Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik och KB:s remissvar

Under hösten har KB skrivit ett remissvar på SOU 2017:60 ”Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik”, en SOU som lägger förslag för att stärka den nu rådande minoritetspolitiken.
(Sammanfattning  SOU 2017:60  nationella minoritetsspråken, svenska och engelska)

Utredningen har gjort en analys av den förda minoritetspolitiken, följt upp minoritetslagstiftningen som är spridd i ett antal lagar däribland bibliotekslagen och kommit med förslag till ändringar i ett par av lagarna. Utredningen har också haft ett antal särskilda frågor att besvara.

Utredningen har gjort två bedömningar:

  • Att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna.
  • Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras.
  • Att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden.

Utredningens bedömning av hur minoritetspolitiken hittills fungerat sammanfattas så här:
”Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga”.

Vad vill utredningen att KB gör?
Baserat på bedömningen ”det är viktigt att ett nationellt minoritetsperspektiv genomsyrar de stödsystem som finns för kulturlivet” har utredingen särskilt nämnt KB i avsnittet 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen (s. 245)

Där står det att läsa ”Kungliga Biblioteket bör inom ramen för sitt uppdrag angående en nationell biblioteksstrategi ge de nationella minoritetsspråken en uttalad plats i bibliotekets verksamhet.”

 

 

 

 

 

KB:s Remissvar, sammanfattning

KB har valt att se området uppdelat i två delar, dels medieförsörjning, dels verksamhet. Dessa två delar av biblioteksverksamheten har olika roller att spela i minoritetsuppdragen som det allmänna biblioteksväsendet har, eller böra ta.

  • Kungliga biblioteket (KB) tillstyrker samtliga föreslagna lagändringar utan ändringar. KB anser dock att bilden av bibliotekens betydelse inte har kommit fram i förhållande till utredda områden. Det allmänna biblioteksväsendet lämnar väsentliga bidrag i många fler sakområden än de som utpekas i utredningen.
  • KB vill lyfta fram att bibliotekens demokratiska funktion stärker de nationella minoriteternas demokratiska kapacitet och att bibliotekens roll i det demokratiska bygget behöver tydliggöras så att det allmänna biblioteksväsendet kan stödja de nationella minoriteterna.
  • Det är KB:s uppfattning att de kommunala biblioteken är underutnyttjade i förhållande till utförandet av grundskyddet. Det finns goda möjligheter att använda biblioteket som plattform för att skapa medvetenhet om landets minoritetspolitik och de internationella konventionsåtagandena.
  • KB menar att det är viktigt att fortsätta bygga ut förvaltningsområdena men också att biblioteken blir tillförda finansiering. Kommunens biblioteksverksamhet kan och bör ta en större roll i grundskyddet med hjälp av ökade resurser. De kommunala och regionala biblioteksverksamheterna skulle kunna ges större uppdrag i genomförandet av grundskyddet.
  • Med uppdrag och förstärkta resurser skulle sjukhusbiblioteken kunna understödja delar av grundskyddet relaterat till vård och omsorg, tillhandahålla både litteratur och information som relaterar till patientens situation.
  • Skolbiblioteken bör vägas in i målen. Skolbiblioteken hör till det allmänna biblioteksväsendet och ska i sin verksamhet och i sitt utbud prioritera nationella minoriteter enligt 5 § i bibliotekslagen.
  • De nationella minoritetsspråken bör ges en uttalad plats i bibliotekets verksamhet. Samtidigt måste KB också påpeka att helt nya uppdrag måste finansieras för samtliga inblandade parter.
  • För att ett språk ska vara fullödigt och ge en långsiktig bärighet behövs också ett vetenskapligt språkbruk. Högskolebiblioteken kan lämna viktiga bidrag till att språken når den nivå att de fungerar för vetenskaplig kommunikation och blir verktyg för kunskapsproduktion. Öppen tillgång (open access) kan vara en nyckelfaktor för att ge språken den vitalisering och nivåhöjning som är nödvändig.
  • Det är viktigt att här beakta KB:s regeringsuppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Slutredovisning ska ske i mars 2019 [1] och en delredovisning presenterades i september 2017. Delredovisningen består av en omvärldsrapport, Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering.

Enheten för nationell bibliotekssamverkan arbetar för närvarande med att titta på hur den kommunala och de regionala biblioteksverksamheterna tillvaratar de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt enligt minoritetspolitikens samt samepolitikens intentioner. Arbetet beräknas bli färdig runt årsskiftet 2017/18. Även rapporten Migration och språklig mångfald berör de nationella minoriteterna och urfolket samerna.

Läs hela remissvaret

Publicerat i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället


Foto: Ulrika Olroff

Sveriges bibliotek behöver en mer likvärdig tillgång till mångspråkiga medier och medier på de nationella minoritetsspråken. Det kan göras genom ökad samverkan och samordning. Det ska inte bero på var i landet du bor om du kan få tillgång till medier på ditt språk eller inte. 

