Media uppmärksammar skolbiblioteken

Det faktum att flera skolor saknar skolbibliotek, trots skollagen krav har även uppmärksammats i media. Här är några exempel

Många skolor saknar bibliotek – trots lag, Inslag i Kulturnyheterna (SVT) 15/10

Många skolor saknar bibliotek, Inslag i Östnytt (SVT) 15/10

Skolbibliotek är ett teamwork, artikel i tidskriften Läsliv

Skolbiblioteksfrågan berör, artikel i Framsidan

Publicerat i Skolbibliotek | Lämna en kommentar

KB har yttrat sig över Högskolestiftelser – DS 2013:49

I veckan lämnade KB in sitt yttrande över Högskolestiftelser – DS 2013:49. Departementspromemorian, som överhuvudtaget inte berör frågor kring högskolestiftelsernas bibliotek, har enligt KB många svaga punkter. KB har därför flera invändningar mot förslaget. En av anledningarna är att förslaget kommer att påverka vissa av de kontaktytor som KB har med lärosätena och även direkt påverka frågor som berör lärosätenas bibliotek.

KB anser bland annat att det i bibliotekslagen ska framgå att det ska finnas tillgång till bibliotek vid alla högskolestiftelser. KB menar också att det ska införas en uttrycklig regel om att bibliotek som direkt eller indirekt drivs av en högskolestiftelse ingår i det allmänna biblioteksväsendet. En annan viktig aspekt är att högskolestiftelsernas bibliotek ska vara tillgängliga för allmänheten.

Ytterligare ett område som påverkas av förslaget är de frågor som rör pliktleverans. Enligt lag ska pliktexemplar av dokument levereras till KB inklusive universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå. Om dessa lärosäten omvandlas till högskolestiftelser kommer de inte längre ha någon skyldighet att bevara eller tillhandahålla redan pliktlevererat material. De är heller inte skyldiga att ta emot framtida pliktleveranser.

KB är som bekant statistikansvarig myndighet för biblioteksområdet. KB samlar in statistik från bland annat forskningsbibliotek där lärosätenas bibliotek ingår. Statistikinsamling från de lärosäten som inte är myndigheter grundar sig idag på avtal mellan KB och lärosätena. KB menar dock att högskolestiftelsernas skyldigheter rörande statistikrapportering ska regleras genom lag och inte genom avtal.

KB efterlyser även grundlig konsekvensanalys vad gäller de delar av förslaget som rör dels central upphandling av elektroniska informationsresurser, dels det gemensamma kulturarvet.

Hela remissvaret finns på kb.se.

Publicerat i bibliotek, Högskolestiftelse, Remissvar | Lämna en kommentar

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap

Skolbiblioteksfrågan är en ständigt högaktuell fråga som har stötts och blötts i många sammanhang. Många intressenter har uttalat sig och enigheten kring vad ett skolbibliotek kan och bör vara är tämligen genomgående. Ändå går det i många fall fortfarande långsamt.

Med detta som bakgrund valde KB att ge en del av projektmedlen för 2012 till högskolan i Borås för att möjliggöra sammanställandet av forskningsantologin ”Skolbibliotekets roller i förändrade landskap”.

Medverkande författare är bland andra Louise Limberg (senior professor), Anna Hampson Lundh (universitetslektor), Cecilia Gärdén (universitetslektor), Helena Francke (universitetslektor), och Mats Dolatkhah (universitetslektor), samtliga vid Bibliotekshögskolan i Borås. Antologin bygger på aktuell svensk och internationell forskning om skolbibliotek kopplat till de förändrade förutsättningar som genom ny lagstiftning, teknik och läroplaner blivit en utmaning för alla berörda. Boken är bland annat tänkt att fungera som läromedel i bibliotekarie- och lärarutbildningarna samt som en grund för en fördjupad diskussion om skolbibliotekets huvuduppgifter och roller i nya politiska, pedagogiska och teknologiska landskap.

Antologin är indelad i fem kapitel. Avstampet tas i den ständigt återkommande frågan ”vad kännetecknar ett skolbibliotek?”. Övriga kapitel behandlar bland annat informationskompetens och läsfrämjande  samt ger förslag på hur man kan använda sig av forskning i professionell skolbiblioteksverksamhet. Dessutom målar författarna upp en bild av skolbibliotekslandskapet och dess intressenter,  både i ett historiskt och en nutida  perspektiv.

