Konsten att räkna biblioteksplaner

Det är inte helt lätt rent definitionsmässigt att räkna gällande biblioteksplaner, även om det kan tyckas enkelt, bara att räkna och summera!

Vad är en gällande plan? Det mest uppenbara är att det är en plan som har en planperiod som gör den aktuell, t.ex. att slutåret är 2016 eller längre fram i tiden.

Enligt bibliotekslagen och förarbetena till både vår nuvarande lag och till tillägget som gjordes 2005, t.ex. DS2003:66, ska planen vara politiskt antagen. Det politiska beslutet kan ligga på flera olika nivåer, nämnd eller fullmäktige. Där ger lagen och förarbetena ingen vägledning eller några måsten.  Den samlade bilden just nu är att i vissa kommuner fungerar det utmärkt att få processen att nå fullmäktigebeslut, medan i andra kommuner är styrstrukturen sådan att det blir nämndbeslut som får gälla. En strävan och rekommendation från Kvalitetsdialog är att planen fastställs i fullmäktige så långt det är möjligt.

KB samlar för närvarande inte in besluten, utan endast planerna, i dag kan vi inte ange hur många av de planer med gällande planperiod som är antagen på respektive politisk nivå.

En giltig plan är alltså politiskt antagen, vilket gör att det är möjligt att planer som vi på KB räknar som inte gällande de facto är det, det har fattas ett politiskt beslut att förlänga planperioden utan att kommunen uppdaterat plandokumentet med nya årtal och vi på KB saknar den informationen.

Det har också under de år vi arbetat med frågan visat sig svårt att samla in planerna med en hundraprocentig tillförlitlighet, trots att vi frågat och bett om planer får vi inte alla nyantagna planer.   30 till 35 % av biblioteksplanerna hittar KB genom regelbundna sökningar, ytterligare andra hittas i samband med andra arbeten, t.ex. biblioteksstatistiken.

2012 bildades gruppen Kvalitetsdialog som har som mål 100 % giltiga biblioteksplaner på både kommunal och regional nivå. Den regionala biblioteksverksamheten har sedan 2012 på ett mer aktivt sätt drivit på att kommunerna ska ha gällande planer. På en rad olika sätt har handledning och inspirationsmaterial gett stöd till kommunerna.

Vi i Kvalitetsdialog har sett att det ofta tar ungefär två år att färdigställa ett biblioteksplanearbete, från uppdrag till antagen plan. Själva processen är värdefull, där skapas förståelse och förankring, det inhämtas synpunkter från många olika grupper, tvärgående samband förtydligas och i regel blir fler än en nämnd berörd av biblioteksplanen. Bibliotekslagen gör det tydligt att det är kommunens, länets eller regionens plan, där den samlade biblioteksverksamheten ska beskrivas. Det gör att uppdraget bör ligga utanför folkbiblioteket eller den regionala biblioteksverksamheten för att kunna få med t.ex. skolbibliotek, folkhögskolornas och sjukhusens biblioteksverksamheter.

Hur ser det ut just nu?
Först jämför jag ”gällande planer” i två cirkeldiagram, överst  fördelningen den 20 augusti 2014 och under från den 29 april 2016.

 

planer 20140820 till blogg

 

 

 

 

 

 

 

 

planer 20160429 till blogg

 

 

 

 

 

 

 

2014 hade 36 % av kommunerna en giltig plan, i dag är det 48 %, alltså en tydlig förbättring.  Med giltig plan menas planperiod med slutår 2016 eller längre fram i tiden, och sålede var slutåret 2014 när det gäller det övre diagrammet.

Eftersom vi känner till att det tar ungefär två år att ta fram en ny plan, bryter vi ut gruppen av kommuner som har biblioteksplaner med slutår två år bakåt i tiden, 2014 var det 10 % av kommunerna som alltså hade en nyss utgången plan, och där det förmodligen återfinns ett okänt antal förlängda planer. Motsvarande grupp kommuner i dag är 19 %, åter igen en förbättring.

Fördelningen för 2016 är delvis korrigerad, eftersom vi har planer med öppet slutår. I denna grupp finns 1 plan med startår 2014 och öppet slutår, 6 planer med startår 2015 och öppet slutår, 2 planer med startår 2016 och öppet slutår.

Kommuner som oss på KB veterligen saknar biblioteksplan helt och hållet är i stort oförändrad i storlek, 2014 7 % och i dag 5 %, vilket betyder att några kommuner nu fått sin första biblioteksplan!

Den grupp av kommunala biblioteksplaner som vi kallar äldre är alltså planer vars planperiods slutår är äldre än de senaste två åren. 2014 bestod den gruppen av närmare hälften av kommunerna, 47 %. I dag räknar jag med att det är ungefär 28 % av kommunerna. Här ser vi igen en tydlig förbättring!

Det sjuder av aktivitet
När det gäller planskrivaraktiviteten och om vi kan räkna med att insatserna som gjorts på regional nivå och genom Kvalitetsdialog har gett resultat lämpar det sig bättre att följa planerna startår.

planer startår till blogg

Vi på KB uppdaterar uppgifterna flera gånger i veckan, det ni ser just nu är en aktuell dagsnotering, det visas också tydligt av hur stora förändringar är bara under årets första månader. Här följer vi utvecklingen vid tre nedslag under 2016. Tydligast är en markant topp för planer med startår 2015. Bara för året 2015 förändras antalet beroende på de tre nedslagpunkterna, 27 januari, 11 februari och  29 april. I januari räknade vi in 52 planer, i februari 64 och i fredags 73 stycken planer. Förklaringar  är eftersläpningar i att lämna uppgifter till KB och att vissa beslut dröjt en bit in på 2016 även om startåret är 2015.

Hittills i år har vi 30 kommuner med en helt nyantagen biblioteksplan med startår 2016. Vi har förhandskännedom om ytterligare 32 kommuner som beräknar få sina planer antagna under 2016 eller 2017.

Just nu ser det ut att vara framför allt planer med startår 2009-2012 som har ersatts med nya biblioteksplaner, på dessa fyra månader har t.ex. stapeln för startår 2009 minskat från 27 kommuner till 18 kommuner.

Med detta som underlag menar jag att det finns en stor aktivitet i landet när det gäller biblioteksplanearbete. Inte överallt, men i väldigt många kommuner. Jag menar också att vi kan se ett positivt resultat av Kvalitetsdialog och det stora fokus på biblioteksplaner som funnits i landets län och regioner i form av en ökning av nyantagna biblioteksplaner.

Vi har ännu inte gått in och tittat närmare på innehållet i planerna, här stannar vi vid rent räknande. Frågan om det är bra eller mindre bra planer är svår att besvarar, till det behövs djupare kunskaper om varje enskild kommun och hur biblioteksplanen samspelar med andra delar i lokalsamhället.

Ny biblioteksplan?  Skicka gärna e-post till Biblioteksplaner@kb.se

Det här inlägget postades i Bibliotekslag, Biblioteksplaner, folkbibliotek. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.