Länk till rapporten: Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Förslag till nytt nationellt uppdrag

Nu publiceras en kartläggning om bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Kartläggningen formulerar en rekommendation att utarbeta ett nytt nationellt uppdrag för den mångspråkiga medieförsörjningen inklusive de nationella minoritetsspråken. Det innebär förändringar för Kungliga bibliotekets och Internationella bibliotekets roll i sammanhanget men kan även påverka till exempel Sveriges depåbibliotek och lånecentral och den regionala biblioteksverksamheten. 

Ökat behov av samordning och samverkan

Vi ser att med bred samordning och samverkan på nationell, regional och kommunal nivå, liksom inom de olika nivåerna, samt med tydliga strategier kan det göras betydande och avgörande insatser med vägledning av målgruppernas behov och perspektiv. När de gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

I vår analys av materialet kunde vi se att det finns stora behov av utveckling, samordning och samverkan, för att det arbete som görs på biblioteken inom språklig mångfald ska bli hållbart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald inklusive de nationella minoritetsspråken. 

Om kartläggningen

Kartläggningen genomfördes Kungliga biblioteket under april till september av gruppen för utveckling och samordning på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Uppdraget initierades av nationell biblioteksstrategi som en utvecklingslinje och genomförs i två steg, denna kartläggning utifrån ett biblioteksperspektiv av pågående arbete på biblioteken och en kommande studie utifrån ett samhällsperspektiv om bibliotekens roll som verktyg för integration.  

För att få överblick över den verksamhet som finns folkbiblioteken studerade vi biblioteks- och kulturplaner, regionbiblioteksverksamheternas webbsidor, studier och rapporter mm. Det kompletterades med en minienkät som genomfördes via Kvalitetsdialog . Enkätsvaren innehöll en mängd goda exempel på relevant och bra verksamhet för att gynna språklig mångfald och integration av målgrupperna. Tack till alla er som skickade in svar på våra frågor! 

Vad händer nu? 

I augusti delades ett uppdrag ut till utredaren Bjarne Stenquist för fortsättningen på utvecklingslinjen. Stenquists uppdrag är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration. Den studien redovisas i december 2017.



Publicerat i Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Konsortieinformationsdagen den 5 oktober 2017

Årets Konsortieinformationsdag hölls den 5 oktober i Kungliga bibliotekets lokaler på Karlavägen. På förmiddagen hölls ett särskilt program för nytillkomna, både nya deltagande institutioner och personer som nyligen börjat arbeta med förvärv av e-resurser. Nya deltagande organisationer för i år är VinnovaFormas och Kungliga konsthögskolan. Fokus var allmän information om konsortiet och avtalsvillkor. Även ConsortiaManager, offertförfarandet och prismodeller presenterades.

Foto: Camilla Smith

På eftermiddagen anlände fler deltagare och sammanlagt var vi ca 40 externa gäster plus ca 50 personer som deltog via länk, samt kollegor från KB, som lyssnade på de olika talarna i det fullspäckade programmet.

Ett block om övergången från ett licensbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem inleddes av Anna Lundén, enhetschef på Nationell bibliotekssamverkan, som berättade om KB:s vision och om KB:s nya nationella samordningsuppdrag av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Därefter gjorde Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek tillika vice ordförande för styrgruppen för Bibsamkonsortiet, en dragning om nationellt och internationellt arbete inom området. Camilla Smith, handläggare på enheten för Nationell bibliotekssamverkan, redogjorde sedan för arbetet inom OA2020 som både SUHF, Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket undertecknat. Annica Wentzel, licenshandläggare berättade därefter om arbetet med att ta fram den så kallade ”Joint Nordic Checklist” och hur tanken är att den ska användas. Ulf Kronman, handläggare på enheten för Nationell Bibliotekssamverkan, avrundade blocket med konkreta exempel på hur arbetet med Open APC Sweden går till.

Foto: Camilla Smith

Nästa punkt var omförhandlingen med Elsevier. Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, inledde med en internationell utblick från Finland och Tyskland. Ulf Kronman redogjorde därefter för publiceringskostnader relaterade till Elsevier och Wilhelm Widmark berättade om det aktuella förhandlingsläget för Bibsamkonsortiet. Avslutningsvis gav Christian Linders, licenshandläggare, exempel på alternativa accessvägar för att få tillgång till artiklar. Vi vill gärna samarbeta med andra deltagande organisationer inom konsortiet angående metoder för att öka användningen av fritt tillgängligt material!

Lisa Olsson från Stockholms universitetsbibliotek presenterade därefter utvärderingen av de pågående offsetavtalen med Springer Compact och IOP.

Foto: Camilla Smith

Därefter var det dags för generella nyheter inom konsortiet som Britt-Marie Wideberg presenterade. Flera avtal med open access-fokus, som till exempel Taylor & Francis, Royal Society of Chemistry och Cambridge University Press, omförhandlas under året. Nya erbjudanden från förlagen och aktuella provperioder berördes också.

