Kultursamverkansmodellen – slutet på början

I mitten av mars bjöd Kulturrådet in till Samverkanskonferens. Samverkansrådet och regionerna fick under två halvdagar tillfälle att mötas och ta del av ett digert program. Från KB deltog riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg och handläggare Elisabet Ahlqvist.

Joakim Stymne, statssekreterare på Kulturdepartementet inledde konferensen genom att ge en aktuell bild av samverkansmodellen.
– Mars 2013 kan, säger Stymne, ses som slutet på början, alltså att den inledande fasen är över. Tjugo län är nu inne i modellen (Stockholms län har valt att stå utanför) och strukturerna finnas på plats. I den kommande fasen ska rollerna tydliggöras, kommunernas engagemang och ansvar behöver utvecklas. Kulturen förs närmare medborgarna och i år fördelas nästan var femte kulturkrona av landstingen.
– Det finns möjligheter att tänka nytt och göra nytt för att driva utvecklingen framåt inom samverkansmodellen, menar Stymne.

Fokus på barn- och ungdomskultur
Kennet Johansson, generaldirektör för Kulturrådet beskrev de nio uppdrag Kulturrådet fått via regleringsbrevet 2013.  Det första uppdraget rör ökad kunskap om barn- och ungdomskultur. En konferens ska genomföras årligen 2012-14. Andra uppdrag handlar om skapande skola, kartläggning av tekniska lösningar för ökad tillgänglighet till kulturen etc.

Karin Helander, professor i teatervetenskap och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet, höll ett lysande föredrag med titeln ”Konst och kultur på barnens villkor”. Hon lyfte särskilt fram att kultur som förmedlas genom skolan skapar förväntningar på lärande och att finna en mening eller ett budskap. Det gäller även uppföranden av abstrakt teater och dans som är en upplevelse utan budskap och lärande.
– Barnsyn är ett viktigt begrepp. Delaktigheten har en upplevelsedimension men behöver inte alltid betyda att man har inflytande, avslutar Karin Helander.

Kulturen värd varenda krona
John Armbrecht, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolanbild vid Göteborgs universitet talade om ”Kulturen värd mer än besökssiffror”. Armbrecht har i sin forskning undersökt olika sätta att beskriva kulturens värde för mottagaren och för omgivande samhälle. Hans forskning visar att när alla typer av värden vägs in, blir värdet i regel större än kostnaderna. Livskvalitet snarare än ekonomiska faktorer skulle kunna bli styrande, ett allt för smalt fokus på den ekonomiska utdelningen av kulturen ger inte hela bilden av värdet.

Kulturpolitiskt samarbete i Danmark
Gitte Grönfeld Wille, kulturchef region Skåne talade om förändringsprocesser med utgångspunkt från Dansk kulturpolitik. Gitte beskrev den danska kulturpolitikens logik:

  •        Demokratisering av kulturen
  •        Decentralisering av kulturen
  •        Kulturell demokrati

År 1996-99 bedrevs regionala kulturförsök i Danmark, efter 1999 permanentades en regionaliserad kulturpolitik. Den regionaliserade kulturpolitiken har utvecklat kulturinstitutionerna och lokala produktionsmiljöer. Det sluts avtal mellan kommuner, län och staten. År 2005 genomfördes en strukturreform som ledde till nittioåtta kommuner och fem regioner istället för som tidigare fjorton län. Gitte beskriver en ökad differentiering mellan regionerna både när det gäller kompetens och ekonomi. Hon ser en trend med ett ökat samarbete mellan kommuner och staten, en upplevelse ekonomi, ökat entreprenörskap på konstnärliga utbildningar och inom barnkulturen fler kulturskolor och färre musikskolor.

Avsändare Piteå – mottagare världen
Vi fick också en härlig presentation av Digital Live Arena, DLA ” ett internationellt distributionsnät för digitala medier. Digital Live Arena arbetar både inom Sveriges gränser och internationellt för att bygga upp ett världstäckande distributionsnät för digitala medier. Visionen är att kultur- och nöjesutbudet ska vara tillgängligt för de människor som önskar, var i världen de än bor”.

Kungliga biblioteket och nationell samverkan
Den 15 mars ägnades förmiddagen åt speed dating där regionerna fick tillfälle till ett kort samtal med Samverkansrådets parter. Vi från KB fick en positiv bild av länens fortsatta arbete där den regionala biblioteksverksamheten är uppskattad och värdesatt. En vanlig fråga var hur KB och KuR samordnar sig när det gäller biblioteksfrågorna. Vi beskrev KB:s uppdrag och vårt samarbetsavtal myndigheterna emellan samt de olika samarbetsformerna som börjat utvecklas. Vi fick också uppskattning för kvalitetsarbetet som satts igång tillsammans med läns- och regionbiblioteken.

Det här inlägget postades i Evenemang, Kulturrådet, Utvidgat uppdrag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.