe där var och en är välkommen och kan använda resurserna utifrån sina egna behov tillsammans med andra men utan något krav på interaktion. Samhällsgrupper har på lågintensiva mötesplatser möjlighet att få intryck av varandra som utmanar fördomar och kan uppmuntra till att minska det avstånd som finns mellan individer. Högintensiva möten innebär att dela ens personliga intressen tillsammans med personer som delar dessa och har en liknande bakgrund. Biblioteket kan vara en arena för detta, till exempel genom de aktiviteter som ordnas på biblioteket (Atlestam & Myhre i boken Det mångspråkiga biblioteket) En plats på Malmö stadsbibliotek där detta sker är i Lärcentrum. Det är en verksamhet som delvis bekostas av utbildningsförvaltningen och som vänder sig till vuxenstuderande. Verksamheten arbetar med pedagogisk vägledning, tillgång till it och olika programaktiviteter.

DSCN7888

Verkstaden på småbarnsavdelningen, Malmö stadsbibliotek Foto:Cecilia Bengtsson

På Malmö stadsbibliotek finns även flera verkstäder och det är en verksamhet som beskrivs i ”Modelprogram för folkebibliotek” och som blir allt vanligare på bibliotek: I avsnittet om verkstäder  står det” Stadig flere biblioteker danner ramme om brugernes egne aktive kulturproduktion: Tegneserietegning, forfatterskole, ‘spoken word’, ‘hacker labs’ ‘ Via webbsidan ges tips, idéer och råd till bibliotek som har eller på gång att starta verkstäder på sina bibliotek.

Sammanfattningsvis var det en intressant konferensdag att delta i men framförallt att jag fick större inblick i webbsidorna som kan vara verktyg och inspiration för bibliotek. Webbsidorna är dock inte allomfattande och aspekter såsom social biblioteksverksamhet och tillgänglighetsfrågor finns inte med i så stor utsträckning.  Det gäller också att fundera kring bibliotekens uppgifter, roller och uppdrag, på kort och lång sikt utifrån sin samhällskontext.

DSCN7810

Malmö stadsbibliotek Foto: Cecilia Bengtsson

En svensk sida kring biblioteksrum är Biblioteksrummet där man samlar in olika tankar om konsten att utveckla biblioteksrummet. På dessa sidor finns dock inte så många kopplingar till att bibliotek bör vara en del i samhällsplaneringen och att det till och med kan vara en strategisk faktor!

 

/Cecilia Bengtsson, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm med inriktning biblioteket i lokalsamhället.

 

Publicerat i bibliotek, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nytt för folkbibliotek: Biblioteksplan 2.0 och Nyckeltal 1.0

Kungliga biblioteket och de regionala biblioteksverksamheterna har i samarbete producerat två skrifter som är tänkta som ett stöd för kommunal biblioteksverksamhet.

Skriften Biblioteksplan 2.0: Det har under åren funnits många olika uppfattningar om vad en biblioteksplan är och vad den ska innehålla eftersom det är upp till varje huvudman inom kommun eller landsting att utforma sin biblioteksplan. Det här är en liten skrift för dig som vill ha tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya biblioteklagen som gäller från 2014. En behovsinventering har gjorts och dessa stöd var de mest efterfrågade.

Skriften Nyckeltal 1.0: Vilken kommun satsar mest på sin folkbiblioteksverksamhet? En kommun satsar 3 miljoner, en annan 44. Svaret verkar vid en första anblick vara uppenbart. Eller, kanske inte? Om vi använder oss av nyckeltal istället så blir bilden en annan. Den första kommunen satsar 638 kronor per invånare och den andra 322 kronor. Den här skriften är till för dig som arbetar med att följa upp folkbiblioteksverksamhet eller som formulerar uppföljningsbara mål i biblioteksplaner.

Mer information finns på Biblioteksstatistikbloggen. Där kan även båda skrifterna hämtas i pdf-format. För mer information kontakta Cecilia Ranemo (fornamn.efternamn@kb.se)  eller respektive regional biblioteksverksamhet.

Publicerat i bibliotek, Bibliotekslag, folkbibliotek | Lämna en kommentar

Nu bygger KB visningsgränssnitt för digitaliserade dagstidningar

Tidigare i år beslutade KB att utveckla ett visningsgränssnitt för att tillgängliggöra KB:s dagstidningar digitalt. Projektet ska genomföras som en del i ett generellt arbete med att utveckla ett visningsgränssnitt för digitaliserat material i Libris webbsök. Tjänsten ska således utvecklas inom ramen för den nationella infrastrukturen. Gränssnittet ska fungera i relation till Libris webbsök som det ser ut idag, men även för framtida tjänster.

