KB svarar på Lättlästutredningen

I Lättlästutredningens betänkande Lättläst, SOU 2013:58 föreslår man att  Centrum för lättläst (CFLL) slås samman med Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM).

Vi har tidigare sammanfattat utredningen i vår blogg, där huvudförslagen beskrivs.

KB har i sitt remissyttrande  förordat att CFLL i framtiden blir en del av MTM.

Ett av skälen till att KB tillstyrker förslaget om sammanslagning är ”De nära kontakter som MTM har byggt upp med biblioteksväsendet kommer att gagna målgruppen och underlätta de dagliga kontakterna för biblioteken.”

KB:s remissvar lyfter uppdraget för det nationella kunskapscentret, där KB föreslår att kunskapscentret också bör samla aktuella uppgifter om inköpskanaler, leverantörer etc. Ett allsidigt utbud av lättläst är en viktig fråga för bibliotek och skolor. En samlad kunskap och information om inköpskanalerna skulle ge ett bra stöd i förvärvsprocessen av lättläst för de olika målgrupperna.

KB invänder mot utredarnas förslag på en separat databas för Lättläst. KB önskar att Libris nationella katalog istället samlar allt lättläst eftersom talboksposterna redan finns i Libris.

 

Publicerat i Okategoriserade, Remissvar | Lämna en kommentar

Digidel2013 – vad händer nu?

PrintVälkommen 2014, ett nytt år, och för alla ”Digidelare”  en ny situation utan kampanjkansliet och kampanjens inramning.

2014 blir det år när nätverken ska stabiliseras och befästas utan kampanjledningens stöd. Nu är det upp till alla enskilda aktörer att hålla fast i de aktiviteter och kontakter som byggts upp under de tre åren kampanjen varat.

Under 2014 sjösätts troligen tre nätverk, möjligen kan man betrakta dem som nationella.

1) ”Samverkansledningen” som motsvarar kampanjledningsgruppen (KL)
De flesta från KL följer med in i detta nätverk som dessutom förstärks med Sveriges digitala Champion ”Gulan”,  Svensk Biblioteksförening, Statens Medieråd och Sveriges länsbibliotekarier (SLB). Tillfrågade är även SKL och Kulturrådet.

Ansvaret för nätverket har delats upp kvartalsvis:
Januari-mars: Kungliga Biblioteket. Kontaktperson: Elisabet Ahlqvist
April-juni: Folkbildningsrådet. Kontaktperson: Ulrika Knutsson
Juli-september: Föreningen Sambruk. Kontaktperson Claes-Olof Olsson
Oktober-december: Folkbildningsförbundet. Kontaktperson: Annelie Roswall-Ljunggren

Första mötet för gruppen hålls den 12 februari.

2) En fortsättning på Samordningsgruppen
Ett nätverk där man diskuterar operativa frågor som samordnade kampanjveckor etc.
Preliminärt två möten under våren.

3) Ett nätverk för myndigheter med fokus på digital delaktighet
Planen är att upprätta ett nytt nätverk där berörda myndigheter träffas och delar information med varandra inom området Digital delaktighet.

Läs hela historien om Digidel2013!

 

 

Publicerat i Utvidgat uppdrag | 1 kommentar

Nytt år nya tag!

Efter ett välbehövligt jullov är det dags att sätta igång igen. Du kan börja med att boka in årets bibliotekschefskonferens som går av stapeln den 20 november i Stockholm. Och glöm inte att vi som vanligt inleder redan kvällen innan med mingel!

Mer information kommer att läggas upp på www.kb.se så håll ögonen öppna.

Nu kör vi!

20131120_151747 20131120_191834 GunillaVälkommen

(Bilder från förra årets förmingel på plats i Kungliga biblioteket, Humlegården.)

Publicerat i bibliotek, KB, konferenser/kurser | Lämna en kommentar

Tack bibliotekssverige för ett spännande år och för alla goda samarbeten.

Nu går vi snart in i 2014.

Det ser ut att bli ett späckat år med ny bibliotekslag, nya uppdrag och – som alltid – många spännande utmaningar.
Till dess skålar vi i glögg och passar på vila ut ordentligt.

