Staare 2018 – 100 årsfirandet av det första samiska landsmötet på svensk sida av Saepmie

6 februari 2018 invigdes 100-årsfirande av Samiska folkets dag och första landsmötet på svensk sida. Utanför Rådhuset i Östersund öppnades veckan #Staare2018 med tal och musik. Filmat av May-Britt Öhman Tuohea Rim.

Det är vår vilja! Urfolkskunskap
Ett festsmyckat Östersund tog emot på onsdagsmorgonen, Mittuniversitetet Östersund där ett digert program fanns att ta del av. Flera parallella arrangemang anordnades, jag hade siktat in mig på Dat läh mijen situd! Det är vår vilja! Urfolkskunskap tar plats! som ordnades av Samelands Fria Universitet.

Det gavs ett heldagsprogram med talare från flera olika urfolk. För samerna talade Silbonah Sámesijdda (University of Washington), Agneta Silversparf, Marianne Persson, Susanne Spik och Karin Kuoljok samt May-Britt Öhman Tuohea Rim. Från Mittuniversitetet talade Anna Olofsson som analyserat den svenska policyn för Arktis. Gästande urfolk var Teetł’it Zheh, Adam Gaudry och Elaine Alexie. Från Australiens urfolk presenterade Frances Wyld som hör till språkgruppen Martu. Circassika-folket som av dem själva ges namnet Adyghe representerades av Madina Losten (Tlostanova). Till sist hörde vi Kanako Uzawa som är Ainu. Sammanfattning från hela dagen och respektive talare.

På Östersunds folkbibliotek berättade Aina Negga, Sametinget, om både lagstiftning och uppföljningsresultat inom det minoritetspolitiska området. Aina Negga ser vissa positiva rörelser, men det är ännu inte tillräckligt. Vid uppföljningen är det fram för allt två grupper som Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm granskar särskilt; barn och äldre. Ändringar i skollagen och läroplanerna, språkbad och språkläger samt bibliotekslagen var ämnen Aina tog upp.

Efter framförandet fick jag tillfälle att prata lite längre med Aina Negga och kollegan Ellen Omma som också arbetar som minoritetspåkshandläggare på Sametinget. Vi utbytte tankar om bibliotekens roll och möjligheter i framtiden. Vi talade om problemen med den begränsade utgivningen av samiskspråklig litteratur på svensk sida, de stora problemen med läroböcker i grundskolan etc. Men vi talade också om traditionell kunskap, eller urfolkskunskap, det kunskapssystem som beskrivs av Marianne Persson (starta på 1:00:20).

På Mittuniversitetet väntade Berätta rätt om samer – är det möjligt? arrangerat av Samefolket Forum, en del av magasinet Samefolket. Seminariet fokuserade på medias bilder och sätt att berätta om samer. Jag hann med att höra Åsa Simma, Anna Sunna, Krister Stoor och Liv Inger Somby. Att det behövs en bättre kompetens bland journalister och media i allmänhet var utgångspunkten. Hela seminariet filmades av UR och blir tillgängligt om några veckor.

Sista föredraget för dagen blev Ol-Johán Sikku Dekolonisering av det koloniserade Sápmi arrangerat av Praedtieh – De sydsamiska förvaltningskommunernas nätverk. Under närmare två timmar beskriver Ol-Johán både det koloniala förtrycket, hur Sápmi delades upp av fyra stater. Både den ekonomisk och den intellektuell kolonialisering beskrev, den senare handlar om normer och det som tänks i våra tankar. Genom att systematiskt byta ut de traditionella samiska värderingarna mot exempelvis svenska förflyttades samernas egen självbild så långt att det till sist handlar om att kolonisera sig själv. Genom känslorna av att hela tiden var nedvärderad, att samisk kultur byttes ut mot svensk och norsk etc. har resulterat i att urfolket nedvärderar sin egen kultur och sitt eget folk, menar Sikku. Vidare berättade han också om processen när sametinget skapades, hur den västerländska demokratiska modellen okritiskt övertogs och blev den förvaltningsordningen i Sametinget, i stället för att hålla kvar ordningen som alltid hade funnits hos de samiska folken, Siida-ordningen. (Siida-ordningen, från bild 10). Sikku beskriver också en triangel med tre typer av våld riktade mot samerna: direkt-, kulturellt- och strukturellt våld, där det kulturella våldet beskrivs som att det osynliggör och rättfärdigare de två andra typerna av våld.

Övergrepp mot urfolk kan summeras i fyra punkter:

  • Landgrabbing – alltså övertagande av land
  • Förföljelse av folket med våld
  • Assimilering
  • Folkmord

Samhällets instrument för kolonialisering är lagen (staten), skolan, media, kyrkan, politiken, forskningen och historieskrivningen.