Annica Wentzel gav en presentation av nyheter i ConsortiaManager. Planen är att använda funktionen ”support ticket” mer frekvent. Det blir bättre för alla när frågor och svar om ConsortiaManager och avtalen samlas på ett ställe.

Avslutningsvis tackade Britt-Marie Wideberg alla deltagare och berättade om planerna på en konsortiedag den 1 juni 2018. Alla som har idéer om vad programmet ska innehålla då – hör av er!

Foto: Camilla Smith

 

Publicerat i Avtalslicens, bibliotek, BIBSAM, e-resurs, Evenemang, högskolebibliotek, konferenser/kurser, Kungliga biblioteket, Licenser, open access, universitetsbibliotek | Lämna en kommentar

Världens bibliotek

Charlotte Goobar, Internationella biblioteket, gästbloggar om ett pilotprojekt inom nätverket Nordic Best Practice for Multicultural Library Services


Projektet Världens bibliotek/Verdensbiblioteket startades 2016 och leds av Norges nationalbibliotek. Förutom Danmarks, Sveriges och Norges nationalbibliotek deltar också de mångspråkiga specialbiblioteken: Internationella biblioteket (IB) i Stockholm, Flerspråkig Bibliotek (DFB) i Norge (en del av Norges nationalbibliotek) och danska biblioteket Centrum för integration.

Läsande kvinna. Foto: Nordic best practice

Målsättningen är att förbättra tillgången på digitala bibliotekstjänster riktade till flerspråkiga personer i Norden. Gemensamma lösningar för upphandling och spridning av digitalt material tillämpas, med tonvikt på att förbättra utbudet av e-böcker, men även andra typer av material som film och musik kommer att göras mer allmänt tillgängliga.

Syftet är att skapa en webbaserad resurs för böcker. Projektgruppen arbetar med att förhandla licenser, alternativt producera e-böcker. Litteratur på ett flertal språk ska tillhandahållas, både för vuxna och barn, såväl skönlitteratur som facklitteratur. Inledningsvis erbjuds litteratur på arabiska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Böckerna katalogiseras, förses med ämnesord och presenteras i en digital plattform, som är fritt tillgänglig i de nordiska länderna, på respektive danska, svenska och norska. Projektet är organiserat i fyra arbetsgrupper:

Projektgruppen. Foto: Anna Lundén

Grupp 1: Urval, inköp och rättigheter
Gruppen väljer och upphandlar material och även rättigheter för digital spridning, vilket är förutsättningar för ett framgångsrikt projekt.

Grupp 2: Katalogisering och översättning
Katalogisering av denna typ av material kräver kompetens och är kostsamt. Det finns ett behov av att utnyttja expertis från alla berörda länder. Projektets mål är att varje land ska katalogisera det material som det ansvarar för att förvärva. De andra deltagande länderna får sedan återanvända de data som genererats.

Grupp 3: Redaktionellt arbete och förmedling
Information om och förmedling av materialet är avgörande och en nödvändig förutsättning för ett bra digitalt bibliotek. Målet är att det redaktionella arbetet ska uppnå en konsekvent hög kvalitet och kunna återanvändas. Gruppen kommer att förbereda en slags standard för olika typer av redaktionellt material, som kan användas gemensamt av länderna inom samarbetet.

Grupp 4: Digital publikationsplattform och publicering
Basen för plattformen är verdensbiblioteket.dk, en webbplats under Det Kgl. Bibliotek (kb.dk), som först utvecklades främst för musik och filmmaterial. Arbetsgrupp 4 ansvarar för att utvidga plattformen till att omfatta även böcker och för att utveckla förutsättningar för användning i alla nordiska länder.

Läsande man. Foto: Nordic best practice

Lansering av plattformen sker under 2018. Vid lanseringen beräknas ca 300 titlar finnas tillgängliga att läsa. Projektmål för 2018 är bland annat att visa potentialen i en nationell digital mångspråkig tjänst som vi samverkar kring inom Norden.

 

Här finns en kort film om hur du använder Världens bibliotek/Verdensbiblioteket:

Mer om projektet i Scandinavian Library Quartely:  “Nordic collaboration on digital library services for the immigrant population” (Marit Vestlie, Scandinavian Library Quartely, vol 49 NO. 4 , 2016) http://slq.nu/?article=volume-49-no-4-2016-6

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, digitalisering, E-böcker, e-förvärv, folkbibliotek | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Biblioteksplan 2.1

Kvalitetsdialog har under 2016 arbetat med att revidera skriften Biblioteksplan 2.0 som är en idéskrift till stöd för kommunala och regionala biblioteksverksamheter vid planskrivandet.

