Med siktet inställt på kurslitteratur

Det skickas många fjärrlån under ett år, men hur stor andel är kurslitteratur? Det är en, känns det som, ständigt aktuell fråga och uppfattningarna går isär beroende på bibliotekstyp.

Vi beslöt att göra ett försök att faktiskt ta reda på hur mycket av kurslitteratur som beställs under ett läsår. Att isolera just kurslitteraturen är svårt, vi löste det genom att använda markeringar i beståndsposten, en mer detaljerad beskrivning finns i rapporten. Att många titlar faller bort som borde varit med, och att titlar finns i vårt urval som inte heller är kurstitlar, är vi medvetna om. I vår fiktiva kursbokshylla placerades drygt
30 500 titlar. På dessa titlar har knappa 96 000 beställningar gjorts och nästan 30 % av kursbokstitlarna har minst ett negativt svar. De mest eftertraktade titlarna kan ha en bit över 100 negativa svar.

Läsåret 2011/2012 gjordes drygt 274 000 fjärrlånebeställningar på boklån, ungefär DSC08729hälften av inlånebeställningarna gjordes av ett folkbibliotek. Ca 80 % av utlånen gjordes av ett universitets- eller högskolebibliotek.

Av folkbibliotekens inlånebeställningar var ungefär hälften av beställningarna på en titel som vi ställt i vår fiktiva kursbokshylla.

Litteraturen som beställs
Av kurslitteraturbeställningarna är ca 80 % utgivet de senaste tolv åren och ca 60 % är svenskspråkiga titlar.

Fem ämnesområden står för ca 75 % av beställningarna (utgivning 2000-2012):

  • Samhälls- och rättsvetenskap
  • Utbildning och lärande
  • Medicin
  • Ekonomi och näringsväsende
  • Filosofi och psykologi

Från kurslitteraturen utgiven 2000 – 2012 har vi skapat ytterligare en grupp, ”mest beställda titlar” (alla titlar har mer än femton beställningar) och i den gruppen är Utbildning och uppfostran det mest efterfrågade ämnet.

Kommunerna bidrar till studierna genom hjälp med kurslitteratur
Det vi kan se i den här studien är att folkbiblioteken står för en stor del av arbetet med inlånen och universitets- och högskolebiblioteken är de huvudsakliga utlånarna. I många kommuner är en bra fjärrlåneservice och åtkomst till kurslitteratur en viktig del i bibliotekens verksamhet. Att kommuninnevånarna ska kunna bo kvar och studera, antingen på närliggande campus eller som distansstuderande är prioriterat, och det innebär också att man är villig att lägga pengar på verksamheten.

Med de volymsiffror vi har fått fram i vår studie har vi försökt uppskatta hur mycket det kan röra sig om. För folkbibliotekens arbete med inlånen handlar det troligen om en summa i närheten av 12,8 miljoner kronor för läsåret 2011/2012.
(Kostnaderna beräknade på uppgifter från Lätt att hitta – lätt att låna  sidan 44. )

Rapporten: Med siktet inställt på kurslitteratur

 

 

 

Publicerat i bibliotek, Fjärrlån, Kurslitteratur, Okategoriserade, Rapport | Lämna en kommentar

Kartläggning av skolbiblioteksfrågan

Fredagen den 27/9 kl 13 presenterar Kungliga biblioteket en ny kartläggning tillsammans med Malmö stadsbibliotek på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Kartläggningen behandlar den oroliga och splittrade situation som råder kring skolbiblioteksfrågan sedan skolbibliotek skrevs in i skollagen 2011.

Syftet med denna kartläggning och analys är att tydliggöra ansvar och mandat för skolbiblioteksområdets intressenter och aktörer, samt att åskådliggöra vilka åsikter intressenter uttalat i skolbiblioteksfrågan. Berörda instanser famlar och osäkerheten är stor. Behovet av genomlysning av just intressenter, mandat, åsikter och problemägande är med andra ord stort.

Kartläggningen har gjorts genom en listning av olika intressenter i frågan samt vilket mandat respektive intressent har.  Därefter har en genomlysning gjorts av vad dessa intressenter sagt om vad en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet innebär. Intressenternas uttalanden har sedan analyserats och kategoriserats.

 Ladda ner kartläggningen här.