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi som arbetar med nationell bibliotekssamverkan på KB

jul 1 jul5 jul6 jul9

Publicerat i KB | Lämna en kommentar

Expertgruppen för metadata önskar God Jul!

Expertgruppen metadata september 2013Expertgruppen för metadata är en del av KB:s inflytandestruktur.Gruppen hanterar metadatafrågor: bibliografiska format klassifikation, katalogisering, ämnesord och mycket annat. Mycket arbete sker genom expertgruppens olika arbetsgrupper (Folkbibliotekens medlemskap i Libris, kartläggning av metadatastandarder, tillgänglighetsfrågor m fl). Expertgruppen träffas fyra gånger om året. Novembermötet innehöll förutom rapporter från arbetsgrupperna en presentation av ONIX-formatet, en diskussion av verksamhetsplan för 2014 och mycket annat. Mötesprotokollen  publiceras på KB:s sidor.  Här finner du även kontaktinformation till gruppen.

Vi önskar er en god jul och en flygande start på metadataåret 2014!

 

Publicerat i Inflytandestruktur | Lämna en kommentar

Överenskommelse om samverkan mellan KB och MTM

KB (Kungl. biblioteket) och MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) har genom en gemensam överenskommelse beslutat att samverka inom flera områden som rör tillgänglighet och biblioteksutveckling. Myndigheterna kommer även samverka kring bibliografisk information kring tillgängliga medier. Organisatoriskt möts redan MTM och KB i olika samverkansgrupper såsom till exempel MTM:s råd och KB:s nationella referensgrupp och inflytandestruktur.

För biblioteksväsendet och bibliotekens målgrupper är det viktigt att MTM och KB samverkar kring gemensamma frågor. MTM har en viktig roll att i samverkan med bibliotek i landet arbeta för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till litterära verk och dagstidningar. KB bedriver utvecklingsverksamhet inom biblioteksväsendet, inte minst när det gäller systemutveckling, kvalitetsarbete och förhandling av licensavtal för e-resurser inom det statliga området.

Överenskommelsen ska tydliggöra rollerna och intentionerna för samverkan mellan MTM och KB när det gäller biblioteksområdet.

För mer information om överenskommelsen:

Christina Jönsson Adrial, avdelningschef Samordning och utveckling, KB (namn.mellannamn.efternamn@kb.se)

Publicerat i bibliotek, KB, MTM, Okategoriserade, samarbetsavtal, tillgänglighet | Lämna en kommentar

KB tillgängliggör biblioteksstatistiken som öppna data

Kungl. Biblioteket får 490 000 kr från Vinnova för att öppna den officiella svenska biblioteksstatistiken för alla

-      KB har sedan flera år tillgängliggjort datakällor och detta projekt är helt i linje med KBs övriga arbete med öppna data, säger Martin Malmsten, projektledare KB.

KB är sedan 2011 ansvarig för den officiella biblioteksstatistiken och arbete sker fortlöpande med att förbättra och utveckla själva statistiken.

-      Det här är ett sätt att få alla intressenter och användare att nyttja datat fullt ut och därmed öka användningen av, fortsätter Cecilia Ranemo, biblioteksstatistikansvarig KB.

-      Målet är bland annat att ta fram en modell som möjliggör automatiserade frågor mot den officiella biblioteksstatistiken för de offentligt finansierade bibliotekstyperna. Arbetet är ännu i startgroparna och kommer att ta fart under 2014, avslutar Martin Malmsten.

Det här är Vinnovas tredje utlysning av medel inom projektet Öppna datakällor, en satsning för att öka tillgängliggörandet av öppna datakällor så att forskare, privatpersoner, företag eller media enklare kan skapa eller förbättra databastjänster.

 

Kontaktpersoner:

Cecilia Ranemo 070-07 36 39 (fornamn.efternamn@kb.se)

Martin Malmsten 010-709 36 15 (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i datakällor, KB, öppna data, statistik, Vinnova | Lämna en kommentar

Uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker


Regeringen har gett KB i uppdrag
 att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker. Vad KB gör nu är att rekrytera en samordnare för uppdraget. KB avser att utföra detta som en integrerad del i pågående utveckling av den nationella  biblioteksinfrastrukturen LIBRIS, detta för att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Försöksverksamheten med att tillgängliggöra e-böcker kommer att ske i nära samarbete med biblioteken. Mer information kommer så fort samordnaren är på plats.