Antologin finns på kb.se.

Publicerat i bibliotek, Projektbidrag, Skolbibliotek | Lämna en kommentar

Med siktet inställt på kurslitteratur

Det skickas många fjärrlån under ett år, men hur stor andel är kurslitteratur? Det är en, känns det som, ständigt aktuell fråga och uppfattningarna går isär beroende på bibliotekstyp.

Vi beslöt att göra ett försök att faktiskt ta reda på hur mycket av kurslitteratur som beställs under ett läsår. Att isolera just kurslitteraturen är svårt, vi löste det genom att använda markeringar i beståndsposten, en mer detaljerad beskrivning finns i rapporten. Att många titlar faller bort som borde varit med, och att titlar finns i vårt urval som inte heller är kurstitlar, är vi medvetna om. I vår fiktiva kursbokshylla placerades drygt
30 500 titlar. På dessa titlar har knappa 96 000 beställningar gjorts och nästan 30 % av kursbokstitlarna har minst ett negativt svar. De mest eftertraktade titlarna kan ha en bit över 100 negativa svar.

Läsåret 2011/2012 gjordes drygt 274 000 fjärrlånebeställningar på boklån, ungefär DSC08729hälften av inlånebeställningarna gjordes av ett folkbibliotek. Ca 80 % av utlånen gjordes av ett universitets- eller högskolebibliotek.

Av folkbibliotekens inlånebeställningar var ungefär hälften av beställningarna på en titel som vi ställt i vår fiktiva kursbokshylla.

Litteraturen som beställs
Av kurslitteraturbeställningarna är ca 80 % utgivet de senaste tolv åren och ca 60 % är svenskspråkiga titlar.

Fem ämnesområden står för ca 75 % av beställningarna (utgivning 2000-2012):

  • Samhälls- och rättsvetenskap
  • Utbildning och lärande
  • Medicin
  • Ekonomi och näringsväsende
  • Filosofi och psykologi

Från kurslitteraturen utgiven 2000 – 2012 har vi skapat ytterligare en grupp, ”mest beställda titlar” (alla titlar har mer än femton beställningar) och i den gruppen är Utbildning och uppfostran det mest efterfrågade ämnet.

Kommunerna bidrar till studierna genom hjälp med kurslitteratur
Det vi kan se i den här studien är att folkbiblioteken står för en stor del av arbetet med inlånen och universitets- och högskolebiblioteken är de huvudsakliga utlånarna. I många kommuner är en bra fjärrlåneservice och åtkomst till kurslitteratur en viktig del i bibliotekens verksamhet. Att kommuninnevånarna ska kunna bo kvar och studera, antingen på närliggande campus eller som distansstuderande är prioriterat, och det innebär också att man är villig att lägga pengar på verksamheten.

Med de volymsiffror vi har fått fram i vår studie har vi försökt uppskatta hur mycket det kan röra sig om. För folkbibliotekens arbete med inlånen handlar det troligen om en summa i närheten av 12,8 miljoner kronor för läsåret 2011/2012.
(Kostnaderna beräknade på uppgifter från Lätt att hitta – lätt att låna  sidan 44. )

Rapporten: Med siktet inställt på kurslitteratur

 

 

 

Publicerat i bibliotek, Fjärrlån, Kurslitteratur, Okategoriserade, Rapport | Lämna en kommentar

Kartläggning av skolbiblioteksfrågan

Fredagen den 27/9 kl 13 presenterar Kungliga biblioteket en ny kartläggning tillsammans med Malmö stadsbibliotek på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Kartläggningen behandlar den oroliga och splittrade situation som råder kring skolbiblioteksfrågan sedan skolbibliotek skrevs in i skollagen 2011.

Syftet med denna kartläggning och analys är att tydliggöra ansvar och mandat för skolbiblioteksområdets intressenter och aktörer, samt att åskådliggöra vilka åsikter intressenter uttalat i skolbiblioteksfrågan. Berörda instanser famlar och osäkerheten är stor. Behovet av genomlysning av just intressenter, mandat, åsikter och problemägande är med andra ord stort.