Den avslutande delen av det innehållsrika föredraget ägnade Sikku till naturfilosofi, urfolkets sett att beskriva sig själv och sin omvärld.
Mer att läsa: Kunskap • föreställningar • natursyn • hållbar utveckling (s. 92-100)

Lyssna: Sofia Jannok (Spotify) https://open.spotify.com/track/3ZKdXi6Cu3qIkOIiHao8qF

Saepmie – språket och litteraturen
Fredagens program fokuserade på språket och litteraturen, ett samarrangemang mellan den regionala biblioteksverksamheten, Region Jämtland Härjedalen, Gaaltije, Bágo och Åre kommun, modererat av biblioteksutvecklare Catarina Lundström. Hela programmet filmades av UR.

UR Play se programmet
Min väg till språket, Madeleine Renhuvud om sin väg till språket.

UR Play se programmet
Författarskap, litteratur- och språkhistoria och jojk inledde. Joejkesth amma! Johan Sandberg McGuinne tog oss med på ett äventyr bland den samiska litterära traditionen och jojken, flera jojkar illustrerade innehållet.

Catarina Lundströ och Anne Woulab, Bágo

UR Play se programmet
Anne Woulab från Bágo čálliid searvi berättade att föreningen nu har 34 medlemmar, alltså författare som skriver på samiska. För 2018 har det kommit ordentlig ekonomisk förstärkning, 6,2 miljoner (3 år) till ett samiskt litteraturcentrum. Anne har stort hopp om att med den nya finansieringen kunna åstadkomma något som verkligen märks på bokmarknaden och att kunna permanenta verksamheten.

Anne Woulab, Bágo

Syftet med centret är bland annat utbildning inom området, förbättra författarnas inkomster och utgivningsmöjligheter, förbättra förutsättningarna för utgivning av samiska böcker och böcker skrivna av samer. Annes analys av situationen i Sverige är att hela utgivningen kollapsat, nu ges 0,2 originalverk ut per år på svensk sida, att jämföra med Norges 20-25 titlar per år. 2014-15 bedrevs Ćálliskuvla, en samisk författarskola. 2015 utgavs en antologi med texter från författarskolan. Detta ledde sedan till att föreningen Bágo bildades. Det har också lett till att Författarförbundet har inkluderat två samiska ombud i förbundet, Anne är en av de två. För närvarande finns två, tre författare som skriver på sydsamiska.

Catarina Lundström, Teresa och Eva Forsgren

 

UR Play  se programmet
Rätten till språket
. Mor och dotter, Eva och Teresa Forsgren, samtalade om att ta tillbaka hjärtats språk, språkförlust och att återerövra, språkliga spärrar och vikten av att hålla fast vid modersmålsundervisningen. Teresa beskrev glädjen av att delta i språkbad, en lägerverksamhet med jämnåriga ungdomar där det sydsamiska språket står i centrum.

 

Tillsammans för språket och litteraturen

Dagens sista programpunkt var Samisk litteratur på våra bibliotek – hur kan biblioteken och de samiska samordnarna samarbeta för att skapa så bra förhållanden som möjligt? Samiska samordnaren Annica Löfgren beskrev arbetet i Åre kommun, samspelet mellan biblioteket och samordnaren, hur det stärker och driver verksamheten framåt. Som en sista avslutning fick jag själv delta i samtalet med Annica och Catarina, vi talade om urfolk och biblioteksverksamhet med utgångspunkt från IFLA Indigenous Matters Section där jag är Sveriges delegat. Jag

utgick från begrepp som urfolksmetodologi, urfolkskunskap, kolonialism, eurocentrism och delade tankar om vilken betydelse det har för biblioteksverksamhet. Till stor del handlar det egentligen om vem äger kunskapen? Från ett urfolksperspektiv är svaret: ”ownership resides with origin”. Från urfolkets sida finns tre sammanfattande värdeord: Protection, Ownership and Access. Från bibliotekets sida är de motsvarande värdeorden: Acknowledging, Respecting and Supporting.

Slutligen formulerade jag sex punkter som svar på frågan vad ska biblioteken gör i morgon?

Catarina Lundström och Annica Löfgren, samordnare Åre kommun

 

  • Lära mer om urfolksbegreppet, hur kunskapsskapandet och kunskapens organisation fungerar, den förkroppsligade kunskapen (embodied library)
  • Omfamna diversitet utifrån varje grupps egen utgångspunkt.
  • Sluta reproducera koloniala strukturer och värderingar. Se över: ”vad finns i våra samlingar?”
  • Bygga samrådsstrukturer, låta urfolket själva definiera kunskap, hur biblioteket ska utformas för att ge stöd till de demokratiska rättigheterna urfolket har (uppfylla ändamålsparagrafen även språkligt) och det som finns med i konventioner och lagstiftning.
  • Öppna för nya sätt att tänka och bedriva verksamhet bortom vårt vanliga sätt att se kunskap som externaliserat och möjlig att placera på hyllor. Öppna för att både språket och kulturen gynnas av andra sätt att göra verksamhet, överlämna biblioteket och rummet till urfolket att själva definiera sin användning.
  • Biblioteksutbildningarna behöver arbeta särskilt med att förmedla djupare kunskaper om urfolket, forskningsområdet bibliotek och urfolk, locka fler samer till grundutbildningen och etablera en B & I forskning med urfolksmetodologi som bas.