För mer information kontakta Göran Konstenius, verksamhetsutredare, eller Maria Hedenström, avdelningschef. (fornamn.efternamn@kb.se)

 

Publicerat i bibliotek, E-böcker, KB, Litteraturutredningen, nationell lösning, Okategoriserade, tillgängliggöra | 1 kommentar

Veckans gästinlägg: MOOCs och OER – utmaningar för biblioteken

Idag gästbloggar Gunilla Fors, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek. Malmö stadsbibliotek är en av KBs partners.

moocs1

Bild: Gunilla Fors

I november förra året utnämnde The New York Times år 2012 till ”The Year of the MOOC” och sedan dess har det i internationell press skrivits mängder av artiklar om MOOCs och andra öppna lärresurser, artiklar som antingen förutspår att dessa nya möjligheter kommer att revolutionera det traditionella utbildningsväsendet eller menar att det enbart handlar om en mediahype som snart bleknar bort. Även i Sverige börjar fenomenet MOOCs och öppna lärresurser tilldra sig en viss uppmärksamhet, flera högskolor  publicerar redan OER (Open Educational Resources)  i tjänster som iTunes U eller YouTube och några universitet har börjat fundera på att erbjuda egna MOOCs.

ipad

Foto: Cecilia Fors

Två frågor inställer sig omedelbart: Finns det redan idag en guldgruva med öppna lärresurser och fria kurser, som är innehållsmässigt av bra kvalitet, pedagogiska och aktuella – och är det i så fall något som biblioteken bör intressera sig för?

Den internationella utvecklingen är närmast explosionsartad, organisationer som OECD, UNESCO och EU engagerar sig och nya lärplattformar lanseras  kontinuerligt, men området är otroligt spretigt och svåröverskådligt. Det saknas dessutom standard för metadata och märkning av lärresurser, vilket gör det svårt att söka den här typen av resurser via Google.

För att få en överblick över MOOC- och OER-området har Malmö stadsbibliotek inom sitt nationella uppdrag som partner till KB gjort en kartläggning av aktörer och upphovsmän, olika lärplattformars syfte och upplägg samt framför allt vilket utbud av MOOCs och OER de har. Kartläggningen gör inga  anspråk på fullständighet, utan tar sikte på de största aktörerna, på webbplatser med viss ämnesmässig bredd och nivåmässigt ungefär från gymnasiet och uppåt.

larcentrum

Lärcentrum Foto: Gunilla Fors

Det ligger kanske nära till hands att tro att den här typen av lärresurser i första hand är av intresse för forskningsbibliotek, men även folk- och gymnasiebibliotek kan ha stor nytta av dessa resurser i det vanliga informations- och referensarbetet, eftersom de egentligen bara är en ny sorts kunskapskällor.  För folkbibliotek med lärcentra och studiebibliotekarier bör MOOCs och OER erbjuda nya spännande möjligheter till verksamhetsutveckling – och sist men inte minst, finns det många MOOCs som kan vara av intresse när det gäller bibliotekspersonalens egen kompetensutveckling. För den som vill veta lite mer om bakgrunden, om vad MOOCs och OER egentligen handlar om och varför de är av intresse för biblioteken, finns ett paper ”MOOCs, OER och NGL – var kommer biblioteken in?” , som presenterades vid Mötesplatskonferensen i Borås 17-18 oktober.

Kartläggningen har publicerats via Issuu och går att ladda ner för den som är medlem. Det går också bra att maila gunilla.fors@malmo.se för att få en kopia.

/Gunilla Fors, bibliotekarie Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek

Publicerat i bibliotek | 1 kommentar

Veckans gästinlägg: Bibliotek som drivkraft i samhällsutvecklingen?

Idag gästbloggar Cecilia Bengtsson,  Utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm. Regionbibliotek Stockholm är en av KBs partners.