Läs mer om kartläggningen på Kultur i Västs Framsidan.net

Publicerat i Skolbibliotek | Lämna en kommentar

Nu är anmälan öppen till KBs bibliotekschefskonferens

Nu kan du som är bibliotekschef anmäla dig till KBs bibliotekschefskonferens 20-21 november. För er information program och anmälan  - kika här.

#bibchef

Varmt välkommen!

 

Publicerat i bibliotekschef, Bibliotekschefsmöte, KB, konferens | Lämna en kommentar

Nu bygger vi visningsgränssnitt för digitaliserade dagstidningar

Kungliga biblioteket har beslutat att utveckla ett visningsgränssnitt för att tillgängliggöra KB:s dagstidningar digitalt. Arbetet ska genomföras som en del i ett generellt arbete med att utveckla ett visningsgränssnitt för digitaliserat material i Libris webbsök. Tjänsten ska således utvecklas inom ramen för den nationella infrastrukturen. Gränssnittet ska fungera i relation till Libris webbsök som det ser ut idag men även för framtida tjänster.

Mål med projektet:

  • På ett sömlöst sätt tillgängliggöra KB:s dagstidningar i nuvarande och kommande versioner av Libris webbsök  (licensierat material kommer enbart vara tillgängligt inom KB)
  • Skapa grund för att visa upp digitaliserat material utöver dagstidningar
  • Tillhandahålla API:er för att möjliggöra åtkomst till materialet för externa aktörer
  • Undersöka värdet av att kombinera metoderna agil utveckling och Lean UX för att effektivisera utvecklingsprocessen i detta och kommande utvecklingsprojekt
  • Undersöka användbarheten i underliggande data med syfte att på sikt förbättra metadata och öka möjligheten att göra mer sofistikerad sökning

Processen
För att effektivisera processen och dra lärdomar av användarnas beteende kommer vi utveckla en minimal viable product (MVP) i direkt anslutning till KB:s mikrofilmsläsesal. En MVP är den första versionen av en produkt som gör det möjligt att snabbt testa idéer och lära sig användarnas behov och drivkrafter med minsta möjliga insats. Det är ett arbetssätt som utgår från den iterativa processen bygga-mäta-lära dvs man börjar med att sätta upp en hypotes, tar fram den enklaste designen för att testa hypotesen, testar därefter snabbt designen på potentiella användare, får insikter och itererar på nytt. En MVP gör det därför möjligt att snabbt säkerställa att vi är på rätt väg genom att iterera designen utifrån lärdomar om hur användaren beter sig. MVP:n kommer under kort tid (ca 1 vecka) utvecklas iterativt tillsammans av projektgruppen på plats i mikrofilmsläsesalen för att snabbt få återkoppling av potentiella användare. Vecka 43 plockar vi med oss papper, pennor, post-its, datorer och idéer ner i mikrofilmsläsesalen och arbetar direkt tillsammans med användarna.

Arbetet genomförs i form av workshops i tvärfunktionella team med kompetens från Librisavdelningen, Biblioteksavdelningen och Audiovisuella medier.

Gränssnittet ska vara färdigt att tas i bruk andra kvartalet 2014.

Vi kommer att informera om projektet löpande på Librisbloggen.

För mer information kontakta Johanna Olander, projektledare Libris (fornamn.efternamn@kb.se).

Publicerat i dagstidning, digitalisering, gränssnitt, Libris | Lämna en kommentar

Surfplattor i högskole- och folkbibliotekssfären

Hur kan bibliotekarierna använda surfplattor i sitt dagliga arbete med användarstöd, referensarbete, och undervisning? Tre bibliotek har undersökt detta i ett gemensamt projekt med stöd från KB. Resultaten från undersökningen visar att bibliotekarierna fått en ny syn på informationsarbetet.

”Vi skulle kunna vara mer mobila och söka upp användaren i större utsträckning än vi gör idag, även utan surfplatta”, skriver bibliotekarierna på Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås.

”Att vi jobbar utanför vår trygga referensdisk kan ge oss mer och fler idéer hur referensarbetet skulle kunna utvecklas eftersom användarnas behov förändras, tekniken vi och användarna använder förändras. Därför borde även referensarbetet hänga med i dessa förändringar” är en av slutsatserna i rapporten.

På Stadbiblioteket i Göteborg, som också deltagit i projektet menar man att den stora fördelen man ser är att man blir mer mobil och flexibel.  Man kan hjälpa besökarna och visa dem hur webbkatalogen fungerar. Att man kan ta med sig plattan fram till hylllan där man jobbar ses som en stor fördel.

