Centrum för Lättläst flyttar till MTM?

I slutet av förra veckan kom Betänkande av Lättlästutredningen, Lättläst SOU2013:50.
Göran K Johansson har tillsammans med en grupp experter lagt fram utredningen och dess förslag.  Utredningsgruppen uppdrag har varit att göra en översyn av statens insatser på området Lättläst och att föreslå reformer och prioriteringar.

1988 bildades Centrum för Lättläst (CFLL) då den tidigare LL-stiftelsens uppdrag att sköta bokutgivning utökades till att även producera lättlästa nyheter. Under åren har en allt större verksamhet växt fram inom Centrum för Lättläst.

Utredarnas huvudförslag är att större delen av verksamheten inom CFLL överförs till myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Majoriteten av personalen följer med till MTM genom verksamhetsövergång för att säkra att viktig kompetens inte går förlorat vid sammanslagningen. Personalen ses som en viktig tillgång och utredarna skriver att den svenska modellen har kopierats i flera länder.

Förslagen
Tydligare definition av målgrupperna
Utredarna efterlyser en tydlig definition av målgrupperna och beskriver två nivåer:

Primära målgrupperna:
oavsett om personerna är svenskfödda eller utlandsfödda

  • Personer med utvecklingsstörning
  • Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad
  • Personer med demenssjukdom

Sekundära målgrupperna:

  • Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter
  • Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå
  • Personer som är mycket läsovana

Utredarna menar att det i huvudsak är mot den primära målgruppen produktionen av lättläst material ska riktas. I dagsläget finns inga kommersiella aktörer som tillfredsställer behoven för den primära målgruppen, medan det för den sekundära finns en utgivning som till stora delar är förlagsproducerad och som täcker behoven. I den mån CFLL identifierar brister och luckor i utgivningen för de sekundära grupperna kan dessa fyllas.

”För de personer som ingår i de sekundära målgrupperna kan olika produkter på lättläst vara ett stöd men det kan även förväntas att olika verktyg utvecklas och blir tillgängliga för datoranvändning och internet som passar dem bättre. För de sekundära målgrupperna är också ”vanliga” böcker som är lätta att läsa en möjlighet och de kan genom biblioteken få hjälp att hitta dem.”

Nyhetsproduktionen i form av 8 dagar kommer att fortsätta, medan utredarna föreslår förändringar i bokutgivningen. Dels handlar det om att producera texter i fler medieformer, dels handlar det om att fokusera utgivningen på den primära målgruppen. Vidare föreslås att uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska avslutas. Utredarna anser att detta ligger inom utbildningsområdet och att uppgiften ska läggas hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som får ett vidgat ansvar att även täcka skönlitteratur och nyheter för läshandikappade. Utredarana nämner åldersgränsen 18 år som en skiljelinje mellan SPSMs och Centrum för lättlästs ansvarsområde för utgivningen, särskilt för den sekundära målgruppen.

Nationellt kunskapscentrum för lättläst
Utredarna förslår att ett nationellt kunskapscentrum bildas och förläggs på MTM inom enheten för Centrum för lättläst. Utredarna trycker på vikten av ett vidgat textbegrepp och inkluderar även kommunikation. I den bemärkelsen skulle det nya CFLL få ett vidare uppdrag och innefatta fler medieformer, verka som ett kunskapsnav och inte bara stå för produktion.

Utredarna skriver:

”Förordningen (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier ska ändras så att den omfattar kunskapscentrets uppgifter. Uppdraget ska vara mer övergripande, kunskapsinriktat och stödjande för dem som producerar och utvecklar lättläst material av olika slag. Det innebär att ansvarsområdet vidgas för att bli en tillgång för dem som är verksamma inom lättläst i landet och att det nationella kunskapscentret inte bara innebär en produktion av egen nyhetsinformation och litteratur. Centret ska ha nationell och internationell överblick genom att följa utvecklingen i Sverige och andra länder.

Kunskapscentret ska ansvara för uppföljning där brukarnas upplevelser blir en viktig del av återrapporteringen till regeringen.

Kunskapscentret ska ses som en nationell resurs och ge stöd till dem som arbetar med lättläst; språkkonsulter, journalister, författare, kommunikatörer m.fl. Kunskapscentret ska ta fram kunskapssammanställningar inom området och sprida kunskap om målgrupperna. De ska också utarbeta riktlinjer både för lättläst skrift och bilder och för lättförståelig muntlig kommunikation (lättkommunicerat).

”Kunskapscentret ska finnas till för alla målgrupper och aktörer, medan produktionen inte ska konkurrera med företag som producerar lättläst material.”

 Utredarna framhåller att varumärket CFLL är väl inarbetat och ger en sorts kvalitetsgaranti och ska leva kvar inom MTM genom att de bildar en egen enhet.

”[..] det finns ett stort värde i att bevara CFLL som en sammanhållen verksamhet, för att säkerställa att de primära målgruppernas behov tillvaratas. Det finns ingen annan statlig organisation som har samma uppdrag och engagemang.”

Utredarna trycker också på vikten av att CFLL ger stöd till lärare, bibliotekarier och läsombud eftersom delar av målgrupperna har svårt att hitta fram till litteraturen på egen hand. Utredarna berör den kommande bibliotekslagen på flera ställen, man pekar på att målgrupperna tydligt nämns i lagen som prioriterade grupper. I avsnittet 4.2.3 (s.74) finns en beskrivning av bibliotekens arbete med förmedlingen av lättläst. I avsnittet Information och marknadsföring av lättläst (s. 121) nämns länsbiblioteken som samarbetspartners och de kommunala biblioteken som viktiga förmedlare både direkt till läsarna men också till läsombuden.

Samla lättläst
Till stora delar har utredarna lagt ett väl underbyggt förslag, vårt största aber är den särskilda databas där de lättlästa titlarna ska samlas som föreslås. Självfallet bör man utgå från att det bör vara i Libris nationella katalog! Genom uppmärkning kan titlarna lätt samlas i ett eget gränssnitt om det finns behov av det. Den lättlästa litteraturen blir absolut mer tillgänglig och spridd om den återfinns i den nationella katalogen i stället för i en separat databas.

Övriga förslag i korthet:

  • Handisam tilldelas tillsynsansvar för tillgänglighet och kvalitet på myndigheternas hemsidor
  • Lättläst-tjänsten avknoppas till privat verksamhet

Pressmeddelande
Regeringskansliet
Centrum för Lättläst

 

Det här inlägget postades i Utvidgat uppdrag. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Centrum för Lättläst flyttar till MTM?

  1. Pingback: KB svarar på Lättlästutredningen | Bibliotekssamverkan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.