Mångspråksprojekt på Gävles gymnasieskolor

Gästbloggare Sara Gagge, Diana Hedin, Brita Sjögren

Elever på Vasaskolan väljer böcker. Foto: Brita Sjögren

På de tre kommunala gymnasieskolorna i Gävle finns många elever med annat modersmål än svenska. Att vi på gymnasiebiblioteken skulle börja köpa in litteratur på modersmålen blev för flera år sedan en allt mer aktuell fråga under våra möten. Frågan var länge bara: hur?

Alla bibliotek – även skolbibliotek –  ska enligt lag (bibliotekslagen och språklagen) erbjuda eleverna litteratur på modersmål. Forskningen är entydig: att ett väl utvecklat andraspråk gynnar även förstaspråket och språkutvecklingen i största allmänhet.

Så, under våren 2015, kom vi i kontakt med Charlotte Goobar på Internationella biblioteket (IB). Hon undrade om vi var intresserade av att starta arbetet som ett pilotprojekt. Detta var startskottet vi behövde. Projektet startade i augusti 2015 och avslutades i december 2016.

Det var besvärligast i början. Den första frågan var: vilka språk rör det sig om? Färdig statistik att hämta hem fanns inte, det vi kunde göra för att ta reda på hur många som talade vilket språk var att helt enkelt fråga eleverna! Detta gjorde vi på lite olika sätt på skolorna men alla tre använde vi oss av våra ettors biblioteksintroduktioner: Polhemsskolan lät eleverna skriva sitt/sina modersmål på lappar, Vasaskolan frågade varje elev vid samma tillfälle som frågan om PIN-kod till lånesystemet ställdes och Borgarskolan lät frågan om modersmål bli sista frågan vid en biblioteksorientering. Trots dessa sinsemellan lite olika tillvägagångssätt fick vi bra överblick över alla våra ettor. Nästa höst gjorde vi samma sak och vi har nu kunnat konstatera att vi under den tid som gått haft 65 olika språk! Ingen exakt siffra finns naturligtvis eftersom elevunderlaget skiftar och vi inte räknat med de elever som nu går i årskurs 3.

Urval av mångspråkiga titlar på Borgarskolans bibliotek. Foto: Diana Hedin

De största språken är i fallande ordning: arabiska, somaliska, dari, persiska, kurdiska och tigrinja.

Nästa stora knäckfråga var varifrån vi skulle köpa böckerna. Val av inköpskanaler styrs av utbud, tillgänglighet och vår kommuns upphandling. Vi köper vår mångspråkiga litteratur mest från BTJ och Läromedia.

Vi var redan från början inställda på att det är skönlitteratur vi ska satsa på. Dock köper vi självklart också in facklitteratur, då mest efter förfrågan från både eleverna själva och modersmålslärare. Bredden på böckerna är stor då det är stor skillnad på elevernas förkunskaper. Vi köper in allt från pek- och sagoböcker till vuxenlitteratur, de flesta skrivna på originalspråk men också en del översatt (tänk t ex Hungerspelen och Astrid Lindgren), och även poesi och noveller.

När vi börjat beställa böcker och de började anlända till våra arbetsrum under hösten 2015 fick vi lära oss hur viktigt det kan vara att omedelbart vid uppackningen pricka av böckerna mot leveranssedeln och märka dem med postitlappar med författare och titel. Om böcker är skrivna på ett annat alfabet än det latinska och ingen annotation sitter inklistrad i boken så kan man finna sig stå helt handfallen!

Vi har alla gjort utrymme för våra mångspråksavdelningar på framträdd plats i våra bibliotek och försöker nu tänka på att alltid ha med böcker på olika språk när vi skyltar med olika teman. Att knubbarna är märkta på både svenska och respektive språk är viktigt, mallar till knubbetiketter finns t ex att hämta hem från både interbib.se och Stockholms stad wikisida för skolbibliotek. Vi har också lärt oss att ryggmärka böckerna inte bara med signum utan också med författare eller huvuduppslag med latinska bokstäver.

Dubbelknubbar på Polhemsskolans bibliotek. Foto: Sara Gagge

Samarbetet mellan våra bibliotek har varit tätt under många år och har varit grunden i vårt projekt. Redan från början avsåg vi att ha en gemensam katalog för mångspråkslitteraturen och att vårt bestånd ska vara flytande, dvs att eleverna ska kunna söka i den gemensamma katalogen och att vi ska skicka böckerna mellan varandra vid behov.

En av våra målsättningar har varit att vi skulle ha litteratur på alla modersmål. Detta mål har vi inte uppnått: inte alla språk är skriftspråk och det kan vara riktigt svårt att få tag på böcker på vissa språk.

Tack vare samarbetet med Charlotte Goobar på IB fick vi möjlighet att berätta om vårt projekt vid ett par tillfällen på bokmässan förra året och vi har också delat med oss av våra erfarenheter på studiedagar och utbildningsdagar.

Vi har nu ett etablerat arbetssätt och goda kontakter med modersmålslärare och andra berörda. Vi har fått en ny typ av kontakt med många av våra elever och vi märker hur intresset för böckerna har ökat.

Vår projektrapport fick sin slutliga utformning av Kungliga biblioteket och kan hämtas här: Mångspråkiga gymnasiebibliotek – ett projekt för modersmålslitteratur i Gävle

Arbetsmöte på Vasaskolan. Brita Sjögren, Charlotte Goobar, Sara Gagge och Diana Hedin. Foto: Ann-Catrin Enmark

 

 

Det här inlägget postades i bibliotekssamverkan, Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.