Fredag kväll reste jag hem igen, fylld av nya kunskaper, tankar och intryck.

Här finns nationell bibliotekssamverkans rapport Biblioteken och de nationella minoritetsspråken

Historisk bakgrund

1918 avhölls i Staare (Östersund) det första samiska landsmötet i Sverige. Då återbildades Lapparnas Centralförbund. Den 5-9 februari 1918 samlades 219 samer från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Norge i missionshuset vid Nytorget (numera Gustaf III:s torg) till ”lapparnas landsmöte” som man skrev i inbjudan.

Elsa Laula https://digitaltmuseum.no/021016584413/nyjsenaejja-kvinne

Landsmötet förknippas starkt med Elsa Laula, samisk feminist och frihetskämpe. Som 27-åring grundade Elsa det första kända sameförbundet i världen – Lapska Centralförbundet. Hon blev dess första ordförande. 1904 publicerade Elsa också kampskriften Inför lif eller död? Sanningsord i de lapska förhållandena. Det Lapska centralförbundet som grundades 1904 tynade bort men 1918 återupptogs alltså förbundet.

Till minne av detta, 100 år senare, har det erbjudits ett digert program under det samlande namnet #Staare2018.

 

 

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, Urfolk | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Personlig integritet – en oundviklig fråga för biblioteken

PROArs Electronic

PROArs Electronica,
WIR SIND HIER – Surveillance

Att värna personens integritet har alltid varit del av bibliotekens grundläggande värdering, del i den värdeplattform som ska försäkra att alla alltid  fritt kan söka den information hen behöver, utan att det kommer att hållas personen till last. Sekretesslagen föreskriver att uppgifterna om boklån är belagda med sekretess. Sedan 1 januari 2018 har lagstiftningen utökats till att omfatta även användning av informationsteknik:

”Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning och för uppgift om enskilds användning av informationsteknik, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men”.

Åsa Söderling reder ut begreppen, liksom Kultur i Väst som har arbetat med sekretess, etik och bemötande. 

Fri åsiktsbildning
Den fria åsiktsbildningen finns i regeringsformen och genomsyrar hela Sveriges lagstiftning inklusive bibliotekslagen. I Den femte statsmakten,  biblioteksstrategins omvärldsrapport har Johan Hirschfeldt skrivit ett kapitel om bibliotekens roll i den demokratiska rättsstaten. Hirschfeldt slår fast att biblioteken har en väsentlig roll för att försäkra individens möjligheter att bilda sin egen åsikt, en välinformerad individ har större möjligheter att utöva sin demokratiska rätt. I det sammanhanget har digital information och digital teknik sin självklara plats, att på ett säkert och tryggt sätt använda bibliotekens digitala resurser utan att oroas över informationsläckage, övervakning och datastöld.

Har biblioteken uppdraget?
2015 sammanställde KB de konventioner som har skrivningar om den digitala personliga integriteten.

Dagens teknik har givetvis gett stora möjligheter för individen att skaffa sig aktuell information, orientera sig i samhället, kommunicera och delta. Men samtidigt har tekniken också avigsidor i form av att det delvis blivit lättare att avlyssna, spåra och samla information som är tänkt att vara personlig och ”hemlig”.

Det är ett snabbt växande område som biblioteken måste omvärldsbevaka och kompetensutveckla sig inom. Biblioteken behöver ta sig an uppgiften att försäkra användarna om att den digitala miljön uppfyller grundläggande krav på personlig integritet, så väl digitalt som i rummet.

2016 lade Johannes Soldal fram sin magisteruppsats Lämna mig ifred. Digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek. Syftet har varit att klarlägga vilket ansvar biblioteken har för sina användares integritet.

Ur Johannes sammanfattning:
”Uppsatsen visar att en av tre kommunbibliotek i Sverige använder sociala insticksprogram på sin webbsida. Intresset för digital säkerhet vid svenska bibliotek sammanhänger med farhågor för grupper i samhället med behov av en hög integritetsnivå. Intresset har väckts av Edward Snowdens avslöjanden om statlig massövervakning och de integritetsproblem som aktualiserades av flyktingkrisen 2015.

Jag använde contextual integrity för att utvärdera praktiken att integrera kommunbibliotekens webbsidor med Facebook. Sociala insticksprogram skickar information om webbsidans besökare till Facebook, automatiskt och utan deras vetskap. Praktiken bryter mot de informationsnormer som råder på biblioteken och bör därför avbrytas. Sammantaget kan sägas att biblioteken har ett ansvar att säkra sina användares integritet och att CI är ett användbart koncept för att utvärdera olika informationspraktiker på biblioteken.”

Data Security Breach, Blogtrepreneur,

Inom IFLA har en rådgivande kommitté bildats Freedom of Access to Information and Freedom of Expression (FAIFE) Advisory Committee för att höja medvetenheten hos biblioteken om värderingarna för intellektuell frihet.

