Sommartid = tid för läsning?

Sommarlugnet lägrar sig över korridorerna och arbetstempot för många av oss blir lite lägre. Kanske är det dags att städa skrivbordet, avsluta lösa trådar och förbereda sommarledigheten?

Kanske finns det också tid att läsa lite mer än annars? Varför inte ladda hem några projektrapporter som sommarläsning? Jag har valt att lyfta fram tre lästips som jag tror kan vara intressant sommarläsning!

Självklart vill jag passa på att berätta om min och Lotta Åstrands rapport för projektet Heart  to Change! Lotta och jag har undersökt fem biblioteks htcförändringsstrategier och kopplat det till ett teoretiskt resonemang om förändringsledning.  I vår rapport beskriver vi förändringsarbeten som gjorts på Malmö Bibliotek och IT, Arvika bibliotek, Stockholms UB:s  Kundservice, Uppsala stadsbibliotek och Växjö UB (del av nuvarande Linnéuniversitet)

Vi presenterade projektet på bibliotekschefsdagen och i början av juni presenterade Lotta Åstrand Heart to Change på konferensen QQML 2013 i Rom. Gensvaret i Rom blev mycket positivt både på Lottas framförande och på vår studie.

Nästa rapport som jag vill påminna om är ”Hur gör jag?– en utmanande 7‐stegskur för medvetet bemötande på bibliotek”. Projektet avslutades 2011, men ämnet är alltid lika aktuellt. Hur bemöter vi våra besökare och låntagare? Och hur kan vi förbättra vårt bemötande? Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, Stadsbiblioteket i Stockholm och Stockholms Universitetsbibliotek. I rapporten och i handledningen finns hela kuren beskriven, steg för steg redogörs för de sju ingående delarna. regler & verktygslåda 1

” En kollega uttryckte sig på följande sätt angående projektets effekt: ”Det känns som om kunderna har blivit trevligare efter att man genomgått 7-stegskuren”. Måhända är detta ett utslag av att personalens bemötande har blivit bättre, och att detta i sin tur har speglat av sig på kunderna.”

Spelreglerna ska vi ha i ryggraden, det är därför Sara  håller dem mot ryggraden!

 
Foto: Saga Pohjola-Ahlin
 

Slutligen föreslår jag ” Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler” Bibliotekens digitala kanaler är även det ett alltid aktuellt ämne, även om det också hela tiden sker förändringar både i teknik och i användarnas upplevelser.

Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek har samarbetet. I rapporten skriver man att syftet har varit att

  • förstå och belysa användarnas behov i det digitala biblioteket
  • diskutera hur innehållet i bibliotekens digitala tjänster motsvarar användarnas behov
  • ge förslag på nationell och regional samverkan kring kvalitetssäkring och utveckling av innehåll i bibliotekens digitala tjänster

Lär känna bokälskaren/lustläsarens behov, hur tillfredsställs den uppgiftsfokuserade och de intressedrivna? Vad behöver barn?

uppgiftintresse

 

 

lust

 

 

 

Vi på KB önskar er alla en trevlig sommar och intressant läsning!

PS: fler projekt och rapporter hittar du här!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

KB i förändring

Nu är det snart semester för de flesta och så även för många inom bibliotekssfären. Det har hittills varit ett händelserikt år, allt från den nya och kommande Bibliotekslagen och Litterutredningen till diskussionen kring nationell lösning för tillhandahållande av e-böcker och Libris lansering av betaversionen av nytt katalogiseringssystem.

Även internt händer mycket för KBs del. En genomgripande omorganisation pågår just nu och tanken är att den nya organisationen ska sjösättas vid årskiftetet 2013/14. Organisationsöversynen tog fart redan för mer än ett år sedan, i samband med att Gunilla Herdenberg tillträdde som ny riksbibliotekarie. Ambitionen är att KB ska bli ett nationalbibliotek och verksamheten ska anpassas till de ekonomiska ramar som KB har att arbeta utifrån. KBs interna karta kommer att ritas om, men arbetet med till exempel det nationella bibliotekssamverkansuppdraget kommer att fortgå oavsett hur formen för organisationen kommer att se ut.

Nu vet vi vilka avdelningar som kommer utgöra stommen i KB:s framtida organisation och även alla avdelningschefer har rekryterats. Under hösten kommer arbetet med omorganisationen att fortsätta och redan efter sommaren är förhoppningen att alla olika enhetschefer är rekryterade. Sen på tur står bemanningen av respektive enhet. Planen är att organisationen är satt i mitten oktober och att nästa års verksamhetsplanering kan göras i den nya organisationen.