Hur kan bibliotek bli en strategisk faktor i samhällsutvecklingen? Finns det generella principer och faktorer hur ett bibliotek kan utformas utifrån staden/samhällets förutsättningar och visioner? Vilka olika roller spelar folkbibliotek i samhällen och städer? Dessa frågeställningar har varit centrala i det danska projektet Modelprogram for folkebiblioteker och som hade sin avslutningskonferens onsdagen den 25/9 i Köpenhamn.

Bakgrund

SkotHansen mfl

Upphovsmän: Skot-Hansen, Hveenegaard och Rasmussen

Under två års tid har Danmarks kulturstyrelse och Realdania som är en filantropisk sammanslutning arbetat med att ta fram en interaktiv och webbaserad inspirationskatalog. Syftet är att visa upp designprinciper, modeller och verktyg för att inspirera och förmedla kunskap om biblioteksrummens utseende och funktioner i samspel med samhällsutvecklingen. Till projektet har man knutit arkitektbyrån SIGNAL. Det finns även en referensgrupp som bland annat består av Jens Thorhauge och Dorte Skot – Hansen. I projektet har man använt den modell som Skot – Hansen, Hveenegard-Rasmussen och Jochumsen tog fram 2010. Modellen har genomsyrat projektet och använts som ett sätt att beskriva bibliotekens olika roller.

De har även bedrivit ett stort forskningsprojekt kring biblioteket i byutvecklingen och där de berättar om bibliotek från olika länder och deras roller i samhällsutvecklingen. Arbetet presenteras i boken Biblioteket i byudviklingen. I boken beskrivs olika roller ett bibliotek kan ha i lokalsamhället. Biblioteken kan vara motor till en önskad utveckling – att locka turister, skapa samfälligheter, eller vara startpunkt för stadsutveckling. En bra artikel om deras forskning är Biblioteket som strategisk faktor i byudviklingen, publicerad i Danmarks biblioteksföreningstidskrift. I projektgruppen har man utgått från dessa bibliotek i världen och besökt en del av dem med syfte att få empiri och större förståelse kring olika bibliotek och deras roller i sin kontext.

På Regionbibliotek Stockholm använde vi den danska modellen i vårt Projekt kompetensen som resulterade i publikationen Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse av vår följeforskare till projektet Pamela Schultz Nybacka. En av våra slutsatser var att bibliotek står för både tradition och förnyelse och det gäller att hantera kontrasterna.

Konferensen ”Et nyt redskab til biblioteket”

Efter en inledande god lunchbuffé i konsertlokalen på Mogensdahl i Köpenhamn väntade en konferenseftermiddag med föreläsningar och workshops.

Anne Mette Rahbaek, direktör vid Danmarks kulturstyrelse inledde med att ge en överblick kring samhällsförändringar, teknisk utveckling och bibliotekens uppdrag. Hon menar att det behövs andra metoder och arbetssätt för att utföra aktiviteter utifrån våra uppdrag. Folkbibliotek är den populäraste kulturinstitutionen i Danmark och kan ännu mer bli en strategisk faktor i samhällsutvecklingen. Modellprogrammet är en verktygslåda och ger möjligheter till att inspirera andra bibliotek att arbeta med olika utvecklingsprojekt.

DSCN7588

Kari Lämsä Foto: Cecilia Bengtsson

Bibliotek10 i Helsingfors är ett av de bibliotek som modellprogrammet undersökt närmare och även besökt, bibliotek10 beskrivs även på projektet webbsida. Till den här konferensen hade man bjudit in Kari Lämsä, chef för Bibliotek10 för att berätta om deras verksamhet. Det är ett profilbibliotek för musik, IT och nyheter. Biblioteket är inrymt på 800 kvadratmeter men har en flexibel möblering. Bibliotek10 har många manliga besökare, en undersökning visade att endast 25 procent av besökarna lånar medier. Det fanns ett stort behov av nya metoder och ny service vilket resulterat i att man ordnar många aktiviteter och har jobbat mycket med att få användarna till att vara medskapare och medproducenter i verksamheten. Det har inte varit lätt menar Kari men börjar nu ge effekter, bland annat har pensionärer möjlighet att lära sig mer om laptops genom varandra vid vissa fasta tider. Som så många andra bibliotek prövade de konceptet ”Boka en bibliotekarie” vilket inte blev en framgång. Nu testar man istället att kalla detta för att boka en personlig tränare. Att möta framtiden handlar mycket om personalens kompetens och förändrade arbetssätt menade Kari Lämsä. Personalen arbetar mer och mer med att gå omkring i biblioteket och tala med besökarna. Han uppmuntrade oss åhörare till att förändra attityder genom att tänka som indianer: ”Act like Indians: We don´t own the content of the library or the society, but we understand it, manage it and cultivate it.”