”Det behövs ett radikalt omtänk inför mobila enheter och deras användning” skriver bibliotekarierna på Chalmers när det gäller surfplattans användning i undervisningssyfte.  Det som undersökts i projektet är hur surfplattan kan användas vid klassundervisning i informationskompetens för studenter på Chalmers.

Bibliotekarierna på Chalmers skriver i rapporten att ”tillvägaggångssättet med en extrahjälp vid undervisningen verkar inte riktigt anpassad till surfplattans potential. Man har kanske mer hjälp av specialdesignade undervisningsappar och dylikt, men det är ett annat projekt.”

Och vad sa studenterna och biblioteksbesökarna? Ja, det var övervägande positiva kommentarer.

”Hoppas att du är här nästa gång jag kommer” skrev en besökare i utvärderingen av de surfande bibliotekarierna.

Läs mer i rapporten Utveckling av surfplattors användningsområden inom högskolebiblioteken och folkbiblioteken

Deltagare i projektet var Jan Magnusson från Chalmers tekniska högskolas bibliotek som också var projektledare, Pieta Eklund och Christel Olsson från Bibliotek och Läranderesurser vid Högskolan i Borås och Elin Nord från Stadsbiblioteket i Göteborg.

Rapporten inklusive alla bilagor finns på kb.se.

/Christine Wallén, Samordning och utveckling, KB

 

 

 

 

Publicerat i bibliotek, Projektbidrag, Rapport, Surfplatta | 2 kommentarer

Centrum för Lättläst flyttar till MTM?

I slutet av förra veckan kom Betänkande av Lättlästutredningen, Lättläst SOU2013:50.
Göran K Johansson har tillsammans med en grupp experter lagt fram utredningen och dess förslag.  Utredningsgruppen uppdrag har varit att göra en översyn av statens insatser på området Lättläst och att föreslå reformer och prioriteringar.

1988 bildades Centrum för Lättläst (CFLL) då den tidigare LL-stiftelsens uppdrag att sköta bokutgivning utökades till att även producera lättlästa nyheter. Under åren har en allt större verksamhet växt fram inom Centrum för Lättläst.

Utredarnas huvudförslag är att större delen av verksamheten inom CFLL överförs till myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Majoriteten av personalen följer med till MTM genom verksamhetsövergång för att säkra att viktig kompetens inte går förlorat vid sammanslagningen. Personalen ses som en viktig tillgång och utredarna skriver att den svenska modellen har kopierats i flera länder.

Förslagen
Tydligare definition av målgrupperna
Utredarna efterlyser en tydlig definition av målgrupperna och beskriver två nivåer:

Primära målgrupperna:
oavsett om personerna är svenskfödda eller utlandsfödda

  • Personer med utvecklingsstörning
  • Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad
  • Personer med demenssjukdom

Sekundära målgrupperna:

  • Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter
  • Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå
  • Personer som är mycket läsovana

Utredarna menar att det i huvudsak är mot den primära målgruppen produktionen av lättläst material ska riktas. I dagsläget finns inga kommersiella aktörer som tillfredsställer behoven för den primära målgruppen, medan det för den sekundära finns en utgivning som till stora delar är förlagsproducerad och som täcker behoven. I den mån CFLL identifierar brister och luckor i utgivningen för de sekundära grupperna kan dessa fyllas.

”För de personer som ingår i de sekundära målgrupperna kan olika produkter på lättläst vara ett stöd men det kan även förväntas att olika verktyg utvecklas och blir tillgängliga för datoranvändning och internet som passar dem bättre. För de sekundära målgrupperna är också ”vanliga” böcker som är lätta att läsa en möjlighet och de kan genom biblioteken få hjälp att hitta dem.”

Nyhetsproduktionen i form av 8 dagar kommer att fortsätta, medan utredarna föreslår förändringar i bokutgivningen. Dels handlar det om att producera texter i fler medieformer, dels handlar det om att fokusera utgivningen på den primära målgruppen. Vidare föreslås att uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska avslutas. Utredarna anser att detta ligger inom utbildningsområdet och att uppgiften ska läggas hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som får ett vidgat ansvar att även täcka skönlitteratur och nyheter för läshandikappade. Utredarana nämner åldersgränsen 18 år som en skiljelinje mellan SPSMs och Centrum för lättlästs ansvarsområde för utgivningen, särskilt för den sekundära målgruppen.