Avdelningen för publik verksamhet

Avdelningen för publik verksamhet kommer att ansvarara för den nationella överblicken inom biblioteksområdet, bland annat genom Sveriges officiella biblioteksstatistik. Ansvaret för samordning av inflytandestrukturen för nationell bibliotekssamverkan kommer också ligga här. Även ansvaret för tillgängliggörande, vilket innebär fysiskt och digitalt tillgängliggörande, övriga e-tjänster, samordning och utveckling av innehållet på den externa webben samt övrig utåtriktad verksamhet kommer rymmas inom den här avdelningen. Arbetet kommer att ledas av avdelningschef Christina Jönsson Adrial (nuvarande chef för avdelningen Samordning och utveckling/KB).

Avdelningen för informationssystem

Avdelningen för informationssystem kommer att ansvara för system-, webb- och tjänsteutveckling för KB:s samtliga system och IT-tjänster, såväl nationella system som lokala. Även ansvaret för systemförvaltning, drift och support för KB:s samtliga IT-system kommer ligga inom avdelningens uppdrag. Det gäller också ansvaret för dataflöden och meta-datasamordning samt infrastuktur beträffande nät, IT-utrustning, digital lagring, telefoni etcetera. Det är Maria Hedenström som blir avdelningschef (nuvarande avdelningschef för Libris).

Avdelningen för digitala samlingar

Avdelningen för digitala samlingar kommer att ansvarara för att samla in och beskriva de audiovisuella och digitala pliktleveranserna och ansvara för samlingsuppbyggnad av audiovisuella och digitala medier. Inom avdelningen kommer även ansvaret för bevarande av de audiovisuella och de digitala samlingarna och för att ta emot donationer inom avdelningens ansvarsområde att finnas. Avdelningen kommer också att ansvara för KB:s digitaliseringsverksamhet. Håkan Adenkrantz (nuvarande chef för KB:s avdelning Audiovisuella medier/KB) blir avdelningschef.

Avdelningen för fysiska samlingar

Avdelningen för fysiska samlingar kommer att ansvara för att samla in och beskriva de fysiska pliktleveranserna och att framställa den svenska nationalbibliografin. I avdelningens uppdrag ingår även ansvar för samlingsuppbyggnad av fysiska medier, för bevarande av de fysiska samlingarna och för att ta emot donationer inom avdelningens ansvarsområde. Lars Ilshammar tillträder som avdelningschef (nuvarande chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm).

Avdelningen för verksamhetsstöd

Avdelningen för verksamhetsstöd kommer att stödja alla KB:s avdelningar avseende verksamhetsstyrning, ekonomi och upphandling, juridik, HR med mera. Åsa Edström (nuvarande avdelningschef för Administration/KB) blir avdelningschef.

CIO

En ny funktion som kommer att inrättas är CIO (Chief Information Officer) och CIO:n kommer ha ett strategiskt helhetsansvar för alla IT-frågor inom KB. För uppdraget har KB rekryterat Peter Krantz (nuvarande konsult).

Ledningsstöd

Det kommer även att finnas ett ledningsstöd för Riksbibliotekarien i övergripande strategiska frågor. Det kommer att vara biträdande riksbibliotekarie Agneta Holmenmark som leder arbetet. Förutom biträdande riksbibliotekarie och ovan nämnda CIO kommer kompetenser inom till exempel följande områden att ingå i ledningsstödet: juridik, strategisk kommunikation och internationella frågor.

Ny form

Att KB ändrar form, rent organisatoriskt, ändrar i praktiken inte arbetet med det nationella samverkansuppdraget. Vi kommer fortfarande verka för att främja samverkan inom bibliotekssfären.

Nu hoppas vi på en skön sommar för alla som befinner sig i biblioteksvärlden.

Trevlig sommar!

Maria Hedenström, avdelningschef Libris

Christina Jönsson Adrial, avdelningschef Samordning och utveckling

Publicerat i bibliotekssamverkan, KB, Okategoriserade, omorganisation | Lämna en kommentar

Nu är det dags – Utlysning projektbidrag 2014

Nu utlyser KB projektmedel inför år 2014. KB välkomnar ansökningar från hela bibliotekssfären och från andra aktörer och vi vill särskilt uppmuntra till projekt som innebär samarbete mellan bibliotek, i synnerhet från olika bibliotekstyper. Det avgörande urvalskriteriet är liksom tidigare att projekten har allmänt intresse för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning.

Projekten ska i huvudsak genomföras under 2014, men kan sträcka sig längre, och finansieras från anslaget för projektbidrag. Detta uppgick år 2013 till cirka 4 miljoner kronor.

Mer information om hur ansökan görs hittar du på KBs webb.

Kontaktperson: Christine Wallén, E-post:fornamn.efternamn@kb.se eller tel. 010-709 36 29.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skolinspektionen minskar granskningen av skolbibliotek – hur påverkar det kvaliteten?

Skolinspektionen ändrar sin modell för tillsyn så att skolor med relativt sett lägre risk för problem och brister kommer att granskas på färre antal punkter än tidigare. Detta kommer att begränsa granskningen av skolbiblioteksverksamheter. Hur påverkar det kvaliteten på verksamheterna i landet, och vad gör den minskade granskningen för biblioteksmyndighetens möjligheter till samordning och utveckling? 