Den reviderade skriften har fått namnet Biblioteksplan 2.1. Främst är det en uppfräschning av föregående skrift med nya tillägg och ändringar i förhållande till bibliotekslagen som antogs 2014.

Avsnittet om uppföljning har utökats,  ”Mål- och resultatstyrning som grund” och ”Länkar till fler verktyg” är två nya avsnitt som tillfogats i revideringen.

 

 

Publicerat i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek | Lämna en kommentar

Gävle – studiebesök en dag i juni

Tidigt på morgonen den 1 juni samlades Kungliga bibliotekets enhet för Nationell bibliotekssamverkan på Stockholms Central med målet inställt på Gävle för studiebesök på både Högskolebiblioteket i Gävle och Gävles Stadsbibliotek. Trots att vinden ven kallt runt oss på perrongen var vi glada över att byta en dag på kontoret mot en inspirerande dag av nya möten, miljöer och verksamheter.

Jubileumskasse från Högskolan i Gävle

Jubileumskasse från Högskolan i Gävle, foto: Carina Heurlin Fernold

Maivor Hallén, bibliotekschef på högskolebiblioteket tillsammans med medarbetarna Egon Nilsson, Per Falk och Karin Meyer Lundén tog emot oss i den högteknologiska Krusenstjerna-salen i biblioteket. Maivor inledde med att presentera högskolans historia – högskolan 40-årsjubilerar i år! – och nuvarande verksamhet, därefter berättade Egon om sina personliga erfarenheter av utvecklingen inom högskolebibliotekets övergång till elektroniska tidskrifter och databaser.

Karin berättade i sin tur bland annat om hur biblioteket uppmanar sina forskare att publicera sina artiklar med öppen tillgång och hon visade också exempel på publikationer som forskare gett ut på högskolans eget förlag. Avslutningsvis demonstrerade Per hur sökfunktionen Ebsco Discovery Service förenklat för studenter, forskare och bibliotekarier när de söker i det elektronska beståndet.

Högskolan i Gävle, interiör från biblioteket

Högskolan i Gävle, biblioteket, foto: Maria Zetterström

Därefter fick vi en rundvisning i bibliotekslokalerna, inklusive ett stopp i Stig Dagerman-hörnan och en inblick i hur skrivarverkstaden för akademiska uppsatser fungerar, en tjänst som är mycket populär bland studenterna.

Högskolan i Gävle, biblioteket

Högskolebiblioteket i Gävle, foto: Maria Zetterström

På väg från HiGs rymdskeppsliknande biblioteksbyggnad fick vi tillfälle att se både lärkträfasadens vackra patinering och det energibesparande sedumtaket.

Redan under lunchen på Silvanum började vår eminenta guide från Högskolan i Gävle berätta både om Silvanum och om Gävles historia. Sedan fortsatte guidningen utomhus och förutom att vi fick se många vackra Gävlevyer och skulpturer i parkerna fick vi höra intressanta, tänkvärda och skrämmande fakta om staden.

Gävle stadsbibliotek

Gävle stadsbibliotek, foto: Carina Heurlin Fernold

Precis enligt tidsplanen kom vi fram till Gävles stadsbibliotek. Erica Embretsen Almer och Elina Latomaa och de andra tog emot oss med fika och inspirerande presentationer. Rundvandringen i biblioteket fokuserade på musikverksamheten med den Blå scenen, barnbokssatsningen och hur mångspråksfrågan hanteras.

Bokryggar i ungdomsverksamheten

Böcker i ungdomsverksamheten, foto: Carina Heurlin Fernold

Och vår chef Anna Lundén blev intervjuad av Erica Embretsen Almer, Kultur & fritid Gävle, under rubriken Kungliga biblioteket lyssnar in Gävle!

Inför intervjun som Erica Embretsen Almer gjorde med Anna Lundén

Inför intervjun som Erica Embretsen Almer gjorde med Anna Lundén, foto: Carina Heurlin Fernold

Nöjda och lite trötta efter den händelserika dagen avslutade vi med middag vid stora torget.

Året-runt-bock i Gävle

Året-runt-bock i Gävle, foto: Maria Zetterström

/Maria Zetterström, Carina Heurlin Fernold, Britt-Marie Wideberg och Anna Lundén, Enheten för nationell bibliotekssamverkan

Publicerat i Besök, BIBSAM, folkbibliotek | Etiketter , , | Lämna en kommentar

NAPLE & EBLIDA, 3-4 maj Århus

NAPLE är en organisation för Europeiska nationalbibliotek, eller motsvarande organisationer, som har ansvar för folkbibliotek. Organisationens inriktning är att dela information om aktuell status samt utveckling bland europeiska folkbibliotek samt att uppmuntra till samarbeten mellan biblioteken. KB:s medarbetare Hilda Androls rapporterar från årsmötet och konferensen 2017. 