Nationellt kunskapscentrum för lättläst
Utredarna förslår att ett nationellt kunskapscentrum bildas och förläggs på MTM inom enheten för Centrum för lättläst. Utredarna trycker på vikten av ett vidgat textbegrepp och inkluderar även kommunikation. I den bemärkelsen skulle det nya CFLL få ett vidare uppdrag och innefatta fler medieformer, verka som ett kunskapsnav och inte bara stå för produktion.

Utredarna skriver:

”Förordningen (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier ska ändras så att den omfattar kunskapscentrets uppgifter. Uppdraget ska vara mer övergripande, kunskapsinriktat och stödjande för dem som producerar och utvecklar lättläst material av olika slag. Det innebär att ansvarsområdet vidgas för att bli en tillgång för dem som är verksamma inom lättläst i landet och att det nationella kunskapscentret inte bara innebär en produktion av egen nyhetsinformation och litteratur. Centret ska ha nationell och internationell överblick genom att följa utvecklingen i Sverige och andra länder.

Kunskapscentret ska ansvara för uppföljning där brukarnas upplevelser blir en viktig del av återrapporteringen till regeringen.

Kunskapscentret ska ses som en nationell resurs och ge stöd till dem som arbetar med lättläst; språkkonsulter, journalister, författare, kommunikatörer m.fl. Kunskapscentret ska ta fram kunskapssammanställningar inom området och sprida kunskap om målgrupperna. De ska också utarbeta riktlinjer både för lättläst skrift och bilder och för lättförståelig muntlig kommunikation (lättkommunicerat).

”Kunskapscentret ska finnas till för alla målgrupper och aktörer, medan produktionen inte ska konkurrera med företag som producerar lättläst material.”

 Utredarna framhåller att varumärket CFLL är väl inarbetat och ger en sorts kvalitetsgaranti och ska leva kvar inom MTM genom att de bildar en egen enhet.

”[..] det finns ett stort värde i att bevara CFLL som en sammanhållen verksamhet, för att säkerställa att de primära målgruppernas behov tillvaratas. Det finns ingen annan statlig organisation som har samma uppdrag och engagemang.”

Utredarna trycker också på vikten av att CFLL ger stöd till lärare, bibliotekarier och läsombud eftersom delar av målgrupperna har svårt att hitta fram till litteraturen på egen hand. Utredarna berör den kommande bibliotekslagen på flera ställen, man pekar på att målgrupperna tydligt nämns i lagen som prioriterade grupper. I avsnittet 4.2.3 (s.74) finns en beskrivning av bibliotekens arbete med förmedlingen av lättläst. I avsnittet Information och marknadsföring av lättläst (s. 121) nämns länsbiblioteken som samarbetspartners och de kommunala biblioteken som viktiga förmedlare både direkt till läsarna men också till läsombuden.

Samla lättläst
Till stora delar har utredarna lagt ett väl underbyggt förslag, vårt största aber är den särskilda databas där de lättlästa titlarna ska samlas som föreslås. Självfallet bör man utgå från att det bör vara i Libris nationella katalog! Genom uppmärkning kan titlarna lätt samlas i ett eget gränssnitt om det finns behov av det. Den lättlästa litteraturen blir absolut mer tillgänglig och spridd om den återfinns i den nationella katalogen i stället för i en separat databas.

Övriga förslag i korthet:

  • Handisam tilldelas tillsynsansvar för tillgänglighet och kvalitet på myndigheternas hemsidor
  • Lättläst-tjänsten avknoppas till privat verksamhet

Pressmeddelande
Regeringskansliet
Centrum för Lättläst

 

Publicerat i Utvidgat uppdrag | 1 kommentar

Skolbibliotekskompetenta lärare – vad gör lärarutbildningarna?

Kungliga bibliotekets expertgrupp för utbildning och lärande skickade i december 2012 ut en enkät till samtliga svenska lärosäten som utbildar grund- och ämneslärare.  Syftet var att kartlägga hur man tar upp skolbibliotek som pedagogisk resurs i lärandemål och undervisning. Expertgruppen ville ta reda på i vilken utsträckning lärosätena möter upp mot kravet i skollagen. Med andra ord hur de utbildar pedagoger som är skolbibliotekskompetenta.