Skolinspektionen utgår i sin regelbundna tillsyn från skollagen där alla elevers lika rätt till skolbibliotek skrevs in 2011. Utifrån lagtexten har man formulerat ett antal inspektionsområden med ett flertal granskningspunkter kopplade till sig. I dagsläget grundas inspektionerna på närmare 100 frågor vilket i den nya modellen beräknas minskas till ett tjugotal. Skolbibliotek sorterar i dag under rubriken omfattning, innehåll och resurstillgång i dokumentet för den regelbundna tillsynen.

De skolor som ses som lågriskverksamheter (enligt Skolinspektionen exempelvis  skolor med höga betyg, god korrelation mellan betyg och nationella prov, mediebevakning och hög trivsel) kommer inför framtida inspektioner få besvara vissa frågor i förväg. Den enda fråga som där tar upp skolbiblioteksverksamhet är huruvida skolan själv anser att de tillgängliggör denna för eleverna. Använder man sig av bokbuss eller har man ett rum i de egna lokalerna? Anser sedan Skolinspektionen att skolan svarat upp till tillgängliggörandet görs ingen vidare tillsyn av skolbiblioteket.

Man kommer alltså inte titta närmare på skolbibliotekets innehåll, utbud, bemanning, medier, verksamhet, kompetens, koppling till läroplanen, budget och så vidare.

Kungl.bibliotekets skolbiblioteksstatistik från 2012 visar på stora brister inte bara gällande förekomsten av skolbibliotek utan även dess innehåll. Även om en skolenhet uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek så har dessa många gånger inte alla de funktioner, resurser och den tillgänglighet som ett skolbibliotek bör ha för att fungera som en pedagogisk resurs till skolan.

  • Endast fyra av tio elever har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka.
  • Drygt 150 000 elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat skolbibliotek som endast är öppet för enskilda klasser. Drygt 230 000 elever går på skolenheter som har tillgång till ett obemannat bibliotek som ändå är öppet för alla elever. De skolbibliotek som finns tillgängliggörs därför många gånger inte för eleverna av utbildad personal. Således saknar närmare hälften av landets alla elever tillgång till ett skolbibliotek eller ett skolbibliotek som är bemannat.
  • Två tredjedelar av skolenheterna som har skolbibliotek saknar en skriven plan för skolbibliotekets arbete.
  • Många bibliotek saknar titlar på minoritetsspråken eller titlar på andra språk för elever av utländsk härkomst. Alla har inte heller eget bestånd av anpassade medier för elever med lässvårigheter. De skolbibliotek som finns har ofta så låg bemanning att skolbibliotekspersonalen inte hinner undervisa eleverna i informationssökning och källkritik. Skolbibliotekspersonalen hinner heller inte göra särskilda insatser för elever med lässvårigheter.

Skolinspektionen öppnar visserligen för att ytterligare tillsyn av skolbiblioteksverksamheten kan göras även på lågriskskolorna, men då krävs att särskilda anmälningar om missförhållanden inkommit från exempelvis föräldrar eller elever. Frågan är hur kompetent gemene man är gällande att kvalitetsbedöma skolbiblioteksverksamhet när Skolinspektionen väljer att inte granska verksamheten utifrån ett kvalitativt innehåll. Om man inte vet vad man borde ha vet man inte heller vad man saknar.

 Med tanke på dagsläget ser Kungl.biblioteket en risk att huvudmännen lämnas helt utan stöd och vägledning när det gäller skolbibliotek och kvalitetsfrågan.  Kungl.biblioteket skulle gärna se ett samarbete kring kvalitetskriterier mellan alla berörda aktörer. Detta skulle ge skolorna stöd i att uppfylla lagen, och elever och föräldrar mer kunskap om vad de skulle kunna förvänta sig av ett skolbibliotek.

Kvalitetsarbete är alltid kostsamt i ett initialläge och behovet av positiv input är stort då man måste vänta länge på mätbara resultat. Skolinspektionen torde kunna fungera som en positiv drivkraft i det arbete som trots allt pågår på många platser i landet.

Kungl.biblioteket har tidigare skrivit om Skolinspektionens arbete gällande just skolbibliotek. Skolinspektionen har inspekterat. Vad händer nu? Här lyftes det faktum att Skolinspektionen måste förhålla sig till en lagtext som i mångt och mycket saknar kvalitets- och innehållsaspekter, men även att man hittills valt att lyfta frågorna ändå. Man har valt att ställa krav på att varje elev har rätt till ett skolbibliotek som är

”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevers och lärares förfogande samt ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”.

Det nya förhållningssättet stryker helt den andra, mer kvalitativa, delen av formuleringen. Vad gör det för likvärdigheten i framtiden?