Under 2017 tog KB fram en checklista för biblioteken med syfte att minska risken för intrång i besökarnas personliga integritet när de använder digitala tjänster i biblioteksmiljö.

 

Nationell bibliotekssamverkan har tidigare engagerat sig i frågorna om personlig digital integritet, äldre blogginlägg finns här:

Andra resurser:

 

 

Publicerat i bibliotek, digital delaktighet | Etiketter | Lämna en kommentar

Bibblan bildar – ett pilotprojekt för ökad digital delaktighet

Gunilla Fors och Sofia Murray vid Malmö stadsbibliotek gästbloggar om Bibblan bildar

Malmö stadsbibliotek, som på Kungliga bibliotekets uppdrag driver Bibblan svarar och Bibblan guidar, fick 2017 projektbidrag för att utveckla en prototyp till Bibblan bildar – med anledning av förslaget till nationell lärplattform i Digitalt först med användaren i fokus. Utvecklingsarbetet beskrivs i rapporten Bibblan bildar – ett pilotprojekt.

Stadsbiblioteket i Malmö har lång erfarenhet av att arbeta med digital kompetensutveckling i biblioteksmiljö, framför allt genom den verksamhet som sedan 2010 bedrivs i bibliotekets Lärcentrum – och många av erfarenheterna därifrån har fått ligga till grund för utvecklingen av prototypen Bibblan bildar.

Bibblan bildar har utformats i första hand med tanke på de som är digitalt ovana;  äldre, personer med annat modersmål än svenska och personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgänglighetsaspekten har haft en framträdande plats i utvecklingsarbetet, inte minst med tanke på den nya tillgänglighetslagstiftning som ska implementeras under 2018. Bibblan bildar har följaktligen fått ett mycket enkelt och rent gränssnitt med endast två ingångar: Sökruta resp. Kategorier.

Plattformen innehåller i dagsläget ett basutbud av digitala lärresurser med inriktning digital kompetens samt media- och informationskunnighet (MIK).  Utgångspunkten är de mest grundläggande frågorna, dels för att det är naturligt att börja där, dels för att majoriteten av biblioteksbesökarna har behov av hjälp på en basal nivå: hantera datorn, skaffa och använda e-post, spara material på usb-minnen eller i nättjänster, använda olika e-tjänster, enklare navigation och informationssökning osv.

Lärresurserna i Bibblan bildar består i nuläget av filmer och skärminspelningar som i många fall har kompletterats med steg-för-steg-handledningar. Resurserna är tänkta att dels utgöra en inspiration och visa vilka typer av resurser som kan läggas i plattformen och dels utgöra ett basutbud som kan fungera för alla folkbibliotek i Sverige.

Varje lärresurs bör betraktas som en enhet,  som kan bestå av flera delar anpassade för olika lärbehov och lärstilar – ofta en film eller skärminspelning samt en steg-för-steg-handledning, men även  övningar, facit, praktiska tips eller andra användbara komplement. Steg-för-steg-anvisningarna  kan skrivas ut i ett pedagogiskt uppställt och hanterbart format. Äldre och personer med språksvårigheter har ofta behov av en tryckt handledning som kan ligga bredvid datorn, en instruktion som de kan följa,  skriva egna anteckningar på och ta med hem för att fortsatt träning.

Många folkbibliotek har lång erfarenhet av att arbeta för ökad digital delaktighet, men alla gör det inte och det finns stora skillnader i olika delar av landet. En gemensam digital plattform med lärresurser kan fungera som utgångspunkt och stöd vid olika lärandeinsatser och sparar inte bara tid och arbete för de enskilda biblioteken, utan bidrar också till att insatserna för digital kompetens blir mer likartade och jämlikt fördelade över landet.

Bibblan bildar är en början, en början som har potential att utvecklas vidare i samarbete med landets alla folk- och regionbibliotek. Vår förhoppning är att många bibliotek som redan arbetar med digital delaktighet och har erfarenhet av att producera lärresurser av olika slag vill var med och bidra till att utveckla Bibblan bildar till en nationell resurs med ett aktuellt, kvalitativt och funktionellt innehåll.

/Gunilla Fors och Sofia Murray, Malmö stadsbibliotek

Publicerat i digital delaktighet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Inspel om skolbibliotek till nationell biblioteksstrategi

Som ett led i den myndighetsöverskridande skolbiblioteksgruppens uppdrag att bidra till den omvärldsbevakande delen av arbetet med nationell biblioteksstrategi har gruppen sammanställt ett medskick.

Det övergripande budskapet i medskicket är att fokusera på möjligheterna och vikten med skolbibliotek. Ett välintegrerat skolbibliotek kan aktivt bidra till att utveckla elevers läsutveckling och MIK-kunskaper, något som är av stor betydelse för alla elever men särskilt viktigt för elever med någon form av funktionsvariation. Skolbiblioteket har en viktig kompensatorisk roll som förmedlare av tillgänglig läsning och länsinspiration för elever med särskilda behov som t.ex. annat modersmål än svenska eller läsnedsättning. Skolbibliotek är en förutsättning för att på skolan kunna förmedla talböcker till elever med läsnedsättning.