Skolbiblioteksstatistiken från Kungl.biblioteket visar att fler än 200 000 svenska elever saknar tillgång till skolbibliotek, trots att det är ett brott mot skollagen. De som jobbar på fältet beskriver en tillvaro där många rektorer och pedagoger inte förstår vad de kan använda skolbiblioteket till. Detta är naturligtvis ett hinder för genomförandet av den nya skollagens bestämmelse om alla elevers rätt till skolbibliotek.

Enkäten gick ut till samtliga 28 lärosäten i landet som utbildar lärare i grundskolan, ämneslärare i åk 7-9, ämneslärare i gymnasiet, samt till ämneslärarprogrammet 90hp.  Frågorna som ställdes till de ansvariga för utbildningarna var:

  • I vilka kursplaner inom programmet finns kunskaper om skolbibliotek uttryckt som lärandemål?
  • Ge exempel på hur utbildningen om skolbibliotek konkret är upplagd inom programmet, t.ex.: Var i utbildningen kommer detta in? Vad får studenterna lära sig? Vem ansvarar för undervisningen?
  • Hur examineras/utvärderas grundlärarstudenternas kunskaper om skolbibliotek?
  • Ge exempel på kurslitteratur som används inom programmet för att ge kunskaper om skolbibliotek.
  • Övriga kommentarer
  • (Om Ni vill går det också bra att bifoga dokument som ni anser ger fördjupad information, t.ex. utdrag ur kursplaner, kursmaterial, studiehandledningar etc.)

24 av lärosätena har svarat på enkäten. Sammanställningen baseras helt på de uppgifter som lärosätena själva lämnat in. De lärosäten som ännu ej har besvarat enkäten är Högskolan i Väst, Konstfack, Linnéuniversitetet samt Mälardalens högskola.

Resultatet av enkäten visar tydligt att lärosätena i stor utsträckning valt att inte förhålla sig till den nya skollagens skrivelser om skolbibliotek. Särskilt anmärkningsvärt är att flera lärosäten valt att överlåta frågan till studenternas verksamhetsförlagda del av utbildningen, VFU. Med tanke på hur många skolenheter som enligt KBs skolbiblioteksstatistik helt saknar skolbibliotek, alternativt får kritik på densamma från skolinspektionen, torde detta inte vara en särskilt fruktbar lösning.   Värt att nämna är även att inga av de lärosäten som besvarat enkäten examinerar studenternas skolbibliotekskunskaper.

Grundlärarprogrammet F-6

På grundlärarprogrammet angav endast Mittuniversitetet och Örebro Universitet att de på något sätt berör skolbiblioteksfrågan för alla studenter. Göteborgs och Lunds universitet tar enbart upp frågan med de blivande svensklärarna.

I Örebro lär sig studenterna att:

[…] använda skolbiblioteket som en del i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undervisningssituationer och olika didaktiska val.

Enligt lärosätet sker denna utbildning framförallt under studenternas med hjälp av VFU-lärare och handledare.

Göteborgs universitet har alltså valt att enbart ta upp skolbiblioteket för sina studenter i svenska. De får bland annat göra studiebesök på skolbibliotekscentralen samt förväntas inkludera skolbibliotek i den läromedelsanalys som ingår i utbildningen. I slutet av utbildningen har man också lagt in en heldag om skolbibliotek som avslutas med ett första besök på studentens VFU-plats där även ett besök på skolans bibliotek ingår. Om alla studenter faktiskt placeras på skolor som uppfyller lagkraven kring skolbibliotek framgår inte av svaren.

Ett par lärosäten, Högskolan i Halmstad och Södertörns högskola, tar upp skolbiblioteksfrågan som en informationspunkt men, återigen, endast för svensklärarstudenterna.

 Ämneslärare 7-9

I utbildningarna för blivande ämneslärare i årskurs 7-9 tar två lärosäten, Södertörns högskola och Kungl. Musikhögskolan, på något sätt upp skolbiblioteket inom VFU. Ett lärosäte (Lunds universitet) säger sig behandla skolbibliotek med blivande svensklärare men utan att lämna ytterligare specifikationer kring hur detta praktiskt går till. Ett enda lärosäte (Högskolan i Borås) tar upp skolbibliotek med samtliga lärarstudenter.

I Borås får studenterna:

En introduktion till forskning och erfarenheter om informationssökning och lärande ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv. Dilemman som är relevanta vid undersökande arbetssätt behandlas. Följande områden kommer att beröras: Källor, källkritik, kvalitet .