 

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade, skola, Skolbibliotek | 1 kommentar

Gilla! Meröppet och möta utmaningar i processer

Under årets biblioteksdagar i Örebro fanns ett digert program att ta del av, några av de val jag gjorde blev:

Gilla! Om kommunikation i en digital samtid med Brit Stakston
(och Kristian Lundberg Skillnaden mellan liv och katastrof)

Brit är ju en flitigt citerad och anlitad talare när det gäller sociala medier och kommunikation, och inte minst inom biblioteks- och folkbildningssammanhang har Brit varit en populär talare. Brit tog avstamp i tweets som svarat på frågan: – Vad vill ni höra? och i Kristian Lundbergs mycket personliga tankar om bibliotekens och framförallt filialens betydelse för hans egen personliga utveckling. Kristian berättar om sin barndoms filialbibliotek som en plats som är helt kravlös, som inte ställer villkor eller vill ha något i gengäld, du lämnar det när du har lust och kommer när du känner för det.  Kristian lyfter upp bibliotekets funktion som stigfinnare vilket återkommer i Brits föredrag.

Brit visar hur nätet kan fungera på samma sätt som biblioteket, för autodidakt lärande. Våra unga är inte en ”antingen-eller- generation” säger Brit, utan en ”både-och”! Det ena utesluter inte det andra, både platsen biblioteket och funktionen stigfinnare och de virtuella rummen är kravlöst och öppet med låga trösklar, med skillnaden att nätet faktiskt alltid finns tillgängligt medan ett bibliotek har öppettider att förhålla sig till. Tillgängligheten är det viktigaste, formen underordnad.

Nätet är, säger Stakston, en demokratisk plattform oberoende av tid och plats! Folkbildningens uppgift blir viktigare än någonsin, folkrörelser kan starta i Facebook-upprop och nå en enorm spridning på kort tid.

Stakston menar att om biblioteken ska fungera som stigfinnarna behöver vi bygga relationer. Vi måste börja förstå digitaliseringen (alltså det digitala samhället) på djupet och inta en holistisk hållning, bli mer medvetna om att det vi gör syns och påverkar.  Genom kommentarer, gilla och statusuppdateringar gör man det synligt i en vidare krets, spridningsfaktorn är stor. Stakston menar att biblioteken i högre grad kan medverka i det offentliga samtalet.

Att finnas inom de sociala medierna är ett strategiskt beslut som ligger hos ledningen. Stakston menar att den egna uppfattningen färgar de besluts som tas. Om ledningen inte själva använder sig av sociala medier är risken stor att kanalerna underskattas och underprioriteras.  Stakston exemplifierar med den satsning Polisen gjort på sociala medier, genom ett kraftfullt strategiskt beslut har Polisen på kort tid skapat en ny viktig dialogkanal där man med ett personligt tilltal öppnat för lokalanknuten informationsspridning och samtal.

Konferensens avslutning var Ett samtal om framtiden.
Samtalet med Gunilla DSC07672Herdenberg (KB), Lars Burman (Uppsala UB) och Lisbeth Forslund (Gävle bibliotek) leddes av Gabriella Ahlström. Under samtalet lyfte RB Gunilla Herdenberg upp just Gilla! seminariet, och citerade Stakston: – Ta mera plats!

 

Meröppet med Katarina Fredrikson (Botkyrka) Catharina Isberg (Sveriges lantbruksuniversitet/SLU) Kristina Eldig och Annelie Börjesson (Kultur Skåne)

Meröppet beskrevs ur ett flertal perspektiv, själva kombinationen av talare och perspektiv gjorde inslaget till en av mina höjdpunkter.  Mixen av kommunalt bibliotek, forskningsbibliotek och regionalt perspektiv samt en översikt av läget i Danmark gav snabbt en fyllig bild av läget just nu när det gäller meröppetbiblioteken.

Framför allt framhävdes de skilda förutsättningarna mellan Danmark och Sverige, den danska undersökningen finns publicerad här.  Begreppet meröppet är laddat med olika innehåll i Sverige och Danmark; det är ovanligt med kameraövervakning i Sverige, vanligt i Danmark. De flesta svenska bibliotek har en åldersgräns på 18 år (i vissa fall 16 år) – i Danmark finns ingen åldersgräns etc. alltså tankarna om vad meröppet tillför samhället skiljer sig åt mellan de båda länderna.

De svenska erfarenheterna hittills visar att besökarna känner ansvar för ”sitt bibliotek”, förtroendet har tagits på största allvar, man vill ta hand om ”sitt bibliotek.”  Meröppet har tillfört ett värde genom den ökade tillgängligheten och på flera håll har man upptäckt att nya användare börjat använda biblioteket på just meröppet-tiderna. I Sverige har hittills meröppet använts som ett komplement till öppettiden med personal.