För att effektivisera processen och dra lärdomar av användarnas beteende kommer vi under en vecka att arbeta i direkt anslutning till KB:s mikrofilmsläsesal. Vi har då möjlighet att snabbt testa idéer och lära oss användarnas behov och drivkrafter med minsta möjliga insats. Vi kommer finnas på plats tillsammans med projektgruppen för att snabbt få återkoppling av potentiella användare.

Mikrofilmsläsesalsveckan äger rum vecka 43 och då plockar vi med oss papper, pennor, post-its, datorer och idéer ner i mikrofilmsläsesalen och arbetar direkt tillsammans med användarna.

Allt information om projektet kommer löpande att läggas ut på KB:s Librisblogg.

/Johanna Olander, projektledare Libris (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i dagstidning, digitalisering, Libris, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Media uppmärksammar skolbiblioteken

Det faktum att flera skolor saknar skolbibliotek, trots skollagen krav har även uppmärksammats i media. Här är några exempel

Många skolor saknar bibliotek – trots lag, Inslag i Kulturnyheterna (SVT) 15/10

Många skolor saknar bibliotek, Inslag i Östnytt (SVT) 15/10

Skolbibliotek är ett teamwork, artikel i tidskriften Läsliv

Skolbiblioteksfrågan berör, artikel i Framsidan

Publicerat i Skolbibliotek | Lämna en kommentar

KB har yttrat sig över Högskolestiftelser – DS 2013:49

I veckan lämnade KB in sitt yttrande över Högskolestiftelser – DS 2013:49. Departementspromemorian, som överhuvudtaget inte berör frågor kring högskolestiftelsernas bibliotek, har enligt KB många svaga punkter. KB har därför flera invändningar mot förslaget. En av anledningarna är att förslaget kommer att påverka vissa av de kontaktytor som KB har med lärosätena och även direkt påverka frågor som berör lärosätenas bibliotek.

KB anser bland annat att det i bibliotekslagen ska framgå att det ska finnas tillgång till bibliotek vid alla högskolestiftelser. KB menar också att det ska införas en uttrycklig regel om att bibliotek som direkt eller indirekt drivs av en högskolestiftelse ingår i det allmänna biblioteksväsendet. En annan viktig aspekt är att högskolestiftelsernas bibliotek ska vara tillgängliga för allmänheten.

Ytterligare ett område som påverkas av förslaget är de frågor som rör pliktleverans. Enligt lag ska pliktexemplar av dokument levereras till KB inklusive universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå. Om dessa lärosäten omvandlas till högskolestiftelser kommer de inte längre ha någon skyldighet att bevara eller tillhandahålla redan pliktlevererat material. De är heller inte skyldiga att ta emot framtida pliktleveranser.

KB är som bekant statistikansvarig myndighet för biblioteksområdet. KB samlar in statistik från bland annat forskningsbibliotek där lärosätenas bibliotek ingår. Statistikinsamling från de lärosäten som inte är myndigheter grundar sig idag på avtal mellan KB och lärosätena. KB menar dock att högskolestiftelsernas skyldigheter rörande statistikrapportering ska regleras genom lag och inte genom avtal.

KB efterlyser även grundlig konsekvensanalys vad gäller de delar av förslaget som rör dels central upphandling av elektroniska informationsresurser, dels det gemensamma kulturarvet.

Hela remissvaret finns på kb.se.

Publicerat i bibliotek, Högskolestiftelse, Remissvar | Lämna en kommentar

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap

Skolbiblioteksfrågan är en ständigt högaktuell fråga som har stötts och blötts i många sammanhang. Många intressenter har uttalat sig och enigheten kring vad ett skolbibliotek kan och bör vara är tämligen genomgående. Ändå går det i många fall fortfarande långsamt.

Med detta som bakgrund valde KB att ge en del av projektmedlen för 2012 till högskolan i Borås för att möjliggöra sammanställandet av forskningsantologin ”Skolbibliotekets roller i förändrade landskap”.