Vi fick sedan höra om nya biblioteket i Helsingfors som kommer att vara klart vid årsskiftet 2017/2018 och som kommer att bli en ikon i staden belägen strategiskt intill konstmuseum, infrastruktur och områden som är under utveckling.

Den danska stadsarkitekt Stephen Willacy talade även om vikten av bibliotekens placeringar utifrån hur de i Århus bygger multimediahuset i den gamla hamnen. Han gav många exempel på hur bibliotek kan bli en strategisk del i samhällsplaneringen och fylla viktiga funktioner i lokalsamhället. Stephen menar att kulturen är en kraft i Århus. Dåtidens församlingshem samlade många av medborgarna i Århus, förhoppningen är att multimediahuset som invigs 2014 ska vara ett ställe där människor möts. Biblioteket kan även vara en turistattraktion. Analysera lokalsamhället, vilka resurser, aktörer, utmaningar och möjligheter som finns uppmanar Stephen oss till. Häromdagen publicerades en artikel i Svenska dagbladet ”Centrum i periferin” om Stockholms alla köpcenter som blir allt fler. Jag tänker på hur bibliotek och andra kulturfunktioner skulle kunna vara en del i dessa köpcenter och bidra till såväl innovation som empowerment.

Likaså är det viktigt att använda sig av den forskning som finns och som berör biblioteken. Till den här konferensen hade Noemi Katznelson från Center for ungdomsforsning vid Aarhus universitet bjudits in. Hon talade om ungdomar idag, om den relationsgrammatik som förändrats, förändrat lärande, levnadsmönster och deras tankar om bland annat bibliotek. Katznelson ställer frågan till oss deltagare om biblioteksrummet är utformat så att ungdomar känner sig välkomna på bibliotek och att de kan få den hjälp som de behöver?

DSCN7616

Noemi Katznelson Foto: Cecilia Bengtsson

Hon konstaterar att ungdomsfasen utvidgas och barndomen krymper, att fler ungdomar är arbetslösa och hemmaboende. Inflytande o delaktighet är viktiga nycklar för att nå ungdomarna!

Genom projektet fick bibliotek möjlighet att delta i workshops kring biblioteksrummet och tre bibliotek valdes ut för att få delta i workshops med arkitektbyrån Signal. Biblioteket i Thisted fokuserade på sin kommande renovering, biblioteket i Sönderborg på sitt nya kommande bibliotek/kulturhus och biblioteket i Billund hade en workshop kring sitt samarbete med Legoland och deras vision om att vara barnens huvudstad. Bibliotekscheferna från dessa tre bibliotek berättade om det utvecklande i att få delta i processen och att få ha en arkitektbyrå till sin hjälp. Att jobba med rummet leder till förändrade arbetssätt och ökad samverkan sa bibliotekschefen vid Thisted bibliotek. De tre workshoparna är utförligt beskrivna på webbsidan.

Jens Thorhauge har följt projektet och suttit med i referensgruppen. I en artikel inför Ifla 2013 beskriver han det som har gjorts inom projektet. Den tio sidor långa artikeln är mycket läsvärd och ger perspektiv på projektet men framförallt bibliotekens uppdrag och möjligheter i samhällsutvecklingen. Thorhauge säger bland annat:

-Det finns ingen konsensus kring vad biblioteket ska göra. Det fanns i det gamla industrisamhället. Idag talar vi om många olika modeller. Men vi är eniga om två saker. Det ena är att framtiden är nu. Det andra är att biblioteket är digitalt och grunden för det digitala biblioteket är det fysiska.