Årsmötet öppnades av ordförande Annette Kelly från Irland. Under förra året flyttades NAPLE’s sekretariat från Spanien till Danmark. Ansvaret för samordning av NAPLE sisters, samarbetesinitiativ mellan europeiska folkbibliotek, ligger dock kvar på Spanien. Sekretariatet rapporterar att 16 länder är engagerade och att runt 90 aktiva ”systerskap” finns för närvarande.

Det finns sedan en tid en blogg som under året har intensifierat sin aktivitet. Intentionen är att det ska postas ett inlägg två gånger i månaden. Kommunikationsstrategin fokuserar på att få ”systrarna” att aktivt informera om sina aktiviteter. Under året har det även lanserats en ny hemsida med tydligare logga https://sisterlibrariesnaple.wordpress.com/. Den ska uppmuntra nya bibliotek att delta i programmet. En särskild sida har skapats, ”find a sister”, där man kan hitta intressanta möjliga partners. Det finns även möjligheter för bibliotek som inte är systrar att visa upp intressanta aktiviteter. Detta kan vara en ingång i samarbetet för svenska folkbibliotek!

Arbetsgruppen för bibliotekstatistik rapporterade. Under flera år har NAPLE samlat in statistik utifrån en finfördelad uppdelning baserad på ISO-standard. Detta har visat sig vara svårt eftersom de olika medlemsländerna samlar in sin statistik baserat på olika mätpunkter. Mötet diskuterade hur NAPLE-statistiken kan bli bättre och skarpare. Man kom fram till att man bör koncentrera sig på att välja ut några få mätpunkter som alla kan enas om. Det skapas en ny arbetsgrupp som ska arbeta vidare med detta.

Information från medlemsländerna

Deltagarna presenterade initiativ och frågor som de anser är det viktigaste för dem just nu.

Danmark: Trenden är att boklånen ökar något, fysiska och digitala besök också. De funderar just nu över vad man ska göra med musikbiblioteken som har tappat användare. Då det gjordes en användarundersökning förra året anser sig danskarna ha en god bild av sina användare. De är välutbildade mogna kvinnor. 64 % använder biblioteket någon gång under året och alla tycker om biblioteket som idé.

Estland: Det har genomförts en reform av det lokala styret i landet, som även påverkar biblioteken. Pliktlagen har ändrats så att färre exemplar sparas för eftervärlden. Man tänker sig, att detta ska uppvägas med e-plikt istället. Fördelen med det är att det blir lättare för användare att komma åt materialet eftersom det inte behövs beställas.

Finland: Publicerade en folkbiblioteksförordning 2016, den femte i ordningen. Den syftar till att stärka folkbibliotekens roll i det finska samhället. Folkbibliotekens uppdrag förtydligas genom ett antal skall-krav. En viktig punkt är att man förtydligar vilken kompetens som ska finnas på biblioteket.

Irland: Arbetar på en strategi för folkbiblioteken för 2018-2022 och är väldigt intresserade av att ta del av de biblioteksstrategier som redan finns. På Irland har man gemensamt bibliotekssystem och lånekort, gratis service och leveranser mellan de 30 biblioteken på ön. Man kommer att införa en service för hälsa- och välbefinnande på biblioteken som ska finansieras av hälsodepartementet.

Kroatien: Är klara med landets första nationella biblioteksstrategi som ska gälla 2017-2021. Man inväntar ett godkännande av regeringen för att få tillräckligt med tyngd. Strategin ska täcka alla bibliotekstyper i landet och innehåller strategiska mål, hur de ska genomföras och följas upp.

Nederländerna: Fortsatt arbete på projektet ”Cultuur connect” som uppmuntrar till lokala aktiviteter på biblioteken. Om de blir lyckade skalas de upp med stöd från staten och bli löpande tjänster. Just nu pågår 16 projekt över hela landet. Dessa har sorterats fram genom en lång process, från ursprungligen ca 90 förslag, för att hitta de mest livskraftiga.

Norge: Årets ord i Norge har valts av regeringen till vardagintegrering. Biblioteken har tagit detta till sig eftersom det i mycket är en biblioteksfråga. Bidrag har betalats ut till många lokala projekt. Viktigaste frågan just nu är uppföljningen av Norges biblioteksstrategi. Den löper från 2015-2018 och är väldigt inriktad på konkreta mål.

Litauen: Landet med flest bibliotek i Europa. De arbetar just nu under konceptet ”Libraries for innovation”. Inriktning på utbildning, labs, nya tjänster och produkter.

Schweiz: Använder speciellt framtagna bilder för att nå ut till nyanlända i landet om bibliotek och vad de kan erbjuda.

Slovenien: Användarsiffrorna stagnerar i landet. Det diskuteras hur man kan rationalisera katalogiseringen så att inte alla bibliotek ska behöva katalogisera samma material.

Spanien: Visade sin nationella bibliotekskatalog och berättar om rundabordssamtal om Makerspaces på folkbiblioteken.

