En äkta julsaga av Kommissionär Kroes

EU kommissionären och  Vice-President of the EC in charge of Digital Agenda Neelie Kroes har vid flera tidigare tillfällen uppmärksammat och  lyckönskat kampanjen Digidel2013 till goda resultat.

Kort innan jul tog  Kroes emot vinnarna i ”Utmaningen”, en tävling inom kampanjen Digidel2013.

”Een echt kerstverhaal”

julsaga Tre dagar innan jul skrev Koes en artikel ”Een echt kerstverhaal” översatt till svenska ”En äkta julsaga”.

Den svenska översättningen kommer här:

En äkta julsaga

Neelie Kroes 2012-12-21

Kan man utan att spendera pengar ta itu med sociala frågor och även göra samhället lite gladare? Och kan man göra detta utan oändliga förfaranden och byråkrati?

Det ser ut som en önskedröm från statssekreteraren med ansvar för sociala frågor till Jultomten, men denna önskedröm är faktiskt redan verklighet, och händelsevis också i det område som Jultomten kommer från.

I förra veckan talade jag med deltagare från Digidel-kampanjen i Sverige. Digidel är ett icke-vinstgivande initiativ som har som mål att ge en halv miljon människor tillgång till internet före årets slut. Dessa nya internetanvändare hör inte till den genomsnittliga typen av användare, utan består av äldre, hemlösa, invandrare eller människor med lite pengar. Människor som kan behöva lite stöd.

Digidel skapades 2011 med 200 000 användare och får årligen 100 000 nya användare. Initiativet har nu nästan nått sitt kvantitativa mål. Detta har skett utan komplicerade förfaranden på ett sätt som är lätt att öka i storlek och som är utvecklat för denna målgrupp. Strategins kärna är att människor hjälper varandra, vilket man själv också har nytta av.

Kanske är det initiativets enkelhet som är hemligheten bakom framgågen. Det som är enkelt är väl utformat.

Hos Digidel kan alla delta. Läroanstalter, bibliotek, företag, kommuner och enskilda medborgare. Det enda villkoret är att man bidrar till målet och dessutom att det bidrar till att hjälpa människor. Aktiviteter samordnas om de bidrar ekonomiskt. I initiativet hjälper unga invandrare som behärskar informations- och kommunikationsteknik (IKT) äldre människor att upptäcka världen på nätet. Ungdomarna får därmed arbetslivserfarenhet, lär sig språket och får höra mera om Sverige. De äldre får en bättre insikt i invandrarnas kultur, samtidigt som de får personlig hjälp med att upptäcka internet.

Ett annat bra exempel är ett handledningsprojekt genom vilket hemlösa via internet på nytt söker kontakt med sin familj och gamla bekanta för att få en ny start på livet. Om jag översätter detta till idén att människor i Nederländerna, samtidigt som de behåller sina bidrag, också kan fungera som frivilliga vårdare, öppnar sig en värld av nya möjligheter. Ofta är det ungdomar som på flera olika sätt med hjälp av IKT kan hjälpa andra och därmed också själva komma ett steg längre. Genom att inte reglera allt för hårt frigör man mycket kreativitet, genom vilken nya möjligheter kan utvecklas.

Dessa exempel är inga julsagor utan konkreta tillämpningar av det deltagandesamhälle som regeringen har åtagit sig att arbeta mot. För övrigt anser jag att ordet ”deltagarsamhälle” inte ger rättvisa åt denna idé som innebär att föra samman människor, att de hjälper varandra och tillsammans gör samhället lite mer sammansvetsat och trevligt. Och det behöver heller inte vara så svårt, såvida vi inte gör det onödigt svårt. För hur mycket deltagande vi än önskar oss, så måste myndigheterna först besluta sig om ett samhälle utan inblandning, så att goda initiativ som Digidel kan komma till stånd.

Besöket filmades också.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

KB svarar på Lättlästutredningen

I Lättlästutredningens betänkande Lättläst, SOU 2013:58 föreslår man att  Centrum för lättläst (CFLL) slås samman med Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM).