Kultur Skåne har samlat ett antal inlägg om meröppet i sin blogg

Talarna berörde även riskanalyserna, farhågorna om förstörelse eller otrygghet för de som besöker biblioteket på meröppettiden. Naturligtvis ska meröppetbesökarna känna sig trygga i lokalen, det kan innebära att man måste göra förändringar. När det gäller SLU/Alnarp fanns många funderingar om man kunde hålla hela biblioteket öppet med tillgång till dyr teknisk utrustning. Hittills har meröppet på SLU/Alnarp inneburit att besökarna skrämt iväg tjuvarna. Ett inbrott avbröts när tjuvarna upptäckte folk i lokalen.
Mer om SLU/Alnarp finns här och Framsidans sammanfattning här.

 

Att möta utmaningar genom att tänka i processer, Jenny Samuelsson, Christina Rask, Eva Nyman Luleå Tekniska Universitet (LTU)

LTU har initierat ett långsiktigt utvecklingsarbete genom att processorientera hela universitet. Arbetet påbörjades 2008 och fortlöper.  Syftet är att frigöra resurser till kärnverksamheten och utveckla arbetssätt och verktyg för styrning. Det är alltså verksamheten och inte organisationen som har processorienterats. Det har bildats grupper med processutvecklare som har arbetat fram en övergripande processarkitektur för hela universitet, en arkitektur som på lång sikt ska vara hållbar och flexibel samt organisatoriskt oberoende.

Biblioteket har inga egna huvudprocesser utan ingår i universitetets huvudprocesser. Utmaningen har varit att hitta bibliotekets delprocesser i de huvudprocesser som finns i den övergripande arkitekturen.  Längst till vänster finns den strategiska processen ”ta ut färdriktningen” som är den mest långsiktiga processen, i mitten ett block med taktiska processer som opererar medellång sikt och till höger tre processer på kort sikt som är operativa.

LTH

Bibliotekets delprocesser finns vid de röda prickarna, och finns alltså i både de taktiska och operativa processerna.

I processkartläggningsgrupper om 12 – 15 verksamhetsnära personer och en processutvecklare jobbas processerna fram, genom att arbetet bedrivs så nära resursägarna som möjligt har en god förankring uppnåtts.  Man strävar efter att få blandade grupper med många perspektiv, skapa samsyn, sätta fokus på problem och förbättringsområden, säkerställa att alla kraven från alla kunder och intressenter finns med etc.

Som processutvecklare har jag stort intresse att följa LTU:s fortsatta arbete och instämmer med att processarbete kräver tålamod! De stora vinsterna kommer på långsikt!

Publicerat i Evenemang | Lämna en kommentar

CRIStins vårmöte 22-23 april – ”Med en fot i bakken”

Bild Cristin

Holmenkollen, Norge (foto: Lisa Lovén, KB)

Den 22-23 april höll norska konsortiet CRIStin (Current Research Information System In Norway) vårmöte för sina medlemmar. Ett arrangemang som på många sätt liknar BIBSAM:s Konsortiedagar (som återkommer våren 2014). Ett hundratal bibliotekarier från medlemsorganisationerna var på plats och mötet bjöd på aktuell information om avtal och rutiner för konsortiet, flera presentationer av egna och inbjudna talare samt en festmiddag på kvällen. Mötet hölls uppe på Holmenkollen, på det historiska hotellet Lysebu, och även leverantörerna var på plats, så många som 16 utställare. Själv var jag, Lisa Lovén, inbjuden att berätta om BIBSAM-konsortiet och också delta i konferensen.

Som sagt många likheter med våra egna konsortiedagar, men redan inledningsvis slogs jag av häpnad då Ivar Torgersen, från CRIStins konsortiegrupp, ganska detaljerat berättade om avtalsstatus, var i förhandlingarna man stod med vissa förlag samt, visserligen lite hastigt, visade faktiskta siffror i euros/norska kronor och procent. Och detta med leverantörerna närvarande i rummet (åtminstone några av dem har inga som helst problem med att förstå norska)! När vi inom BIBSAM-konsoritet har liknande genomgångar brukar det vara strikt ”members only”. Vi diskuterade detta efteråt och norrmännen menade tvärtom att öppenhet är bra, att det är positivt att vara tydlig med var man står och vad man vill uppnå. Sen hävdade de att riktigt allt avslöjade de ju inte och tyckte nog att jag var en lättchockerad svensk ;-).

Efter förmiddagens avtalsgenomgång fortsatte man efter lunch med två Open Access-presentationer, en där Springer/BMC redogjorde för förlagets ”menu of Open Access flavors” och en där Nina Karlstrøm och Lars Wenaas berättade om CRIStin:s roll och prioriteringar när det gäller OA. Liksom på KB ser man fördelar med ett nära samarbete mellan licensverksamheten och OA, att man förhandlar om OA-krav i konsortieavtalen och att statistik på området kan vara till hjälp vid förhandlingsbordet. Man menade också att ”til syvende og sist er det forskerne (innholdsleverandørene) som må endre publiseringsmønster, og vi og bibliotekene må bidra så godt vi kan til et slikt skifte”. Nina och Lars hade för övrigt deltagit i Mötesplats Open Access i Göteborg föregående vecka och var mycket inspirerade efter det!