Sverige: Från svenskt håll gav undertecknad en uppdatering kring hur arbetet med nationell biblioteksstrategi (filmer och publicerade rapporter) utvecklas, samt redogjorde för de nationella utvecklingslinjer för 2017 och framåt som KB pekat ut.

Tjeckien: Har tagit fram och antagit ett utvecklingskoncept 2016. Det innehåller ett antal punkter som får extra stöd för att utveckla biblioteken. Blad andra ingår en biblioteksportal som ska användas av alla bibliotek.

Tyskland: Av historiska skäl har de inte möjlighet att ha en övergripande bibliotekslag för hela landet. 16 delstater har individuella bibliotekslagar och övriga delstater har ingen alls. Fyra delstater har tagit fram biblioteksstrategier, Bayern (2016), Brandenburg (2015), Schleswig-Holstein (2003; 2012 – 2017) och Thüringen (2015). Det publiceras däremot en rapport om det gemensamma tillståndet för Tysklands bibliotek varje år. Ett nationsövergripande initiativ ”Lesen macht stark” pågår sedan 2013. Det syftar till att, genom olika aktiviteteter, uppmuntra barn och unga från utsatta familjer att läsa.

Gemensamma utmaningar

Diskussion om meröppna bibliotek föreslogs av Irland. På Irland är tre lyckade pilotförsök på gång och man planerade att alla bibliotek skulle ha meröppet inom kort. Men facken är oroliga att det skulle innebära att man helt skulle ta bort personalen. Trots försäkringar om att det inte kommer att hända har man inlett en kampanj under parollen ”save the staff”.

De som hade erfarenhet av meröppna bibliotek var främst de nordiska representanterna. De centraleuropeiska representanterna var väldigt tveksamma, rent av kritiska, till meröppna bibliotek. De upplevde att det kunde bli ett ordningsproblem och frågade mycket om hur man kunde förhindra skadegörelse och stölder.

Efter ett intensivt möte avslutades dagen med sociala aktiviteter. Först ett mingel på Rådhuset, där det gavs en särskild visning av vigselrummet som hade vackra blomstermålningar målade direkt på den ådrade träväggen. Efter det var det konferensmiddag på Konserthuset med fantastisk utsikt över konstmuseet Aros.

EBLIDA-konferensen Let’s rethink öppnades av Steen B. Andersen, ordförande för Dansk biblioteksförening och Annette Kelly ordförande för NAPLE på vägnar av NAPLE och EBLIDA. Rabih Azad-Ahmad, Kulturborgmästare i Århus, hälsade oss välkomna till Dokk1 och berättade om hur biblioteket kom till och hur det används av medborgarna i Århus.

Keynote 1 Let’s Rethink – Henrik Good Hovgaard Future Navigator, Vejle, Denmark. Föredraget gick ut på att vara uppmärksam på trender som kommer och går.

Vilken sorts trend är det? En hard trend – kommer att hända och man måste förhålla sig till den, en soft trend – en möjlighet man ser och kan välja att utveckla eller en gamechanger – en trend som ställer allt på ända och ändrar allt.

Hur kommer sammanfogningen av det fysiska och virtuella att påverka och utmana biblioteken? Föreläsaren menade att digital information kommer att förändra hur vi beter oss, kommunicerar, våra strategier och marknadsmodeller. Bildsökning kommer att bli vanligare än textsökning och artificiell intelligens kommer att bli alltmer vanlig i våra hem. Mottot för föreläsningen var ”Creepy but awsome”.

Keynote 2 Rethinking Libraries – Vincent Chapdelaine Collective entrepreneur, Québec, Canada

Nästa föredrag var mer i nutiden om än en framtidsspaning. Föredragshållaren frågade sig hur biblioteken kan påverka aktivt för att uppnå ett bättre samhälle. Det växer fram initiativ som låter användaren bli delaktig i biblioteksverksamheten.

Föredragshållaren tyckte att biblioteken borde vara en del av de rörelser som arbetar tillsammans för att förändra och förbättra och tar upp exempel på initiativ som Fablabs och Coworking spaces.

Vidare menar han att biblioteken är för dåliga på att fånga upp och stå värd för sådana initiativ och att byråkrati kommer i vägen. Människors bild av vad ett bibliotek är kan också vara ett problem. Biblioteket ska inte ses som en statisk byggnad utan en institution som är rörlig och inte så försiktig. Biblioteken bör bjuda in sina användare till att medverka mer. Det ska erbjuda fritt utbyte av tankar och idéer. Föredragshållaren avslutade med den öppna frågan om detta kommer att betyda att biblioteket lämnar sitt uppdrag eller att det återerövrar det.