Vi har tidigare sammanfattat utredningen i vår blogg, där huvudförslagen beskrivs.

KB har i sitt remissyttrande  förordat att CFLL i framtiden blir en del av MTM.

Ett av skälen till att KB tillstyrker förslaget om sammanslagning är ”De nära kontakter som MTM har byggt upp med biblioteksväsendet kommer att gagna målgruppen och underlätta de dagliga kontakterna för biblioteken.”

KB:s remissvar lyfter uppdraget för det nationella kunskapscentret, där KB föreslår att kunskapscentret också bör samla aktuella uppgifter om inköpskanaler, leverantörer etc. Ett allsidigt utbud av lättläst är en viktig fråga för bibliotek och skolor. En samlad kunskap och information om inköpskanalerna skulle ge ett bra stöd i förvärvsprocessen av lättläst för de olika målgrupperna.

KB invänder mot utredarnas förslag på en separat databas för Lättläst. KB önskar att Libris nationella katalog istället samlar allt lättläst eftersom talboksposterna redan finns i Libris.

 

Publicerat i Okategoriserade, Remissvar | Lämna en kommentar

Digidel2013 – vad händer nu?

PrintVälkommen 2014, ett nytt år, och för alla ”Digidelare”  en ny situation utan kampanjkansliet och kampanjens inramning.

2014 blir det år när nätverken ska stabiliseras och befästas utan kampanjledningens stöd. Nu är det upp till alla enskilda aktörer att hålla fast i de aktiviteter och kontakter som byggts upp under de tre åren kampanjen varat.

Under 2014 sjösätts troligen tre nätverk, möjligen kan man betrakta dem som nationella.

1) ”Samverkansledningen” som motsvarar kampanjledningsgruppen (KL)
De flesta från KL följer med in i detta nätverk som dessutom förstärks med Sveriges digitala Champion ”Gulan”,  Svensk Biblioteksförening, Statens Medieråd och Sveriges länsbibliotekarier (SLB). Tillfrågade är även SKL och Kulturrådet.

Ansvaret för nätverket har delats upp kvartalsvis:
Januari-mars: Kungliga Biblioteket. Kontaktperson: Elisabet Ahlqvist
April-juni: Folkbildningsrådet. Kontaktperson: Ulrika Knutsson
Juli-september: Föreningen Sambruk. Kontaktperson Claes-Olof Olsson
Oktober-december: Folkbildningsförbundet. Kontaktperson: Annelie Roswall-Ljunggren

Första mötet för gruppen hålls den 12 februari.

2) En fortsättning på Samordningsgruppen
Ett nätverk där man diskuterar operativa frågor som samordnade kampanjveckor etc.
Preliminärt två möten under våren.

3) Ett nätverk för myndigheter med fokus på digital delaktighet
Planen är att upprätta ett nytt nätverk där berörda myndigheter träffas och delar information med varandra inom området Digital delaktighet.

Läs hela historien om Digidel2013!

 

 

Publicerat i Utvidgat uppdrag | 1 kommentar

Nytt år nya tag!

Efter ett välbehövligt jullov är det dags att sätta igång igen. Du kan börja med att boka in årets bibliotekschefskonferens som går av stapeln den 20 november i Stockholm. Och glöm inte att vi som vanligt inleder redan kvällen innan med mingel!

Mer information kommer att läggas upp på www.kb.se så håll ögonen öppna.

Nu kör vi!

20131120_151747 20131120_191834 GunillaVälkommen

(Bilder från förra årets förmingel på plats i Kungliga biblioteket, Humlegården.)

Publicerat i bibliotek, KB, konferenser/kurser | Lämna en kommentar

Tack bibliotekssverige för ett spännande år och för alla goda samarbeten.

Nu går vi snart in i 2014.

Det ser ut att bli ett späckat år med ny bibliotekslag, nya uppdrag och – som alltid – många spännande utmaningar.
Till dess skålar vi i glögg och passar på vila ut ordentligt.

