Studiebesök på Riksdagsbiblioteket

Onsdagen den 24 februari var KB:s licens- och open accessgrupp och Anna Lundén, chef för Enheten för Nationell bibliotekssamverkan, på studiebesök på Riksdagsbiblioteket. Syftet var framför allt att diskutera förvärvsrutiner, statistik och analys och open access-frågor. Efter att ha tagit oss igenom säkerhetskontrollen välkomnades vi av Cecilia Stadius, chef för Sektionen för medieförsörjning, Charlotte Hillergård, chef för Sektionen för omvärldsbevakning och interna uppdrag, Alexandra Machol, Alfheidur Larusdottir och Ulrika Skoglund som berättade för oss om Riksdagsbibliotekets verksamhet.

image5

Foto: Anna Lundén

Riksdagsbibliotekets uppdrag är att tillhandahålla nyhetsmaterial och informationskällor inom riksdagens ämnesområden samt ge stöd för omvärldsbevakning och utföra informationssökning. Målgrupp är riksdagen – det vill säga ledamöter, partikanslier och tjänstemän inom riksdagsförvaltningen. Det finns ungefär 600 användare av bibliotekets tjänster på intranätet, och 1400 om man räknar in partikansliernas personal.

Charlotte presenterade bibliotekets strategier för riksdagsförvaltningens informationsförsörjning. Det handlar mycket om att skräddarsy resurser och tjänster och att ge personligt stöd vid informationssökning. Detta är en punkt diskussionen återkom till flera gånger under vårt besök – hur viktigt det är att reducera mängden brus så att användare i högsta möjliga grad får tillgång till det som är relevant för dem.

IMG_0166

Foto: Karin Widin

Det är också viktigt att biblioteket syns där ledamöter och anställda befinner sig och att de kommer åt bibliotekets tjänster via effektiva och lättanvända verktyg.

Uppdrag görs på beställning av ledamöter, partikanslier, utskottskanslier, riksdagens utredningstjänst (RUT) och andra delar av förvaltningen. Dessa uppdrag har hög prioritet och frågorna kan täcka alla de politikområden som diskuteras i riksdagen. De flesta frågor berör svenska förhållanden och därför är riksdagens utredningstjänsts (RUT:s) nätverk en viktig källa till information.

Alfheidur berättade om informationsförsörjningen och hur den presenteras via intranätet. En stor del av mediabudgeten ligger på nyhetstjänster och 90 % av ledamöterna använder nyhetsbevakningen. Nya ledamöter får skräddarsydda sökprofiler uppsatta.

Biblioteket förvärvar både trycka och elektroniska böcker. E-böcker har visat sig ofta bli ganska dyra och kan vara tekniskt krångliga – i ett extremfall har man access till en enda bok via en helt separat plattform. Riksdagsbiblioteket köper Elibs plattform(inklusive skönlitteratur för interna användare), men bristen på plattformar för litteratur på svenska är märkbar.

För riksdagsförvaltningen har open access hittills mest varit intressant ur demokrati-synpunkt. När det gäller open access-resurser är det svårt att hitta och tillhandahålla dem på ett skräddarsytt sätt, men via discovery-verktyget (Primo) finns det sökingångar till ett urval av dem.

Alexandra berättade om hur Riksdagsbiblioteket arbetar med urvalet av informationsresurser. En viktig fråga är hur man använder användningsstatistik inför förnyelse eller avslut av avtal och Riksdagsbiblioteket tittar på olika utvärderingsmodeller för detta. Man har också funderat på ”skuggning”, där man studerar arbetssätt på partikanslier och utskott, för att få fördjupad insikt i användarnas behov.

Cecilia beskrev några av de utmaningar Riksdagsbiblioteket står inför. Ett fokus på skräddarsydda tjänster leder till ett behov av flexibla licensmodeller. Idealiskt för Riksdagsbibliotekets verksamhet skulle vara om det fanns avtal som ger tillgång till informationsresurser för begränsade antal användare och under kortare perioder. Det är ofta svårt att få gehör hos leverantörerna för denna typ av modeller. Korta licensperioder kom också upp under diskussionen som en möjlighet att utvärdera vilken nytta riksdagen skulle ha av olika informationsresurser.

Riksdagsförvaltningen tillämpar inte ”bring your own devices” utan nya ledamöter och anställda får ett standardpaket. Här pågår ett samarbete med riksdagsförvaltningens it-avdelning för att säkra att bibliotekets tjänster inte påverkas vid förändringar i it-miljön.

bild 4

Foto: Therese Pietilä

Berikade av en intressant eftermiddag med nya insikter om riksdagsförvaltningens medie- och informationsförsörjning fick vi som avslutning på vårt besök en visning av det vackra och funktionella biblioteket – en tidigare banksal. Riksdagen har nio hus och biblioteket ligger sedan 20 år i huset Merkurius. Ett tips vi tog med oss för framtida besök var att man helgfria måndagar kan få en gratis visning av de 4 000 konstverk som finns i riksdagen.

Vid pennan: Karin Widin och Christian Linders

Det här inlägget postades i Besök, bibliotek, BIBSAM, e-förvärv. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.