Rethinking in a competing environment

Paneldiskussion mellan de två Keynote-talarna samt Erin Simon från Knowledge at Google och Jukka Relander President för EBLIDA. Diskussionen demonstrerade olika åsikter om vad bibliotekaries roll ska vara i en värld i allt snabbare förändring. Biblioteken måste engagera sig och kan inte förhålla sig neutrala till samtiden. De bör hålla sig uppdaterade med både upphovsrättsliga lagar och den nya tekniken. Samtidigt måste de vara öppna för trender och kunna välja vilken trend som ska satsas på för att komma vidare i utvecklingen. Panelen kom fram till att bibliotekariens viktigaste och mest hållbara roll är att vara de som förvaltar kunskapen om hur man kommer åt kunskap. Det är det som gör att yrket kommer att behövas i framtiden.

Library Strategy and Advocacy

Vår egen riksbibliotekarie, Gunilla Herdenberg, inledde denna del av konferensen med att tala om arbetet med Sveriges nationella biblioteksstrategi och varför en sådan behövs. Nästa talare var Morten Lautrup-Larsen, Chef för Slots- och Kulturstyrelsen i Danmark. Han intog en avvikande ståndpunkt och menade att strategier inte behövs, istället ska man tänka strategiskt. Till exempel ska man samarbeta mer med andra institutioner för att nå dem som inte använder biblioteken idag samt guida i informationssamhället.

Med dessa föreläsningar som inspiration inleddes en interaktiv session om biblioteksstrategier i world café-format, där varje fråga kunde diskuteras i grupp med en diskussionsledare.

Man kunde välja bland fyra diskussionsgrupper:

  • Biblioteksfrämjande aktiviteter på nationell nivå
  • De viktigaste frågorna i en nationell strategi
  • Partnerskap – med vilka och hur?
  • Digital synlighet – service, samlingar osv.

/Hilda Androls, Kungliga biblioteket

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Mångspråksprojekt på Gävles gymnasieskolor

Gästbloggare Sara Gagge, Diana Hedin, Brita Sjögren

Elever på Vasaskolan väljer böcker. Foto: Brita Sjögren

På de tre kommunala gymnasieskolorna i Gävle finns många elever med annat modersmål än svenska. Att vi på gymnasiebiblioteken skulle börja köpa in litteratur på modersmålen blev för flera år sedan en allt mer aktuell fråga under våra möten. Frågan var länge bara: hur?

Alla bibliotek – även skolbibliotek –  ska enligt lag (bibliotekslagen och språklagen) erbjuda eleverna litteratur på modersmål. Forskningen är entydig: att ett väl utvecklat andraspråk gynnar även förstaspråket och språkutvecklingen i största allmänhet.

Så, under våren 2015, kom vi i kontakt med Charlotte Goobar på Internationella biblioteket (IB). Hon undrade om vi var intresserade av att starta arbetet som ett pilotprojekt. Detta var startskottet vi behövde. Projektet startade i augusti 2015 och avslutades i december 2016.

Det var besvärligast i början. Den första frågan var: vilka språk rör det sig om? Färdig statistik att hämta hem fanns inte, det vi kunde göra för att ta reda på hur många som talade vilket språk var att helt enkelt fråga eleverna! Detta gjorde vi på lite olika sätt på skolorna men alla tre använde vi oss av våra ettors biblioteksintroduktioner: Polhemsskolan lät eleverna skriva sitt/sina modersmål på lappar, Vasaskolan frågade varje elev vid samma tillfälle som frågan om PIN-kod till lånesystemet ställdes och Borgarskolan lät frågan om modersmål bli sista frågan vid en biblioteksorientering. Trots dessa sinsemellan lite olika tillvägagångssätt fick vi bra överblick över alla våra ettor. Nästa höst gjorde vi samma sak och vi har nu kunnat konstatera att vi under den tid som gått haft 65 olika språk! Ingen exakt siffra finns naturligtvis eftersom elevunderlaget skiftar och vi inte räknat med de elever som nu går i årskurs 3.

Urval av mångspråkiga titlar på Borgarskolans bibliotek. Foto: Diana Hedin

De största språken är i fallande ordning: arabiska, somaliska, dari, persiska, kurdiska och tigrinja.

Nästa stora knäckfråga var varifrån vi skulle köpa böckerna. Val av inköpskanaler styrs av utbud, tillgänglighet och vår kommuns upphandling. Vi köper vår mångspråkiga litteratur mest från BTJ och Läromedia.

Vi var redan från början inställda på att det är skönlitteratur vi ska satsa på. Dock köper vi självklart också in facklitteratur, då mest efter förfrågan från både eleverna själva och modersmålslärare. Bredden på böckerna är stor då det är stor skillnad på elevernas förkunskaper. Vi köper in allt från pek- och sagoböcker till vuxenlitteratur, de flesta skrivna på originalspråk men också en del översatt (tänk t ex Hungerspelen och Astrid Lindgren), och även poesi och noveller.

När vi börjat beställa böcker och de började anlända till våra arbetsrum under hösten 2015 fick vi lära oss hur viktigt det kan vara att omedelbart vid uppackningen pricka av böckerna mot leveranssedeln och märka dem med postitlappar med författare och titel. Om böcker är skrivna på ett annat alfabet än det latinska och ingen annotation sitter inklistrad i boken så kan man finna sig stå helt handfallen!