Det hade lämnats en hel del luft i programmet, så det fanns gott om tid till att besöka utställargolvet, nätverka eller bara titta på den fantastiska utsikten. Själv stod jag på programmet först dag två, så jag tog mig tiden att repetera min presentation den där stunden innan middagen. Jag insåg då att jag klockade in på 47 minuter! Här gällde det att rensa för att lämna tid för eventuella frågor. Nästa dag visade det sig dessutom att man var tvungen att stuva om i programmet (även norska män hämtar på dagis) och lägga Norges Forskningsråds presentation före min, vilket gav mig den något tveksamma äran att presentera allra sist på dagen.

Dag två inleddes med en väldigt intressant presentation av Carolyn Alderson från JISC Collections. Hon redogjorde för deras nya verktyg Decision Tool – Users at Partner Institutions, som man tagit fram för att underlätta för såväl bibliotek som leverantörer att avgöra huruvida studenter och/eller personal vid så kallade ”partner institutions” ska ingå i den användargrupp som definieras av en licens eller om de ska klassificeras som ”added on” och hur man i så fall ska räkna ut kostnad för dessa. Presentationen finns upplagd i programmet och mer om detta verktyg, som är ett ganska avancerat sådant i Excel, kan man läsa på JISC Collections webb.

Efter JISC Collections var det dags för CRIStin:s egen Arne Jakobsson (även känd från EAHIL) att gå igenom ”Statistikkpakken”, dvs. de verktyg som togs fram inom det svenska projektet ”Analysstöd för statistik över användandet av elektroniska resurser” som utfördes av KIB och SUB 2011 inom ramen för KB: projektbidrag. Det kändes väldigt roligt att projektresultatet spridit sig även till vårt grannland i väst! Jag kunde i realtid rapportera hem att Arne gjorde ett alldeles utmärkt jobb när han pedagogisk gick igenom KPI:n för e-tidskrifter med exempel från Oslo universitet och deras ”nedlastninger” (nedladdningar) från SAGE de tre senaste åren. På CRIStin:s webbsidor har man skapat en egen delsida för verktygen, här översatta till norska.

En annan bekant punkt i programmet var PDA (patron driven acquisition) och i det här fallet en rapport från ett PDA-projekt vid NTNU (Norges Teknisk-naturvitenskapelige universitet). Därefter höll Hege Underdal en mycket väl genomförd presentation (befriande nog utan Powerpoint) av det norska Helsebiblioteket.no och deras arbete med nationella avtal. Hon följdes av Forskningsrådet och deras syn på Open Access. Rubriken på Forskningsrådets presentation fångar innehållet väl: ”Norske tidsskrifter i endring: Omlegging av norske tidsskrift til OA? – Utkast til en konsortiebasert model”. För den som vill ta del av dessa tre samt övriga presentationer rekommenderas vårmötets webbsida.

Så var det då slutligen dags för mig att berätta om BIBSAM-konsortiet med underrubriken ”nu och i framtiden?”.  Arne hade bett om något visionärt och framåtblickande. Det jag tog fasta på var det vi gör inom BIBSAM-konsortiet som kunde intressera norska bibliotekarier, i första hand sådant vi gör som inte det norska konsortiet gör eller sådant vi gör annorlunda. Huvudpunkterna i min presentation rörde därför: aktivering av avtalen i nationell länkserver, våra förhoppningar om att ersätta denna med KB+, paraplyavtal och priskalkylatorn, utvecklingsprojekten i anslutning till BIBSAM-konsortiet samt några ord om utvecklingen kring Open Access.

Jag kan rapportera att jag höll tiden med 5 minuter till godo och att ingen somnade. Möjligen berodde det sista på att jag ”hotade med” att ta efter Ivars presentationsteknik från dag ett, dvs. ta med mig en mikrofon ut i publiken och ställa frågor som ”Vad står KBART för?” och ”Vad är Portico?”. Denna teknik fungerade för övrigt väldigt bra för att få interaktivitet under mötets första dag och är något jag definitivt hoppas på att få chansen att prova under våra nästa konsortiedagar!

Sammanfattningsvis var det ett mycket givande och trevligt vårmöte och jag är glad att jag blev inbjuden. Erfarenhetsutbyte mellan våra nordiska länder är bra och det är intressant att notera att vi i mångt och mycket diskuterar samma saker. Nästa gång vi ses blir i juni på Island, för det årliga konsortieadministratörsmötet.