De olika myndigheterna i gruppen har bidragit med delar till inspelet utifrån sina skilda uppdrag och perspektiv. Delarna har sammanställts till förslag på utvecklingsinsatser och speglar inte alltid de enskilda bidragande myndigheternas inställning i varje delförslag. Inspelet i sin helhet finns att läsa här: Inspel från skolbiblioteksgruppen till nationell biblioteksstrategi. Sammanfattning av förslagen nedanför:

Tydligare uppdrag

Skolbibliotekets pedagogiska funktion prioriteras allt för lätt bort trots lagstiftning på området. Berörda myndigheter bör få tydligare uppdrag.

Kompetenshöjande kunskapscenter

Bildandet av ett kompetenshöjande nationellt kunskapscenter för utveckling och utbildning kring skolbiblioteksfrågor med korresponderande tjänster hos regionbiblioteken.

Samordningsfunktioner i kommunerna

Skolbibliotekens organisatoriska hemvist i de kommunala organisationerna bör uppmuntras att ha en central samordningsfunktion för att underlätta att kommunerna får en samlad bild av den kommunala skolbiblioteksverksamheten.

Nationellt e-basutbud bidrar till läsutveckling

Skolbiblioteken bör ges en mer aktiv roll för barn och ungas läsutveckling. En förutsättning för detta är likvärdig tillgång till medier. Ett nationellt e-basutbud är en del av lösningen.

Skolbibliotekets pedagogiska roll i utbildningarna

Skolbibliotekens pedagogiska roll och metoder för att uppnå detta ska ingå som ett kursmoment i utbildningar till yrken som berörs av skolbiblioteken.

 

 

Publicerat i bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi | Etiketter , | Lämna en kommentar

Ájtte bibliotek och Samernas bibliotek

Nordväst om Boden  finns en  unik gömma, ett förråd som inte har sin like någonstans i Sverige. Vi talar om Ájtte i Jokkmokk som är ett samhälle känt för sin vintermarknad. Jåhkåmåhkke, det vill säga Jokkmokk på lulesamiska, gömmer så mycket mer. Här finns historien om urfolket samerna och den nutida generationen som vill återerövra sitt språk, historia och kultur.  Ájtte är lulesamiska för förrådsbod och är bibliotek, arkiv och museum i ett

I december strax före jul tog Birgitta Edeborg emot vår lilla delegation och tog med oss till Viddernas café där det serverades en samisk jultallrik av kocken Linn Huuva. Hennes och två andra kockars arbete med att sprida kännedom om den samiska matkonsten visas på SVT play i programmet Smaker från Sápmi. Birgitta visade oss sedan de två biblioteken som samsas i samma lokal, Samernas bibliotek och Ájtte bibliotek. Tillsammans utgör de en kulturskatt i form av böcker, ljudupptagningar och bilder.  

Huvudman för Samernas bibliotek är Sametinget. Det är ett samiskt depåbibliotek för lån till bibliotek, skolor, organisationer, föreningar och institutionerAlla böcker finns katalogiserade i Libris. En bibliotekskonsulent (som idag är 50 % av Birgittas tjänst) hjälper till med frågor om samisk skönlitteratur och författare och ger även stöd till den som forskar om samer och behöver litteraturvägledning.

Ájtte biblioteket vid Svenskt fjäll- och samemuseum ägs av en stiftelse och samlar litteratur huvudsakligen inom ämnesområdena samisk etnografi, samiskt liv, fjällens natur och kultur, och liv och natur i Arktis. Det är det enda bibliotek i Sverige som aktivt samlar in allt om samer och samiskt liv (dock inte barnlitteratur), dvs avhandlingar, uppsatser, monografier, broschyrer m.m. Alla medier katalogiseras i Libris och biblioteket ingår också i fjärrlånesamarbetet mellan biblioteken i Sverige och Norden. Ájtte bibliotek registrerar även böcker och kapitel ur böcker för Svensk samisk bibliografi som ingår i Libris. Den samiska bibliografin är ett samarbete mellan Norge , Finland och Sverige. Allt detta sköter Birgitta på den andra halvan av sin tjänst. 

Vi intervjuade en person som arbetar på Sametinget och som berättade för oss om utmaningen med språkvarieteterna som är spridda över fyra länder. Det är ett dilemma då man vill behålla varieteterna fast det vore enklare att gå mot ett gemensamt språk.  Språket befinner sig i ständig utveckling med nya ortografier och det pågår en normaliseringprocess av de samiska varieteterna. Det finns inte samiska ord för allt, det gäller både nytt och gammalt, tex drönare eller spark. Det är brist på samiska författare och det påverkar givetvis utgivningen och därmed utbudet på biblioteken. 

