Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik och KB:s remissvar

Under hösten har KB skrivit ett remissvar på SOU 2017:60 ”Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik”, en SOU som lägger förslag för att stärka den nu rådande minoritetspolitiken.
(Sammanfattning  SOU 2017:60  nationella minoritetsspråken, svenska och engelska)

Utredningen har gjort en analys av den förda minoritetspolitiken, följt upp minoritetslagstiftningen som är spridd i ett antal lagar däribland bibliotekslagen och kommit med förslag till ändringar i ett par av lagarna. Utredningen har också haft ett antal särskilda frågor att besvara.

Utredningen har gjort två bedömningar:

  • Att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna.
  • Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomars delaktighet prioriteras.
  • Att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden.

Utredningens bedömning av hur minoritetspolitiken hittills fungerat sammanfattas så här:
”Det måste i detta sammanhang däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga”.

Vad vill utredningen att KB gör?
Baserat på bedömningen ”det är viktigt att ett nationellt minoritetsperspektiv genomsyrar de stödsystem som finns för kulturlivet” har utredingen särskilt nämnt KB i avsnittet 11.4.4 Vikten av förebilder och synlighet inom kulturen (s. 245)

Där står det att läsa ”Kungliga Biblioteket bör inom ramen för sitt uppdrag angående en nationell biblioteksstrategi ge de nationella minoritetsspråken en uttalad plats i bibliotekets verksamhet.”

 

 

 

 

 

KB:s Remissvar, sammanfattning

KB har valt att se området uppdelat i två delar, dels medieförsörjning, dels verksamhet. Dessa två delar av biblioteksverksamheten har olika roller att spela i minoritetsuppdragen som det allmänna biblioteksväsendet har, eller böra ta.

  • Kungliga biblioteket (KB) tillstyrker samtliga föreslagna lagändringar utan ändringar. KB anser dock att bilden av bibliotekens betydelse inte har kommit fram i förhållande till utredda områden. Det allmänna biblioteksväsendet lämnar väsentliga bidrag i många fler sakområden än de som utpekas i utredningen.
  • KB vill lyfta fram att bibliotekens demokratiska funktion stärker de nationella minoriteternas demokratiska kapacitet och att bibliotekens roll i det demokratiska bygget behöver tydliggöras så att det allmänna biblioteksväsendet kan stödja de nationella minoriteterna.
  • Det är KB:s uppfattning att de kommunala biblioteken är underutnyttjade i förhållande till utförandet av grundskyddet. Det finns goda möjligheter att använda biblioteket som plattform för att skapa medvetenhet om landets minoritetspolitik och de internationella konventionsåtagandena.
  • KB menar att det är viktigt att fortsätta bygga ut förvaltningsområdena men också att biblioteken blir tillförda finansiering. Kommunens biblioteksverksamhet kan och bör ta en större roll i grundskyddet med hjälp av ökade resurser. De kommunala och regionala biblioteksverksamheterna skulle kunna ges större uppdrag i genomförandet av grundskyddet.
  • Med uppdrag och förstärkta resurser skulle sjukhusbiblioteken kunna understödja delar av grundskyddet relaterat till vård och omsorg, tillhandahålla både litteratur och information som relaterar till patientens situation.
  • Skolbiblioteken bör vägas in i målen. Skolbiblioteken hör till det allmänna biblioteksväsendet och ska i sin verksamhet och i sitt utbud prioritera nationella minoriteter enligt 5 § i bibliotekslagen.
  • De nationella minoritetsspråken bör ges en uttalad plats i bibliotekets verksamhet. Samtidigt måste KB också påpeka att helt nya uppdrag måste finansieras för samtliga inblandade parter.
  • För att ett språk ska vara fullödigt och ge en långsiktig bärighet behövs också ett vetenskapligt språkbruk. Högskolebiblioteken kan lämna viktiga bidrag till att språken når den nivå att de fungerar för vetenskaplig kommunikation och blir verktyg för kunskapsproduktion. Öppen tillgång (open access) kan vara en nyckelfaktor för att ge språken den vitalisering och nivåhöjning som är nödvändig.
  • Det är viktigt att här beakta KB:s regeringsuppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Slutredovisning ska ske i mars 2019 [1] och en delredovisning presenterades i september 2017. Delredovisningen består av en omvärldsrapport, Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering.

Enheten för nationell bibliotekssamverkan arbetar för närvarande med att titta på hur den kommunala och de regionala biblioteksverksamheterna tillvaratar de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt enligt minoritetspolitikens samt samepolitikens intentioner. Arbetet beräknas bli färdig runt årsskiftet 2017/18. Även rapporten Migration och språklig mångfald berör de nationella minoriteterna och urfolket samerna.

Läs hela remissvaret

Det här inlägget postades i Bibliotekslag, folkbibliotek, nationella minoriteter och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.