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi som arbetar med nationell bibliotekssamverkan på KB

jul 1 jul5 jul6 jul9

Publicerat i KB | Lämna en kommentar

Expertgruppen för metadata önskar God Jul!

Expertgruppen metadata september 2013Expertgruppen för metadata är en del av KB:s inflytandestruktur.Gruppen hanterar metadatafrågor: bibliografiska format klassifikation, katalogisering, ämnesord och mycket annat. Mycket arbete sker genom expertgruppens olika arbetsgrupper (Folkbibliotekens medlemskap i Libris, kartläggning av metadatastandarder, tillgänglighetsfrågor m fl). Expertgruppen träffas fyra gånger om året. Novembermötet innehöll förutom rapporter från arbetsgrupperna en presentation av ONIX-formatet, en diskussion av verksamhetsplan för 2014 och mycket annat. Mötesprotokollen  publiceras på KB:s sidor.  Här finner du även kontaktinformation till gruppen.

Vi önskar er en god jul och en flygande start på metadataåret 2014!

 

Publicerat i Inflytandestruktur | Lämna en kommentar

Överenskommelse om samverkan mellan KB och MTM

KB (Kungl. biblioteket) och MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) har genom en gemensam överenskommelse beslutat att samverka inom flera områden som rör tillgänglighet och biblioteksutveckling. Myndigheterna kommer även samverka kring bibliografisk information kring tillgängliga medier. Organisatoriskt möts redan MTM och KB i olika samverkansgrupper såsom till exempel MTM:s råd och KB:s nationella referensgrupp och inflytandestruktur.

För biblioteksväsendet och bibliotekens målgrupper är det viktigt att MTM och KB samverkar kring gemensamma frågor. MTM har en viktig roll att i samverkan med bibliotek i landet arbeta för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till litterära verk och dagstidningar. KB bedriver utvecklingsverksamhet inom biblioteksväsendet, inte minst när det gäller systemutveckling, kvalitetsarbete och förhandling av licensavtal för e-resurser inom det statliga området.

Överenskommelsen ska tydliggöra rollerna och intentionerna för samverkan mellan MTM och KB när det gäller biblioteksområdet.

För mer information om överenskommelsen:

Christina Jönsson Adrial, avdelningschef Samordning och utveckling, KB (namn.mellannamn.efternamn@kb.se)

Publicerat i bibliotek, KB, MTM, Okategoriserade, samarbetsavtal, tillgänglighet | Lämna en kommentar

KB tillgängliggör biblioteksstatistiken som öppna data

Kungl. Biblioteket får 490 000 kr från Vinnova för att öppna den officiella svenska biblioteksstatistiken för alla

-      KB har sedan flera år tillgängliggjort datakällor och detta projekt är helt i linje med KBs övriga arbete med öppna data, säger Martin Malmsten, projektledare KB.

KB är sedan 2011 ansvarig för den officiella biblioteksstatistiken och arbete sker fortlöpande med att förbättra och utveckla själva statistiken.

-      Det här är ett sätt att få alla intressenter och användare att nyttja datat fullt ut och därmed öka användningen av, fortsätter Cecilia Ranemo, biblioteksstatistikansvarig KB.

-      Målet är bland annat att ta fram en modell som möjliggör automatiserade frågor mot den officiella biblioteksstatistiken för de offentligt finansierade bibliotekstyperna. Arbetet är ännu i startgroparna och kommer att ta fart under 2014, avslutar Martin Malmsten.

Det här är Vinnovas tredje utlysning av medel inom projektet Öppna datakällor, en satsning för att öka tillgängliggörandet av öppna datakällor så att forskare, privatpersoner, företag eller media enklare kan skapa eller förbättra databastjänster.