Vi besökte också Ájtte museum och fick en mycket personlig guidad visning av en samisk guide som berättade om urfolkets historia i Sverige och hur det är att leva som same idag. Vi passade även på att besöka kommunbiblioteket och kunde konstatera att samiska medier var de första som mötte oss i biblioteket. Vi hann även med besök på Sameslöjdstiftelsen, Jokkmokks tenn och andra hantverksställen. Det blev många promenader på de snötäckta gatorna i Jokkmokk vilket behövdes för att smälta all ny kunskap.

Varför vi åkte just till Johkamohkki, som är nordsamiska för Jokkmokk? Vi arbetar just nu med en utredning om nationella minoriteter och minoritetsspråk på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av bibliotekens arbete på detta område. Inom studien genomförs intervjuer och möten med bibliotekspersonal och talare av minoritetsspråken, meänkieli, finska, romani chib, jiddisch och som beskrivet ovanför samiska. En kort artikel finns publicerad i Biblioteksbladet

Fotografier av Carina Heurlin Fernold.

Publicerat i Biblioteksplaner | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mångspråkskatalogisering – folkbibliotek i Libris 2017

Under 2016/2017 har Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket genomfört en kartläggning av folkbibliotekens arbete med katalogisering och förvärv av mångspråksmedia. Undersökningen ingick som en del av Internationella bibliotekets uppdrag som KB:s partnerbibliotek. Syftet med kartläggningen var att undersöka bibliotekens behov av stöd vid katalogisering av mångspråkiga medier. Frågor ställdes också om situationen vid inköp av mångspråksmedier.

I våras skickades en enkät om katalogisering och inköp av mångspråksmedier till 114 folkbibliotek. 67 bibliotek besvarade enkäten. Svaren visar att flera av biblioteken utför en hel del mångspråkskatalogisering i Libris, men det är en mycket liten del som katalogiseras från grunden. Istället hämtar man poster från andra bibliotekskataloger och databaser, eller uppgraderar förhands- och preliminärposter som kommit via förvärvsrutinen. Andra bibliotek har stora problem att hantera materialet och undviker att köpa media där de inte kan få tillgång till katalogpost. Enkätsvaren visar att samtliga bibliotek, även de som katalogiserar mycket, behöver mer stöd för att löpande kunna hantera det mångspråkiga materialet mer effektivt.

Frågorna i enkäten har arbetats fram av en samarbetsgrupp bestående av representanter från KB, IB, Götabiblioteken och Göteborgs stadsbibliotek. Resultatet kommer att vara en del av grunden för KB:s fortsatta arbete med att utveckla Libris förvärvsrutin och för KB:s och IB:s gemensamma arbete med att ta fram stöd för de katalogiserande biblioteken.

Resultatet är presenterat i rapporten Mångspråkskatalogisering– folkbibliotek i Libris 2017. Enkätfrågorna redovisas i en bilaga.

Publicerat i folkbibliotek | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Nytt nordiskt nätverk för erfarenhetsutbyte kring bibliotekens arbete med inkludering och språklig mångfald

Nordic network for professionals working with language cafes, reading clubs and other similar initiatives at public libraries

Nätverket är en del av det nordiska projektet Inkluderande kulturliv i Norden (Inclusive cultural life in the Nordic region).

Syftet med nätverket är att dela med sig av erfarenheter och praxis i hela Norden kring bibliotekens arbete med inkludering och språklig mångfald. Det kan vara initiativ som till exempel språkcaféer, läsklubbar och medborgarskapskurser, där bibliotek erbjuder allmän utbildning i språk- och kulturförståelse samt hjälper till med specifika språkliga, kulturella och vardagliga utmaningar.

Nätverket organiseras av ett sekretariat vid Det Kgl. Bibliotek i Danmark under projekttiden. Ansvaret för sekretariatet kommer sedan att cirkulera mellan de nordiska länderna.

Nätverket kommer att träffas två gånger per år. Första mötet hålls i Bergen den 5 december 2017 och det andra den 23 maj 2018 i Reykjavik.

Mer information om mötet i Bergen finns här: https://www.statsbiblioteket.dk/forbiblioteker/nyheder/invitation-til-nyt-nordisk-netvaerk

Mer information om nätverket finns här: Nordic network for professionals working with language cafes, reading clubs and other similar initiatives at public libraries

Information kan också fås av projektledaren Vibeke Nielsen, Det Kgl. Bibliotek, e-post: vin [snabel-a]kb.dk

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | 2 kommentarer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik och KB:s remissvar

Under hösten har KB skrivit ett remissvar på SOU 2017:60 ”Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik”, en SOU som lägger förslag för att stärka den nu rådande minoritetspolitiken.
(Sammanfattning  SOU 2017:60  nationella minoritetsspråken, svenska och engelska)

Utredningen har gjort en analys av den förda minoritetspolitiken, följt upp minoritetslagstiftningen som är spridd i ett antal lagar däribland bibliotekslagen och kommit med förslag till ändringar i ett par av lagarna. Utredningen har också haft ett antal särskilda frågor att besvara.

Utredningen har gjort två bedömningar:

  • Att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna.
  • Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras.
  • Att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden.