Kartläggningen har gjorts genom en listning av olika intressenter i frågan samt vilket mandat respektive intressent har.  Därefter har en genomlysning gjorts av vad dessa intressenter sagt om vad en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet innebär. Intressenternas uttalanden har sedan analyserats och kategoriserats.

 Ladda ner kartläggningen här.

Läs mer om kartläggningen på Kultur i Västs Framsidan.net

Publicerat i Skolbibliotek | Lämna en kommentar

Nu är anmälan öppen till KBs bibliotekschefskonferens

Nu kan du som är bibliotekschef anmäla dig till KBs bibliotekschefskonferens 20-21 november. För er information program och anmälan  - kika här.

#bibchef

Varmt välkommen!

 

Publicerat i bibliotekschef, Bibliotekschefsmöte, KB, konferens | Lämna en kommentar

Nu bygger vi visningsgränssnitt för digitaliserade dagstidningar

Kungliga biblioteket har beslutat att utveckla ett visningsgränssnitt för att tillgängliggöra KB:s dagstidningar digitalt. Arbetet ska genomföras som en del i ett generellt arbete med att utveckla ett visningsgränssnitt för digitaliserat material i Libris webbsök. Tjänsten ska således utvecklas inom ramen för den nationella infrastrukturen. Gränssnittet ska fungera i relation till Libris webbsök som det ser ut idag men även för framtida tjänster.

Mål med projektet:

  • På ett sömlöst sätt tillgängliggöra KB:s dagstidningar i nuvarande och kommande versioner av Libris webbsök  (licensierat material kommer enbart vara tillgängligt inom KB)
  • Skapa grund för att visa upp digitaliserat material utöver dagstidningar
  • Tillhandahålla API:er för att möjliggöra åtkomst till materialet för externa aktörer
  • Undersöka värdet av att kombinera metoderna agil utveckling och Lean UX för att effektivisera utvecklingsprocessen i detta och kommande utvecklingsprojekt
  • Undersöka användbarheten i underliggande data med syfte att på sikt förbättra metadata och öka möjligheten att göra mer sofistikerad sökning

Processen
För att effektivisera processen och dra lärdomar av användarnas beteende kommer vi utveckla en minimal viable product (MVP) i direkt anslutning till KB:s mikrofilmsläsesal. En MVP är den första versionen av en produkt som gör det möjligt att snabbt testa idéer och lära sig användarnas behov och drivkrafter med minsta möjliga insats. Det är ett arbetssätt som utgår från den iterativa processen bygga-mäta-lära dvs man börjar med att sätta upp en hypotes, tar fram den enklaste designen för att testa hypotesen, testar därefter snabbt designen på potentiella användare, får insikter och itererar på nytt. En MVP gör det därför möjligt att snabbt säkerställa att vi är på rätt väg genom att iterera designen utifrån lärdomar om hur användaren beter sig. MVP:n kommer under kort tid (ca 1 vecka) utvecklas iterativt tillsammans av projektgruppen på plats i mikrofilmsläsesalen för att snabbt få återkoppling av potentiella användare. Vecka 43 plockar vi med oss papper, pennor, post-its, datorer och idéer ner i mikrofilmsläsesalen och arbetar direkt tillsammans med användarna.

Arbetet genomförs i form av workshops i tvärfunktionella team med kompetens från Librisavdelningen, Biblioteksavdelningen och Audiovisuella medier.

Gränssnittet ska vara färdigt att tas i bruk andra kvartalet 2014.

Vi kommer att informera om projektet löpande på Librisbloggen.

För mer information kontakta Johanna Olander, projektledare Libris (fornamn.efternamn@kb.se).

Publicerat i dagstidning, digitalisering, gränssnitt, Libris | Lämna en kommentar

Surfplattor i högskole- och folkbibliotekssfären

Hur kan bibliotekarierna använda surfplattor i sitt dagliga arbete med användarstöd, referensarbete, och undervisning? Tre bibliotek har undersökt detta i ett gemensamt projekt med stöd från KB. Resultaten från undersökningen visar att bibliotekarierna fått en ny syn på informationsarbetet.

”Vi skulle kunna vara mer mobila och söka upp användaren i större utsträckning än vi gör idag, även utan surfplatta”, skriver bibliotekarierna på Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås.