Bibliotek som ikon, placemaker eller katalysator

Eftersom konferensen och projektet handlar om biblioteksrummen och biblioteksbyggnader är det i fokus på webbsidorna om projektet. Jag funderar över de danska forskarnas tankar kring bibliotek som ikon, placemaker eller katalysator. Många bibliotek i världen byggs idag som ikoner. Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med det?  Claes Caldenby. säger följande i en artikel i Framsidan:

– Man kan alltid polarisera det i ikonbyggnader som en slags katedraler å ena sidan och byggnader som ligger nära människorna och har en tydlig funktion å den andra. Men det handlar inte om för eller emot, utan om en balans. Jag kan tycka att det finns något djupt sympatiskt i det lättillgängliga som exempelvis ett tunnelbanebibliotek. Men jag kan också tycka att man ska ge en offentlig byggnad värdighet, kort sagt göra den vacker, säger han.”

Jag tänker att det är viktigt att fundera kring bibliotekens uppdrag i sitt lokalsamhälle utifrån de som bor där och vilka aktörer som finns. Dagen efter konferensen besökte jag Malmö stadsbibliotek som i mångt och mycket är byggd som en ikon.

DSCN7934

Malmö Stadsbibliotek Foto: Cecilia Bengtsson

Inne i biblioteket pågår dock många olika verksamheter och det är inspirerande att se allt som pågår, alla användare som på olika sätt intar rummen och ytorna. Jag får mer en känsla av Malmö stadsbibliotek är en katalysator och en plats för högintensiva och lågintensiva möten. Ragnar Audunson använder begreppen för att beskriva bibliotekets betydelse som plats. En lågintensiv mötesplats är ett ställe där var och en är välkommen och kan använda resurserna utifrån sina egna behov tillsammans med andra men utan något krav på interaktion. Samhällsgrupper har på lågintensiva mötesplatser möjlighet att få intryck av varandra som utmanar fördomar och kan uppmuntra till att minska det avstånd som finns mellan individer. Högintensiva möten innebär att dela ens personliga intressen tillsammans med personer som delar dessa och har en liknande bakgrund. Biblioteket kan vara en arena för detta, till exempel genom de aktiviteter som ordnas på biblioteket (Atlestam & Myhre i boken Det mångspråkiga biblioteket) En plats på Malmö stadsbibliotek där detta sker är i Lärcentrum. Det är en verksamhet som delvis bekostas av utbildningsförvaltningen och som vänder sig till vuxenstuderande. Verksamheten arbetar med pedagogisk vägledning, tillgång till it och olika programaktiviteter.

DSCN7888

Verkstaden på småbarnsavdelningen, Malmö stadsbibliotek Foto:Cecilia Bengtsson

På Malmö stadsbibliotek finns även flera verkstäder och det är en verksamhet som beskrivs i ”Modelprogram för folkebibliotek” och som blir allt vanligare på bibliotek: I avsnittet om verkstäder  står det” Stadig flere biblioteker danner ramme om brugernes egne aktive kulturproduktion: Tegneserietegning, forfatterskole, ‘spoken word’, ‘hacker labs’ ‘ Via webbsidan ges tips, idéer och råd till bibliotek som har eller på gång att starta verkstäder på sina bibliotek.

Sammanfattningsvis var det en intressant konferensdag att delta i men framförallt att jag fick större inblick i webbsidorna som kan vara verktyg och inspiration för bibliotek. Webbsidorna är dock inte allomfattande och aspekter såsom social biblioteksverksamhet och tillgänglighetsfrågor finns inte med i så stor utsträckning.  Det gäller också att fundera kring bibliotekens uppgifter, roller och uppdrag, på kort och lång sikt utifrån sin samhällskontext.

DSCN7810

Malmö stadsbibliotek Foto: Cecilia Bengtsson

En svensk sida kring biblioteksrum är Biblioteksrummet där man samlar in olika tankar om konsten att utveckla biblioteksrummet. På dessa sidor finns dock inte så många kopplingar till att bibliotek bör vara en del i samhällsplaneringen och att det till och med kan vara en strategisk faktor!

 

/Cecilia Bengtsson, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm med inriktning biblioteket i lokalsamhället.

 

Publicerat i bibliotek, Okategoriserade | Lämna en kommentar