Stor respons på KB:s förslag på samverkansstruktur

Vi vill börja med att tacka för all respons och alla inkomna remissvar och synpunkter på KB:s förslag på samverkansstruktur. Engagemanget har varit stort vilket visat sig i utförliga och idérika remissyttranden.

Bakgrund

Under vintern har KB tagit fram ett förslag på ny form för samverkan med bland annat utgångspunkt i den utvärderingen som genomfördes 2014. Förslaget skickades ut till alla organisationer som idag utser ledamöter till nuvarande inflytandestrukturen och till andra intressenter i bibliotekssfären. Förslaget har även publicerats publikt och alla som önskat har haft möjlighet att skicka in synpunkter. Remisstiden sträckte sig från 1 april till den 15 maj.

Inkomna svar

Totalt inkom 27 svar från följande organisationer, nätverk, kommuner, bibliotek och myndigheter:

Bibliotekshögskolan, Bibliotekshögskolan, Digitala biblioteket (Stockholms stadsbibliotek), Forum för Specialbibliotekschefer, Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH), Göteborgs universitet, Halmstads kommun, Internationella biblioteket, Karolinska Institutet, Kulturrådet, Kultur SkåneMalmö högskola, Mittuniversitetet, Myndigheten för Tillgängliga Medier, Norrköping kommun, Nätverket för bibliotekschefer inom Föreningen för Stockholms kultur- och fritidschefer (FSKF),  Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet/Krigsarkivet, Sveriges Lantbruksuniveristet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Länsbibliotekarier (SLB), Sveriges universitet och högskoleförbund (SUHF)Södertörns högskola, Umeå kommun, Umeå universitet, Uppsala kommun, Uppsala universitet.

Kort sammanfattning

Överlag anses det vara positiv med en öppen remissgång och övervägande delen svar är positiva till att utgångspunkten för den nya samverkansstrukturen är KB:s uppdrag. Det finns dock även förslag på att strukturen istället borde utgå ifrån bibliotekens behov.

Flexibel struktur och ambitionen att minska administrationen är något som alla är överens om. Det råder dock oklarheter vad som menas med samverkan och därför efterfrågas en definition av samverkansbegreppet. Frågan om det egentligen är samråd som avses, kom också upp i flera svar. En gemensam målbild är de flera som saknar och även förtydliganden rörande tillsättande av finansiering, mandatperioder, ledamöter och grupper behövs. Många vill även bredda fältet och inkludera fler instanser, organisationer och nätverk som utser ledamöter till de olika grupperna.

En separat överenskommelse om hur styrning, uppföljning och samverkan ska ske för BIBSAM-konsortiet och LIBRIS nationella infrastruktur efterfrågas. Det finns även flera frågetecken kring Forskarrådets roll i strukturen och kopplingen till gruppen för pliktrelaterade frågor och strategisk insamling.

Flera påpekar att det råder en obalans mellan folkbiblioteks- och forskningsbiblioteksfrågor och att en lösning skulle kunna vara att helt skilja dessa åt. Flera saknar även folkbiblioteksfrågor som till exempel barnperspektivet, läsfrämjande arbete, digital delaktighet och mångspråkighet. Starkare koppling till bibliotekslagen återkommer i flera remissvar. Flera har även uttryckt oro för att områden som utbildning och lärande inte har en egen gruppering i liggande förslag.

Önskemål om förtydligande kring  det nationella samverkans- och utvecklingsrådets roll och uppdrag. I några remissvar nämns även den nationella biblioteksstrategin och att en bredare ansats därför är relevant. Ett förslag är att skilja på KB:s behov av att få input och synpunkter på samordningsuppdraget å ena sidan och arbetet med en nationell biblioteksstrategi å andra sidan.

All remissvar finns att läsa här på bloggen (se ovan) eller på kb.se.

Tidplan

KB har redan påbörjat processen med att gå igenom alla remissvar och kommer därefter upprätta en justerad struktur som sedan kommer att beslutas av Riksbibliotekarien med ambitionen att presenteras i september.

Vi inväntar med spänning budgetförhandlingarna i riksdagen den 16 juni, då vi får veta om KB får uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Arbetet med att ta fram nationella utvecklingslinjer kommer i så fall då att införlivas i arbetet med nationell biblioteksstrategi.

Har ni några frågor kring remissvaren eller processen vänligen kontakta enhetschef Anna Lundén (namn.efternamn@kb.se) eller handläggare Carina Heurlin Fernold (namn.mellannamn.efternamn@kb.se).

Det här inlägget postades i bibliotek, Bibliotekslag, bibliotekssamverkan, biblioteksstrategi, BIBSAM, folkbibliotek, högskolebibliotek, KB, Kommunala bibliotek, Okategoriserade, remiss, Remissvar, samverkan, samverkansstruktr, universitetsbibliotek. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.