  • Informationssökning, elevers problem och möjligheter
  • Informationskompetens, begreppets innebörd och skolans ansvar
  • Handledning och undervisning, vilket stöd behövs?
  • Hur tar vi vara på elevers vardagskunskaper?
  • Skolbibliotekets roll i undervisningen, samarbete bibliotekarie/lärare

Inget av lärosätena tar specifikt upp skolbiblioteket som pedagogisk resurs för läsutveckling.

Ämneslärare gymnasiet

De blivande gymnasielärarna saknar i de allra flesta fall helt utbildning i hur de ska kunna använda skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Lunds universitet säger sig ta upp frågan för sina svensklärarstudenter men specificerar inte hur. Örebro universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola låter frågan landa inom VFU men resten av landets lärosäten tar inte upp skolbibliotek alls.

Chalmers högskola berättar att studenterna där har en fördjupningskurs i bibliotekskunskap. Kursen ges oftast bara på kandidatnivå och studenterna får lära sig att:

söka, återfinna och bedöma information samt skriva referenser i eget material.

Ämneslärare 90hp

De enda lärosäten som tar upp skolbiblioteket som pedagogisk resurs är Stockholm s universitet och Kungl. Musikhögskolan som placerar momentet inom ramen för VFU.

Begreppsförvirring

Ett antal lärosäten svarar att de tar upp skolbiblioteksfrågan med sina studenter men avser i själva verket bibliotekskunskap för studenternas egna studier. De utbildningsansvariga har med andra ord inte förstått skillnaden mellan att utbilda lärare med kompetens att använda skolbiblioteket som pedagogiskt verktyg i sin lärargärning och att lära studenterna att nyttja högskolebiblioteket i de egna studierna.

I en tid då alarmerande rapporter visar att läsförmåga och kunskapsresultat sjunker behöver vi nyutbildade lärare som har kompetens att använda skolbiblioteket som pedagogisk resurs i sitt arbete med att stödja alla elevers möjligheter till måluppfyllelse.

Om den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna förverkligas måste samtliga landets lärarutbildningar omgående sätta sig in i lagens innebörd, syfte och förarbeten, ta till sig de uttolkningar som bland andra Skolinspektionen, Skolverket, SKL, Nationella skolbiblioteksgruppen och Litteraturutredningen har producerat, samt skriva in skolbiblioteken i sina utbildnings- och examinationsplaner. Nyutbildade lärare som med självklarhet kan använda sig av skolbiblioteket i sitt arbete är ännu en av de pusselbitar som behövs för att få den skola i världsklass som alla strävar emot.

//Elin Lucassi, handläggare för frågor kring utbildning och lärande på Kungl.biblioteket

Publicerat i bibliotek, expertgrupp, skola, Skolbibliotek | 13 kommentarer

Folkbibliotekens e-förvärv 2013

Folkbiblioteken i Sverige har besvarat en enkät om sin tillgång till e-resurser och kostnaderna för dessa. Tre fjärdedelar av alla folkbibliotek besvarade enkäten. I genomsnitt har folkbiblioteken i Sverige tillgång till 9,6 licenser på e-resurser (t.ex. databaser, e-tidskrifter och e-böcker). De betalar i genomsnitt 167 tusen kronor årligen för dessa. Uppskattningsvis är hälften av kostnaderna för e-resurser nedladdning av e-böcker.
Uppskattningsvis har folkbiblioteken tillsammans närmare 2 800 e-resurslicenser uppdelat på ett femtiotal olika produkter från närmare ett trettiotal leverantörer.
Tillsammans betalar folkbiblioteken omkring 43 miljoner kronor för dessa e-resurser, vilket, skattat, utgör 10 procent av deras totala budget för medier.

Länk till rapport, pdf-format
Länk till xls-tabeller med kommunresultat

Ett stort tack till alla som besvarade frågorna!

 

Publicerat i bibliotek, e-förvärv, folkbibliotek, statistik | Lämna en kommentar

Nordlic-möte i Reykjavik

Islands Nationalbibliotek där mötet ägde rum. Foto: Lisa LovénVarje försommar hålls ett Nordlic-möte då vi som arbetar med avtal för e-resurser för olika konsortier i Norden träffas och utbyter erfarenheter. Tidigt på morgonen torsdagen den 6:e juni lämnade de svenska licenshandläggarna på KB Stockholm för årets möte. Detta hölls under två halvdagar på Islands national- och universitetsbibliotek i Reykjavik.