”Att vi jobbar utanför vår trygga referensdisk kan ge oss mer och fler idéer hur referensarbetet skulle kunna utvecklas eftersom användarnas behov förändras, tekniken vi och användarna använder förändras. Därför borde även referensarbetet hänga med i dessa förändringar” är en av slutsatserna i rapporten.

På Stadbiblioteket i Göteborg, som också deltagit i projektet menar man att den stora fördelen man ser är att man blir mer mobil och flexibel.  Man kan hjälpa besökarna och visa dem hur webbkatalogen fungerar. Att man kan ta med sig plattan fram till hylllan där man jobbar ses som en stor fördel.

”Det behövs ett radikalt omtänk inför mobila enheter och deras användning” skriver bibliotekarierna på Chalmers när det gäller surfplattans användning i undervisningssyfte.  Det som undersökts i projektet är hur surfplattan kan användas vid klassundervisning i informationskompetens för studenter på Chalmers.

Bibliotekarierna på Chalmers skriver i rapporten att ”tillvägaggångssättet med en extrahjälp vid undervisningen verkar inte riktigt anpassad till surfplattans potential. Man har kanske mer hjälp av specialdesignade undervisningsappar och dylikt, men det är ett annat projekt.”

Och vad sa studenterna och biblioteksbesökarna? Ja, det var övervägande positiva kommentarer.

”Hoppas att du är här nästa gång jag kommer” skrev en besökare i utvärderingen av de surfande bibliotekarierna.

Läs mer i rapporten Utveckling av surfplattors användningsområden inom högskolebiblioteken och folkbiblioteken

Deltagare i projektet var Jan Magnusson från Chalmers tekniska högskolas bibliotek som också var projektledare, Pieta Eklund och Christel Olsson från Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås och Elin Nord från Stadsbiblioteket i Göteborg.

Rapporten inklusive alla bilagor finns på kb.se.

/Christine Wallén, Samordning och utveckling, KB

 

 

 

 

Publicerat i bibliotek, Projektbidrag, Rapport, Surfplatta | 2 kommentarer

Centrum för Lättläst flyttar till MTM?

I slutet av förra veckan kom Betänkande av Lättlästutredningen, Lättläst SOU2013:50.
Göran K Johansson har tillsammans med en grupp experter lagt fram utredningen och dess förslag.  Utredningsgruppen uppdrag har varit att göra en översyn av statens insatser på området Lättläst och att föreslå reformer och prioriteringar.

1988 bildades Centrum för Lättläst (CFLL) då den tidigare LL-stiftelsens uppdrag att sköta bokutgivning utökades till att även producera lättlästa nyheter. Under åren har en allt större verksamhet växt fram inom Centrum för Lättläst.

Utredarnas huvudförslag är att större delen av verksamheten inom CFLL överförs till myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Majoriteten av personalen följer med till MTM genom verksamhetsövergång för att säkra att viktig kompetens inte går förlorat vid sammanslagningen. Personalen ses som en viktig tillgång och utredarna skriver att den svenska modellen har kopierats i flera länder.

Förslagen
Tydligare definition av målgrupperna
Utredarna efterlyser en tydlig definition av målgrupperna och beskriver två nivåer:

Primära målgrupperna:
oavsett om personerna är svenskfödda eller utlandsfödda

  • Personer med utvecklingsstörning
  • Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad
  • Personer med demenssjukdom

Sekundära målgrupperna:

  • Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter
  • Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå
  • Personer som är mycket läsovana

Utredarna menar att det i huvudsak är mot den primära målgruppen produktionen av lättläst material ska riktas. I dagsläget finns inga kommersiella aktörer som tillfredsställer behoven för den primära målgruppen, medan det för den sekundära finns en utgivning som till stora delar är förlagsproducerad och som täcker behoven. I den mån CFLL identifierar brister och luckor i utgivningen för de sekundära grupperna kan dessa fyllas.

”För de personer som ingår i de sekundära målgrupperna kan olika produkter på lättläst vara ett stöd men det kan även förväntas att olika verktyg utvecklas och blir tillgängliga för datoranvändning och internet som passar dem bättre. För de sekundära målgrupperna är också ”vanliga” böcker som är lätta att läsa en möjlighet och de kan genom biblioteken få hjälp att hitta dem.”