/Lisa Lovén, licenshandläggare KB

 

Publicerat i BIBSAM, konferenser/kurser, Licenser | Lämna en kommentar

Enkelt – effektivt – engagerat! Nationell konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete

Den nationella konferensen om fjärrlån, resursdelning och referensarbete ”Enkelt – effektivt – engagerat” gick av stapeln i Stockholm den 15 april. Konferensen, som är resultatet av ett samarbete mellan Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning på Kungliga biblioteket, Lånecentralen i Umeå, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms universitetsbibliotek, samlade ca 170 deltagare från inalles uppåt 90 olika biblioteksorganisationer. Såväl representanter från folk- och forskningsbibliotek som från specialbibliotek och sjukhusbibliotek m.fl. deltog. Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg öppnade konferensen och moderator för dagen var Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral.

Marshall_Breeding_DSC07444

Marshall Breeding, Marshall Breeding Consulting Services (foto: Elisabet Ahlqvist, KB)

Konferensprogrammet bjöd på ett axplock av lägesrapporter inom vitt skilda ämnesområden av tio inbjudna talare.  Två utländska föreläsare gav utblickar från USA och Danmark. Marshall Breeding, konsult och författare, grundare av Library Technology Guides m.m., presenterade nya kommande bibliotekssystem, som enligt Breeding kommer att ge kraftfullt stöd i bibliotekens fortsatta utveckling inom fjärrlåneområdet.

Poul_Erlandsen_DSC07468

Poul Erlandsen, Det Kongelige Bibliotek/KUBIS (foto: Elisabet Ahlqvist, KB)

Poul Erlandsen, Det Kongelige Bibliotek/KUBIS, gav en underhållande och inspirerande redogörelse för hur biblioteken i Danmark samarbetar kring fjärrlån och resursdelning, ”Interlibrary loan (ILL) in Denmark”. Liksom i Sverige har Danmark nyligen gjort en översyn av rekommendationerna för fjärrlånesamarbetet. Även i de danska riktlinjerna betonas numera vikten av att lånesamarbetet präglas av ett generöst förhållningssätt och få barriärer.

Hilda_Androls_DSC07465

Hilda Androls, KB (foto: Elisabet Ahlqvist, KB)

Hilda Androls, projektledare på avdelningen för Libris, KB, berättade att det nu pågår ett intensivt arbete inom projekt ”Libris för folkbiblioteken – mot en nationell katalog”. En referensgrupp med deltagare från alla typer av bibliotek följer och stödjer projektarbetet. För folkbibliotek, som blir Librisbibliotek, anordnas särskild utbildning och det blir allt lättare att katalogisera i Libris, när det nya verktyget för webbkatalogisering tas i bruk. Redan nu finns en betaversion för test.

Johanna_Olander_DSC_1273b

Johanna Orlander, KB (foto: Annika Lissenko, Regionbibliotek Stockholm)

Johanna Olander, avdelningen för Libris, KB, redogjorde för det spännande arbetet med att identifiera Libris olika målgrupper och deras behov, som strategisk bas inför utvecklingen av framtida tjänster: ”Målgrupper och behov – framtida vägval för Libris tjänster”

Elisabet_Ahlqvist_DSC_1300

Elisabet Ahlqvist. KB (foto: Annika Lissenko, Regionbibliotek Stockholm)

En tredje presentation med Librisanknytning gav Elisabet Ahlqvist, avdelningen för samordning och utveckling, KB; ”Fjärrlån med sikte på kurslitteratur”. En arbetsgrupp på avdelningen har i uppdrag att kartlägga fjärrlånehanteringen av kurslitteratur, dess omfattning, lånevägar m.m. Den pågående kartläggningen visar mycket intressanta resultat så här långt. Man kan bl.a. konstatera att folkbiblioteken gör en betydande insats för att tillgodose de distansstuderandes behov av att fjärrlåna kursböcker, oavsett var i landet man bor.

Anna-Gretha_Johansson_DSC_1321

Anna-Gretha Johansson, Umeå universitetsbibliotek (foto: Annika Lissenko, Regionbibliotek Stockholm)

Anna-Gretha Johansson, Umeå universitetsbibliotek, presenterade projektet ”Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar – en kvalitetssäkring” som resulterat i en KB-rapport med samma namn. Anna-Gretha gav exempel på hur man genom kartläggning av de lokala arbetsprocesserna kring fjärrlånhanteringen, kan ta fram modeller som förenklar och effektiviserar arbetet.