Utredningens bedömning av hur minoritetspolitiken hittills fungerat sammanfattas så här:
”Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga”.

Vad vill utredningen att KB gör?
Baserat på bedömningen ”det är viktigt att ett nationellt minoritetsperspektiv genomsyrar de stödsystem som finns för kulturlivet” har utredingen särskilt nämnt KB i avsnittet 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen (s. 245)

Där står det att läsa ”Kungliga Biblioteket bör inom ramen för sitt uppdrag angående en nationell biblioteksstrategi ge de nationella minoritetsspråken en uttalad plats i bibliotekets verksamhet.”

 

 

 

 

 

KB:s Remissvar, sammanfattning

KB har valt att se området uppdelat i två delar, dels medieförsörjning, dels verksamhet. Dessa två delar av biblioteksverksamheten har olika roller att spela i minoritetsuppdragen som det allmänna biblioteksväsendet har, eller böra ta.

  • Kungliga biblioteket (KB) tillstyrker samtliga föreslagna lagändringar utan ändringar. KB anser dock att bilden av bibliotekens betydelse inte har kommit fram i förhållande till utredda områden. Det allmänna biblioteksväsendet lämnar väsentliga bidrag i många fler sakområden än de som utpekas i utredningen.
  • KB vill lyfta fram att bibliotekens demokratiska funktion stärker de nationella minoriteternas demokratiska kapacitet och att bibliotekens roll i det demokratiska bygget behöver tydliggöras så att det allmänna biblioteksväsendet kan stödja de nationella minoriteterna.
  • Det är KB:s uppfattning att de kommunala biblioteken är underutnyttjade i förhållande till utförandet av grundskyddet. Det finns goda möjligheter att använda biblioteket som plattform för att skapa medvetenhet om landets minoritetspolitik och de internationella konventionsåtagandena.
  • KB menar att det är viktigt att fortsätta bygga ut förvaltningsområdena men också att biblioteken blir tillförda finansiering. Kommunens biblioteksverksamhet kan och bör ta en större roll i grundskyddet med hjälp av ökade resurser. De kommunala och regionala biblioteksverksamheterna skulle kunna ges större uppdrag i genomförandet av grundskyddet.
  • Med uppdrag och förstärkta resurser skulle sjukhusbiblioteken kunna understödja delar av grundskyddet relaterat till vård och omsorg, tillhandahålla både litteratur och information som relaterar till patientens situation.
  • Skolbiblioteken bör vägas in i målen. Skolbiblioteken hör till det allmänna biblioteksväsendet och ska i sin verksamhet och i sitt utbud prioritera nationella minoriteter enligt 5 § i bibliotekslagen.
  • De nationella minoritetsspråken bör ges en uttalad plats i bibliotekets verksamhet. Samtidigt måste KB också påpeka att helt nya uppdrag måste finansieras för samtliga inblandade parter.
  • För att ett språk ska vara fullödigt och ge en långsiktig bärighet behövs också ett vetenskapligt språkbruk. Högskolebiblioteken kan lämna viktiga bidrag till att språken når den nivå att de fungerar för vetenskaplig kommunikation och blir verktyg för kunskapsproduktion. Öppen tillgång (open access) kan vara en nyckelfaktor för att ge språken den vitalisering och nivåhöjning som är nödvändig.
  • Det är viktigt att här beakta KB:s regeringsuppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Slutredovisning ska ske i mars 2019 [1] och en delredovisning presenterades i september 2017. Delredovisningen består av en omvärldsrapport, Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering.

Enheten för nationell bibliotekssamverkan arbetar för närvarande med att titta på hur den kommunala och de regionala biblioteksverksamheterna tillvaratar de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt enligt minoritetspolitikens samt samepolitikens intentioner. Arbetet beräknas bli färdig runt årsskiftet 2017/18. Även rapporten Migration och språklig mångfald berör de nationella minoriteterna och urfolket samerna.

Läs hela remissvaret

Publicerat i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället


Foto: Ulrika Olroff

Sveriges bibliotek behöver en mer likvärdig tillgång till mångspråkiga medier och medier på de nationella minoritetsspråken. Det kan göras genom ökad samverkan och samordning. Det ska inte bero på var i landet du bor om du kan få tillgång till medier på ditt språk eller inte. 

Länk till rapporten: Migration och språklig mångfald – bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Förslag till nytt nationellt uppdrag

Nu publiceras en kartläggning om bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Kartläggningen formulerar en rekommendation att utarbeta ett nytt nationellt uppdrag för den mångspråkiga medieförsörjningen inklusive de nationella minoritetsspråken. Det innebär förändringar för Kungliga bibliotekets och Internationella bibliotekets roll i sammanhanget men kan även påverka till exempel Sveriges depåbibliotek och lånecentral och den regionala biblioteksverksamheten. 