 

Kontaktpersoner:

Cecilia Ranemo 070-07 36 39 (fornamn.efternamn@kb.se)

Martin Malmsten 010-709 36 15 (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i datakällor, KB, öppna data, statistik, Vinnova | Lämna en kommentar

Uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker


Regeringen har gett KB i uppdrag
 att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker. Vad KB gör nu är att rekrytera en samordnare för uppdraget. KB avser att utföra detta som en integrerad del i pågående utveckling av den nationella  biblioteksinfrastrukturen LIBRIS, detta för att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Försöksverksamheten med att tillgängliggöra e-böcker kommer att ske i nära samarbete med biblioteken. Mer information kommer så fort samordnaren är på plats.

För mer information kontakta Göran Konstenius, verksamhetsutredare, eller Maria Hedenström, avdelningschef. (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i bibliotek, E-böcker, KB, Litteraturutredningen, nationell lösning, Okategoriserade, tillgängliggöra | 1 kommentar

Veckans gästinlägg: MOOCs och OER – utmaningar för biblioteken

Idag gästbloggar Gunilla Fors, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek. Malmö stadsbibliotek är en av KBs partners.

moocs1

Bild: Gunilla Fors

I november förra året utnämnde The New York Times år 2012 till ”The Year of the MOOC” och sedan dess har det i internationell press skrivits mängder av artiklar om MOOCs och andra öppna lärresurser, artiklar som antingen förutspår att dessa nya möjligheter kommer att revolutionera det traditionella utbildningsväsendet eller menar att det enbart handlar om en mediahype som snart bleknar bort. Även i Sverige börjar fenomenet MOOCs och öppna lärresurser tilldra sig en viss uppmärksamhet, flera högskolor  publicerar redan OER (Open Educational Resources)  i tjänster som iTunes U eller YouTube och några universitet har börjat fundera på att erbjuda egna MOOCs.

ipad

Foto: Cecilia Fors

Två frågor inställer sig omedelbart: Finns det redan idag en guldgruva med öppna lärresurser och fria kurser, som är innehållsmässigt av bra kvalitet, pedagogiska och aktuella – och är det i så fall något som biblioteken bör intressera sig för?

Den internationella utvecklingen är närmast explosionsartad, organisationer som OECD, UNESCO och EU engagerar sig och nya lärplattformar lanseras  kontinuerligt, men området är otroligt spretigt och svåröverskådligt. Det saknas dessutom standard för metadata och märkning av lärresurser, vilket gör det svårt att söka den här typen av resurser via Google.

För att få en överblick över MOOC- och OER-området har Malmö stadsbibliotek inom sitt nationella uppdrag som partner till KB gjort en kartläggning av aktörer och upphovsmän, olika lärplattformars syfte och upplägg samt framför allt vilket utbud av MOOCs och OER de har. Kartläggningen gör inga  anspråk på fullständighet, utan tar sikte på de största aktörerna, på webbplatser med viss ämnesmässig bredd och nivåmässigt ungefär från gymnasiet och uppåt.

larcentrum

Lärcentrum Foto: Gunilla Fors

Det ligger kanske nära till hands att tro att den här typen av lärresurser i första hand är av intresse för forskningsbibliotek, men även folk- och gymnasiebibliotek kan ha stor nytta av dessa resurser i det vanliga informations- och referensarbetet, eftersom de egentligen bara är en ny sorts kunskapskällor.  För folkbibliotek med lärcentra och studiebibliotekarier bör MOOCs och OER erbjuda nya spännande möjligheter till verksamhetsutveckling – och sist men inte minst, finns det många MOOCs som kan vara av intresse när det gäller bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling. För den som vill veta lite mer om bakgrunden, om vad MOOCs och OER egentligen handlar om och varför de är av intresse för biblioteken, finns ett paper ”MOOCs, OER och NGL – var kommer biblioteken in?” , som presenterades vid Mötesplatskonferensen i Borås 17-18 oktober.

Kartläggningen har publicerats via Issuu och går att ladda ner för den som är medlem. Det går också bra att maila gunilla.fors@malmo.se för att få en kopia.

/Gunilla Fors, bibliotekarie Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek

Publicerat i bibliotek | 1 kommentar