Medverkande författare är bland andra Louise Limberg (senior professor), Anna Hampson Lundh (universitetslektor), Cecilia Gärdén (universitetslektor), Helena Francke (universitetslektor), och Mats Dolatkhah (universitetslektor), samtliga vid Bibliotekshögskolan i Borås. Antologin bygger på aktuell svensk och internationell forskning om skolbibliotek kopplat till de förändrade förutsättningar som genom ny lagstiftning, teknik och läroplaner blivit en utmaning för alla berörda. Boken är bland annat tänkt att fungera som läromedel i bibliotekarie- och lärarutbildningarna samt som en grund för en fördjupad diskussion om skolbibliotekets huvuduppgifter och roller i nya politiska, pedagogiska och teknologiska landskap.

Antologin är indelad i fem kapitel. Avstampet tas i den ständigt återkommande frågan ”vad kännetecknar ett skolbibliotek?”. Övriga kapitel behandlar bland annat informationskompetens och läsfrämjande  samt ger förslag på hur man kan använda sig av forskning i professionell skolbiblioteksverksamhet. Dessutom målar författarna upp en bild av skolbibliotekslandskapet och dess intressenter,  både i ett historiskt och en nutida  perspektiv.

Antologin finns på kb.se.

Publicerat i bibliotek, Projektbidrag, Skolbibliotek | Lämna en kommentar

Med siktet inställt på kurslitteratur

Det skickas många fjärrlån under ett år, men hur stor andel är kurslitteratur? Det är en, känns det som, ständigt aktuell fråga och uppfattningarna går isär beroende på bibliotekstyp.

Vi beslöt att göra ett försök att faktiskt ta reda på hur mycket av kurslitteratur som beställs under ett läsår. Att isolera just kurslitteraturen är svårt, vi löste det genom att använda markeringar i beståndsposten, en mer detaljerad beskrivning finns i rapporten. Att många titlar faller bort som borde varit med, och att titlar finns i vårt urval som inte heller är kurstitlar, är vi medvetna om. I vår fiktiva kursbokshylla placerades drygt
30 500 titlar. På dessa titlar har knappa 96 000 beställningar gjorts och nästan 30 % av kursbokstitlarna har minst ett negativt svar. De mest eftertraktade titlarna kan ha en bit över 100 negativa svar.

Läsåret 2011/2012 gjordes drygt 274 000 fjärrlånebeställningar på boklån, ungefär DSC08729hälften av inlånebeställningarna gjordes av ett folkbibliotek. Ca 80 % av utlånen gjordes av ett universitets- eller högskolebibliotek.

Av folkbibliotekens inlånebeställningar var ungefär hälften av beställningarna på en titel som vi ställt i vår fiktiva kursbokshylla.

Litteraturen som beställs
Av kurslitteraturbeställningarna är ca 80 % utgivet de senaste tolv åren och ca 60 % är svenskspråkiga titlar.

Fem ämnesområden står för ca 75 % av beställningarna (utgivning 2000-2012):

  • Samhälls- och rättsvetenskap
  • Utbildning och lärande
  • Medicin
  • Ekonomi och näringsväsende
  • Filosofi och psykologi

Från kurslitteraturen utgiven 2000 – 2012 har vi skapat ytterligare en grupp, ”mest beställda titlar” (alla titlar har mer än femton beställningar) och i den gruppen är Utbildning och uppfostran det mest efterfrågade ämnet.

Kommunerna bidrar till studierna genom hjälp med kurslitteratur
Det vi kan se i den här studien är att folkbiblioteken står för en stor del av arbetet med inlånen och universitets- och högskolebiblioteken är de huvudsakliga utlånarna. I många kommuner är en bra fjärrlåneservice och åtkomst till kurslitteratur en viktig del i bibliotekens verksamhet. Att kommuninnevånarna ska kunna bo kvar och studera, antingen på närliggande campus eller som distansstuderande är prioriterat, och det innebär också att man är villig att lägga pengar på verksamheten.

Med de volymsiffror vi har fått fram i vår studie har vi försökt uppskatta hur mycket det kan röra sig om. För folkbibliotekens arbete med inlånen handlar det troligen om en summa i närheten av 12,8 miljoner kronor för läsåret 2011/2012.
(Kostnaderna beräknade på uppgifter från Lätt att hitta – lätt att låna  sidan 44. )

Rapporten: Med siktet inställt på kurslitteratur

 

 

 

Publicerat i bibliotek, Fjärrlån, Kurslitteratur, Okategoriserade, Rapport | Lämna en kommentar