Nyhetsproduktionen i form av 8 dagar kommer att fortsätta, medan utredarna föreslår förändringar i bokutgivningen. Dels handlar det om att producera texter i fler medieformer, dels handlar det om att fokusera utgivningen på den primära målgruppen. Vidare föreslås att uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska avslutas. Utredarna anser att detta ligger inom utbildningsområdet och att uppgiften ska läggas hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som får ett vidgat ansvar att även täcka skönlitteratur och nyheter för läshandikappade. Utredarana nämner åldersgränsen 18 år som en skiljelinje mellan SPSMs och Centrum för lättlästs ansvarsområde för utgivningen, särskilt för den sekundära målgruppen.

Nationellt kunskapscentrum för lättläst
Utredarna förslår att ett nationellt kunskapscentrum bildas och förläggs på MTM inom enheten för Centrum för lättläst. Utredarna trycker på vikten av ett vidgat textbegrepp och inkluderar även kommunikation. I den bemärkelsen skulle det nya CFLL få ett vidare uppdrag och innefatta fler medieformer, verka som ett kunskapsnav och inte bara stå för produktion.

Utredarna skriver:

”Förordningen (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier ska ändras så att den omfattar kunskapscentrets uppgifter. Uppdraget ska vara mer övergripande, kunskapsinriktat och stödjande för dem som producerar och utvecklar lättläst material av olika slag. Det innebär att ansvarsområdet vidgas för att bli en tillgång för dem som är verksamma inom lättläst i landet och att det nationella kunskapscentret inte bara innebär en produktion av egen nyhetsinformation och litteratur. Centret ska ha nationell och internationell överblick genom att följa utvecklingen i Sverige och andra länder.

Kunskapscentret ska ansvara för uppföljning där brukarnas upplevelser blir en viktig del av återrapporteringen till regeringen.

Kunskapscentret ska ses som en nationell resurs och ge stöd till dem som arbetar med lättläst; språkkonsulter, journalister, författare, kommunikatörer m.fl. Kunskapscentret ska ta fram kunskapssammanställningar inom området och sprida kunskap om målgrupperna. De ska också utarbeta riktlinjer både för lättläst skrift och bilder och för lättförståelig muntlig kommunikation (lättkommunicerat).

”Kunskapscentret ska finnas till för alla målgrupper och aktörer, medan produktionen inte ska konkurrera med företag som producerar lättläst material.”

 Utredarna framhåller att varumärket CFLL är väl inarbetat och ger en sorts kvalitetsgaranti och ska leva kvar inom MTM genom att de bildar en egen enhet.

”[..] det finns ett stort värde i att bevara CFLL som en sammanhållen verksamhet, för att säkerställa att de primära målgruppernas behov tillvaratas. Det finns ingen annan statlig organisation som har samma uppdrag och engagemang.”

Utredarna trycker också på vikten av att CFLL ger stöd till lärare, bibliotekarier och läsombud eftersom delar av målgrupperna har svårt att hitta fram till litteraturen på egen hand. Utredarna berör den kommande bibliotekslagen på flera ställen, man pekar på att målgrupperna tydligt nämns i lagen som prioriterade grupper. I avsnittet 4.2.3 (s.74) finns en beskrivning av bibliotekens arbete med förmedlingen av lättläst. I avsnittet Information och marknadsföring av lättläst (s. 121) nämns länsbiblioteken som samarbetspartners och de kommunala biblioteken som viktiga förmedlare både direkt till läsarna men också till läsombuden.

Samla lättläst
Till stora delar har utredarna lagt ett väl underbyggt förslag, vårt största aber är den särskilda databas där de lättlästa titlarna ska samlas som föreslås. Självfallet bör man utgå från att det bör vara i Libris nationella katalog! Genom uppmärkning kan titlarna lätt samlas i ett eget gränssnitt om det finns behov av det. Den lättlästa litteraturen blir absolut mer tillgänglig och spridd om den återfinns i den nationella katalogen i stället för i en separat databas.

Övriga förslag i korthet:

  • Handisam tilldelas tillsynsansvar för tillgänglighet och kvalitet på myndigheternas hemsidor
  • Lättläst-tjänsten avknoppas till privat verksamhet

Pressmeddelande
Regeringskansliet
Centrum för Lättläst

 

Publicerat i Utvidgat uppdrag | 1 kommentar