Linda_Lindström_DSC_1336b

Linda Lindström, Karolinska institutet (foto: Annika Lissenko, Regionbibliotek Stockholm)

Linda Lindström, Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket och Eva Dahlbäck, Stockholms universitetsbibliotek, representerar båda bibliotek, som använder SAGA-systemet för lokal administration av fjärrlån. SAGA, utvecklat av KIB vid millennieskiftet, kommer nu att läggas ner och SAGA-biblioteken söker nya vägar för att ersätta detta system. Vi fick aktuella statusrapporter från respektive bibliotek. Stockholms universitetsbibliotek:  ”SAGA – teknikstöd för resursdelning”. Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket: ”Livet efter SAGA – praktiskt arbete och nya strategier på KIB”

 

Gunilla_Fors_DSC07475

Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek (foto: Elisabet Ahlqvist, KB)

Dagen avslutades med två föredrag, som gav exempel på nya spännande initiativ inom referensarbetet. Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek gav oss en matnyttig och uppskattad redogörelse för olika tjänster och system, viktiga att känna till för den som arbetar med referensfrågor:  ”Att tänka utanför bubblan – om Google, dolda webben, digitalisering och nya möjligheter i referensarbetet”

 

Anna-Stina_Takala_DSC_1376

Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm (foto: Annika Lissenko, Regionbibliotek Stockholm)

Till sist gav Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm, en intressant inblick i hur man samarbetar nationellt inom det uppsökande arbetet i sociala medier, som är en del av Bibblan svarar: ”Någon som vet?” – ett fall för den sociala specialstyrkan. Om Bibblan svarars uppsökande arbete i sociala medier.

Konferensen och dess talare fick gott betyg av deltagarna i deras utvärdering av konferensen. Man tog med sig hem ny spännande kunskap att sprida till kollegorna. Och allra populärast bland talarna var Gunilla Fors, Malmö stadsbibliotek, med sin presentation. En blomma till Gunilla!

DSC_3449

Britt Sagnert, KB (foto: KB)

Britt Sagnert
Sekreterare i Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning, Kungliga biblioteket

 

 

 

Publicerat i Fjärrlån, konferenser/kurser | Lämna en kommentar

Webbaserat hälsobibliotek möjliggör samlad kunskap för vården

Nu är SBU:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) förstudie om ett nationellt hälsobibliotek klar. Studien innehåller konkreta förslag vad ett hälsobibliotek skulle kunna innebära; till exempel att en del kunskapskällor som idag är avgiftsbelagda skulle friköpas för nationell tillgång. Hälsobiblioteket ska ses som ett viktigt komplement till enskilda myndigheters, landstings och regioners arbete med kunskapsförmedling, informationshantering och styrning. Till en början är tjänsten riktad mot professioner inom både offentlig och privat vård men på sikt ska tjänsten kunna nyttjas av allmänhet och patienter.

Läs förstudien i sin helhet.

Läs pressmeddelandet från SBU.

Publicerat i Förstudie, Hälsobibliotek, SBU | Lämna en kommentar

Ett steg i rätt riktning

 

Igår lämnade regeringen över propositionen Ny Bibliotekslag till riksdagen. Som vi redan konstaterade när lagrådsremissen kom, har KB har fått gehör för många av de synpunkter vi lämnade i vårt remissvar. KB är i det stora hela nöjd över det förslag som nu lämnas till riksdagen. KB fortsätter arbetet med att ha nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Vi och många med oss, ser fram emot när den nya bibliotekslagen träder i kraft 2014.

/Christina Jönsson Adrial, avd.chef Samordning & utveckling KB

Publicerat i Bibliotekslag, Remissvar | Lämna en kommentar

Vägen mot en nationell e-bokslösning

För att låntagarna enkelt ska kunna ta del av e-böcker och för att biblioteken ska slippa bygga egna lokala lösningar för e-boksdistribution, är KB:s nationella katalog Libris en viktig byggsten i en sammanhållen lösning för tillhandahållande av e-böcker.  

Idag publicerar Kungl. biblioteket (KB) en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Studien visar att det mest effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris. För att få ett sammanhållet system att fungera fullt ut behövs dock en central organisation som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som agerar central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar.

- Förmedlingen av e-böcker till bibliotekens lokala kataloger kan ske via Libris, antingen enbart eller parallellt med kommersiella alternativ, säger John Augustsson, projektledare KB, men om lösningen ska bli sammanhållen måste en central förhandlingspart finnas.

I och med KB:s pågående arbete med att ta fram ett nytt katalogsystem, finns stora möjligheter att även kunna integrera olika aktörer och medieleverantörer i det systemet. Libris skulle därmed utgöra grunden till den tekniska infrastruktur som behövs för en nationell lösning.

- Under förutsättning att SKL intar rollen som central förhandlingspart och KB får uppdraget med tillhörande medel, finns alla möjligheter att förverkliga en sammanhållen nationell lösning, avslutar Christina Jönsson Adrial, avdelningschef KB.

Läs mer i förstudien: Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek

Kontakt

John Augustsson, projektledare KB, 070-007 36 10

Maria Hedenström, avdelningschef KB, 070-007 36 01

Christina Jönsson Adrial, avdelningschef KB, 070-007 36 42

Publicerat i Avtalslicens, bibliotek, E-boksutredning, Förstudie, Libris, Litteraturutredningen, nationell lösning | 2 kommentarer