Ájtte bibliotek och Samernas bibliotek

Nordväst om Boden  finns en  unik gömma, ett förråd som inte har sin like någonstans i Sverige. Vi talar om Ájtte i Jokkmokk som är ett samhälle känt för sin vintermarknad. Jåhkåmåhkke, det vill säga Jokkmokk på lulesamiska, gömmer så mycket mer. Här finns historien om urfolket samerna och den nutida generationen som vill återerövra sitt språk, historia och kultur.  Ájtte är lulesamiska för förrådsbod och är bibliotek, arkiv och museum i ett

I december strax före jul tog Birgitta Edeborg emot vår lilla delegation och tog med oss till Viddernas café där det serverades en samisk jultallrik av kocken Linn Huuva. Hennes och två andra kockars arbete med att sprida kännedom om den samiska matkonsten visas på SVT play i programmet Smaker från Sápmi. Birgitta visade oss sedan de två biblioteken som samsas i samma lokal, Samernas bibliotek och Ájtte bibliotek. Tillsammans utgör de en kulturskatt i form av böcker, ljudupptagningar och bilder.  

Huvudman för Samernas bibliotek är Sametinget. Det är ett samiskt depåbibliotek för lån till bibliotek, skolor, organisationer, föreningar och institutionerAlla böcker finns katalogiserade i Libris. En bibliotekskonsulent (som idag är 50 % av Birgittas tjänst) hjälper till med frågor om samisk skönlitteratur och författare och ger även stöd till den som forskar om samer och behöver litteraturvägledning.

Ájtte biblioteket vid Svenskt fjäll- och samemuseum ägs av en stiftelse och samlar litteratur huvudsakligen inom ämnesområdena samisk etnografi, samiskt liv, fjällens natur och kultur, och liv och natur i Arktis. Det är det enda bibliotek i Sverige som aktivt samlar in allt om samer och samiskt liv (dock inte barnlitteratur), dvs avhandlingar, uppsatser, monografier, broschyrer m.m. Alla medier katalogiseras i Libris och biblioteket ingår också i fjärrlånesamarbetet mellan biblioteken i Sverige och Norden. Ájtte bibliotek registrerar även böcker och kapitel ur böcker för Svensk samisk bibliografi som ingår i Libris. Den samiska bibliografin är ett samarbete mellan Norge , Finland och Sverige. Allt detta sköter Birgitta på den andra halvan av sin tjänst. 

Vi intervjuade en person som arbetar på Sametinget och som berättade för oss om utmaningen med språkvarieteterna som är spridda över fyra länder. Det är ett dilemma då man vill behålla varieteterna fast det vore enklare att gå mot ett gemensamt språk.  Språket befinner sig i ständig utveckling med nya ortografier och det pågår en normaliseringprocess av de samiska varieteterna. Det finns inte samiska ord för allt, det gäller både nytt och gammalt, tex drönare eller spark. Det är brist på samiska författare och det påverkar givetvis utgivningen och därmed utbudet på biblioteken. 

Vi besökte också Ájtte museum och fick en mycket personlig guidad visning av en samisk guide som berättade om urfolkets historia i Sverige och hur det är att leva som same idag. Vi passade även på att besöka kommunbiblioteket och kunde konstatera att samiska medier var de första som mötte oss i biblioteket. Vi hann även med besök på Sameslöjdstiftelsen, Jokkmokks tenn och andra hantverksställen. Det blev många promenader på de snötäckta gatorna i Jokkmokk vilket behövdes för att smälta all ny kunskap.

Varför vi åkte just till Johkamohkki, som är nordsamiska för Jokkmokk? Vi arbetar just nu med en utredning om nationella minoriteter och minoritetsspråk på enheten för nationell bibliotekssamverkan. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av bibliotekens arbete på detta område. Inom studien genomförs intervjuer och möten med bibliotekspersonal och talare av minoritetsspråken, meänkieli, finska, romani chib, jiddisch och som beskrivet ovanför samiska. En kort artikel finns publicerad i Biblioteksbladet

Fotografier av Carina Heurlin Fernold.

Det här inlägget postades i Biblioteksplaner och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.