Vi har alla gjort utrymme för våra mångspråksavdelningar på framträdd plats i våra bibliotek och försöker nu tänka på att alltid ha med böcker på olika språk när vi skyltar med olika teman. Att knubbarna är märkta på både svenska och respektive språk är viktigt, mallar till knubbetiketter finns t ex att hämta hem från både interbib.se och Stockholms stad wikisida för skolbibliotek. Vi har också lärt oss att ryggmärka böckerna inte bara med signum utan också med författare eller huvuduppslag med latinska bokstäver.

Dubbelknubbar på Polhemsskolans bibliotek. Foto: Sara Gagge

Samarbetet mellan våra bibliotek har varit tätt under många år och har varit grunden i vårt projekt. Redan från början avsåg vi att ha en gemensam katalog för mångspråkslitteraturen och att vårt bestånd ska vara flytande, dvs att eleverna ska kunna söka i den gemensamma katalogen och att vi ska skicka böckerna mellan varandra vid behov.

En av våra målsättningar har varit att vi skulle ha litteratur på alla modersmål. Detta mål har vi inte uppnått: inte alla språk är skriftspråk och det kan vara riktigt svårt att få tag på böcker på vissa språk.

Tack vare samarbetet med Charlotte Goobar på IB fick vi möjlighet att berätta om vårt projekt vid ett par tillfällen på bokmässan förra året och vi har också delat med oss av våra erfarenheter på studiedagar och utbildningsdagar.

Vi har nu ett etablerat arbetssätt och goda kontakter med modersmålslärare och andra berörda. Vi har fått en ny typ av kontakt med många av våra elever och vi märker hur intresset för böckerna har ökat.

Vår projektrapport fick sin slutliga utformning av Kungliga biblioteket och kan hämtas här: Mångspråkiga gymnasiebibliotek – ett projekt för modersmålslitteratur i Gävle

Arbetsmöte på Vasaskolan. Brita Sjögren, Charlotte Goobar, Sara Gagge och Diana Hedin. Foto: Ann-Catrin Enmark

 

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Medicinska bibliotekskonferensen 24-25 april på Skepparholmen

Den Medicinska bibliotekskonferensen ägde rum den 24-25 april på Skepparholmen Nacka, som visade sig från sin bästa sida med strålande solsken och glittrande vatten – åtminstone då och då, för ibland föll istället regnblandad snö. Från licensgruppen på KB deltog Christian Linders.

Skepparholmen Konferens

Den Medicinska bibliotekskonferensen hölls på Skepparholmen. Foto: Christian Linders

Det var två dagar med föreläsningar, parallella sessioner, postrar och utställare. Detta var tredje året konferensprogrammet tagits fram som ett samarbete mellan Eira och de medicinska universitetsbiblioteken, som turas om att arrangera konferensen. I år var Eira arrangör. Ett hundratal deltagare från olika bibliotekstyper deltog i konferensen och 13 förlag/agenter ställde ut och berättade om sina produkter. Den vackra miljön användes bland annat för promenadprat – intressanta diskussioner på stigarna runt konferensanläggningen.

Leo Appleton från London University höll en inledande presentation om hur användarnas erfarenheter (UX/User experience) kan användas som ett underlag i samband med ombyggnad eller design av bibliotekslokaler. Det finns en mängd olika tekniker att göra detta på – allt ifrån rena observationsstudier av hur biblioteket används till sådant som ”touchstone tours”, då användare får ge sin egen syn på ”sitt” bibliotek och användningen av det.

Det var stor bredd i föreläsningar och sessioner, med ämnen som visuell presentationsteknik, systematiska översikter, altmetrics, kvalitetsarbete och de tekniska frågor som dyker upp när biblioteksresurser ska tillhandahållas. Det var också workshops och diskussionstillfällen, och en Publishers’ Corner då leverantörer fick presentera någon eller några produkter.

Beate Eellend, samordnare för öppen tillgång på Kungliga biblioteket, höll en presentation om vad ett öppet vetenskapssystem innebär och hur omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem kan bidra till en likvärdig informationsförsörjning inom hälsa och sjukvård. Beate tog bland annat upp att behovet av likvärdig tillgång till specialiserad kunskap inom sjukvården skapar hisnande kostnader för prenumerationer av vetenskapliga tidskrifter. I dagsläget finns en oklar bild över de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering, inklusive open access.

Bland de mer allmänna punkterna pratade läkaren Christian Unge om sitt yrkesliv och sitt författarskap.

/Christian Linders

Presentationsmaterial

Länkar till presentationerna finns här: https://sites.google.com/view/medbib2017/posters-och-presentationer.

Publicerat i konferens | Etiketter , , , | Lämna en kommentar