Ökat behov av samordning och samverkan

Vi ser att med bred samordning och samverkan på nationell, regional och kommunal nivå, liksom inom de olika nivåerna, samt med tydliga strategier kan det göras betydande och avgörande insatser med vägledning av målgruppernas behov och perspektiv. När de gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

I vår analys av materialet kunde vi se att det finns stora behov av utveckling, samordning och samverkan, för att det arbete som görs på biblioteken inom språklig mångfald ska bli hållbart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald inklusive de nationella minoritetsspråken. 

Om kartläggningen

Kartläggningen genomfördes Kungliga biblioteket under april till september av gruppen för utveckling och samordning på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Uppdraget initierades av nationell biblioteksstrategi som en utvecklingslinje och genomförs i två steg, denna kartläggning utifrån ett biblioteksperspektiv av pågående arbete på biblioteken och en kommande studie utifrån ett samhällsperspektiv om bibliotekens roll som verktyg för integration.  

För att få överblick över den verksamhet som finns folkbiblioteken studerade vi biblioteks- och kulturplaner, regionbiblioteksverksamheternas webbsidor, studier och rapporter mm. Det kompletterades med en minienkät som genomfördes via Kvalitetsdialog . Enkätsvaren innehöll en mängd goda exempel på relevant och bra verksamhet för att gynna språklig mångfald och integration av målgrupperna. Tack till alla er som skickade in svar på våra frågor! 

Vad händer nu? 

I augusti delades ett uppdrag ut till utredaren Bjarne Stenquist för fortsättningen på utvecklingslinjen. Stenquists uppdrag är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration. Den studien redovisas i december 2017.



Publicerat i Biblioteksplaner, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Konsortieinformationsdagen den 5 oktober 2017

Årets Konsortieinformationsdag hölls den 5 oktober i Kungliga bibliotekets lokaler på Karlavägen. På förmiddagen hölls ett särskilt program för nytillkomna, både nya deltagande institutioner och personer som nyligen börjat arbeta med förvärv av e-resurser. Nya deltagande organisationer för i år är VinnovaFormas och Kungliga konsthögskolan. Fokus var allmän information om konsortiet och avtalsvillkor. Även ConsortiaManager, offertförfarandet och prismodeller presenterades.

Foto: Camilla Smith

På eftermiddagen anlände fler deltagare och sammanlagt var vi ca 40 externa gäster plus ca 50 personer som deltog via länk, samt kollegor från KB, som lyssnade på de olika talarna i det fullspäckade programmet.

Ett block om övergången från ett licensbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem inleddes av Anna Lundén, enhetschef på Nationell bibliotekssamverkan, som berättade om KB:s vision och om KB:s nya nationella samordningsuppdrag av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Därefter gjorde Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek tillika vice ordförande för styrgruppen för Bibsamkonsortiet, en dragning om nationellt och internationellt arbete inom området. Camilla Smith, handläggare på enheten för Nationell bibliotekssamverkan, redogjorde sedan för arbetet inom OA2020 som både SUHF, Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket undertecknat. Annica Wentzel, licenshandläggare berättade därefter om arbetet med att ta fram den så kallade ”Joint Nordic Checklist” och hur tanken är att den ska användas. Ulf Kronman, handläggare på enheten för Nationell Bibliotekssamverkan, avrundade blocket med konkreta exempel på hur arbetet med Open APC Sweden går till.

Foto: Camilla Smith

Nästa punkt var omförhandlingen med Elsevier. Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, inledde med en internationell utblick från Finland och Tyskland. Ulf Kronman redogjorde därefter för publiceringskostnader relaterade till Elsevier och Wilhelm Widmark berättade om det aktuella förhandlingsläget för Bibsamkonsortiet. Avslutningsvis gav Christian Linders, licenshandläggare, exempel på alternativa accessvägar för att få tillgång till artiklar. Vi vill gärna samarbeta med andra deltagande organisationer inom konsortiet angående metoder för att öka användningen av fritt tillgängligt material!

Lisa Olsson från Stockholms universitetsbibliotek presenterade därefter utvärderingen av de pågående offsetavtalen med Springer Compact och IOP.

Foto: Camilla Smith

Därefter var det dags för generella nyheter inom konsortiet som Britt-Marie Wideberg presenterade. Flera avtal med open access-fokus, som till exempel Taylor & Francis, Royal Society of Chemistry och Cambridge University Press, omförhandlas under året. Nya erbjudanden från förlagen och aktuella provperioder berördes också.

Annica Wentzel gav en presentation av nyheter i ConsortiaManager. Planen är att använda funktionen ”support ticket” mer frekvent. Det blir bättre för alla när frågor och svar om ConsortiaManager och avtalen samlas på ett ställe.

Avslutningsvis tackade Britt-Marie Wideberg alla deltagare och berättade om planerna på en konsortiedag den 1 juni 2018. Alla som har idéer om vad programmet ska innehålla då – hör av er!

Foto: Camilla Smith

 

Publicerat i Avtalslicens, bibliotek, BIBSAM, e-resurs, Evenemang, högskolebibliotek, konferenser/kurser, Kungliga biblioteket, Licenser, open access, universitetsbibliotek | Lämna en kommentar