Väl framme möttes vi av Birgir Björnsson från nationalbiblioteket som höll i alla trådar för mötet och såg till att alla praktiska arrangemang fungerade utmärkt.

Mötet inleddes med att alla konsortier presenterade sin verksamhet, nyheter och kommande utmaningar. Utöver BIBSAM-konsortiet deltog representanter för norska CRIStin och Helsebiblioteket, danska DEFF, finländska FinELib, isländska Hvar och The Medical & Health Information Centre of University Hospital.

Vår isländske värd Birgir som guidar oss genom Reykjavik. Foto: Lisa LovénInnan det var dags för en kafferast hann vi med att få en rapport från årets North American ICOLC meeting, ett möte för konsortiearbetare från hela världen. Denna gång hade mötet ägt rum i Toronto, Kanada. Efter rasten delade vi in oss i grupper och diskuterade strategier kring kommande omförhandlingar av större avtal. Denna punkt på programmet är mycket populär och från flera håll kom önskemål om mera tid. Diskussionerna blev extra intressanta då en av deltagarna är ny inom biblioteksområdet och i ifrågasatte en hel del av det som vi annars så lätt tar för givet.

Utsikt över Reykjavik. Foto: Britt-Marie WidebergMer tid fanns dock inte denna kväll då ett besök på National Museum of Iceland var inbokat. Vi hann dit precis innan de stängde. Museibesöket följdes av en rundvandring i centrala Reykjavik och kvällen avslutades med middag på hamnrestaurangen Höfnin.

Fredagens program var späckat med matnyttiga presentationer. Kjell Tjensvoll från norska Helsebiblioteket presenterade SBU:s förslag om ett svenskt Hälsobibliotek. I raskt tempo följde sedan Kirsten Due som talade om DEFF:s strategier inför omförhandlingen av Elsevieravtalet och efter det Anna Lundén som berättade om BIBSAM:s nya mallar för att utvärdera avtal som ska omförhandlas. Via Adobe Connect fick vi en presentation av Knowledge Base+ av Liam Earney från JISC Collections.

Efter lunch presenterade Arja Tuuliniemi från FinELib det nya verktyget KIWI som de utvecklat för att välja ut nya resurser att upphandla åt sitt konsortium.

Sólveig Thorsteinsdottir från The Medical & Health Information Centre of Landspitali University Hospital höll en intressant presentation med rubriken ”Are the Big Deals subscription system one of the barriers to Open Access?”

Alla deltagare på 2013 års möte. Foto: NordlicSlående var hur lika varandra verksamheterna är i många avseenden och olika varandra i lika många. Från flera av konsortierna rapporterades det om effektiviseringar av arbetsflöden och organisationsförändringar. Några av alla andra intressanta utmaningar som omtalades var Big Deals kontra ämnespaket, valutaproblematik samt möjliga e-boksavtal.

Innan mötet avslutades bestämdes det att Danmark kommer att stå för värdskapet för nästa möte som kommer att hållas i Köpenhamn.

Bad i den blå lagunen. Foto: Anna LundénEfter två informationsrika och nätverksnyttiga dagar som gick rasande snabbt var det dags att lämna Island. Flera av oss tog dock tillfället i akt att förlänga resan med några dagar för att få uppleva Islands fantastiska natur med vattenfall och varma källor och det inte fullt så fantastiska vädret.

Med oss i bagaget hem hade vi ny inspiration inför höstens omförhandlingar och många nya värdefulla kunskaper. Ännu en gång kunde vi konstatera att behållningen av att få träffa kollegor med samma arbetsuppgifter är ovärderlig!

/Licensgruppen, KB

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Alla pratar UX!

Nu kan du anmäla dig till konferensen

ux_banner-700x239Det blir en heldag full av inspiration, metoder och verktyg för dig som vill erbjuda tjänster och produkter med högt användarvärde i din verksamhet. Det är just det UX (user experience) handlar om – olika metoder som stödjer och leder framåt i processerna till att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser.

Kom och lyssna på engagerade och inspirerande talare som presenterar området. Delta i praktiska och roliga workshops som är utformade för att deltagarna enkelt ska kunna ta med sig metoderna och praktisera dem hemma.

UX är ett område som är starkt på frammarsch och fler och fler verksamhetsområden anställer personer med UX-kompetens för att förbättra strategin och arbetet runt användarvärde!

Till anmälan

Läs mer på Librisbloggen

 

Publicerat i konferenser/kurser | Lämna en kommentar