Ett bibliotek för alla

Begreppet design för alla eller universell design (eng. universal design) förtjänar att lyftas upp oftare inom biblioteksområdet.

Universell design är det begrepp som används i SÖ 2008: 26 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har undertecknat och ratificerat.

På svenska har begreppet översatts till universellt utformade och definieras så här.
Artikel 2: ”universellt utformade” betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. ”Universellt utformade” ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs.

Artikel 30 handlar om allas möjligheter och rättigheter deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott, och där nämns biblioteken särskilt i punkten c) men även punkten a) har varit vägledande för bibliotekens arbete med att skapa tillgänglighet till bibliotekens innehåll.

1. Konventionsstaterna erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i kulturlivet och ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning
a) bereds tillgång till kulturella produkter i tillgänglig form,
b) bereds tillgång till tv-program, film, teater och annan kulturell verksamhet i tillgänglig form, samt
c) bereds tillträde till platser för kulturella föreställningar eller tjänster, såsom teatrar, museer, biografer, bibliotek och turistservice och så långt som möjligt till minnesmärken och platser av nationell kulturell betydelse.

Begreppet universell design innebär att man under designfasen tar hänsyn till att alla ska kunna använda produkten eller tjänsten. Designen ska i grunden vara så bra att anpassningar så långt som möjligt blir överflödigt. Med en designlösning som bygger på principerna för universell design kommer alla användare att få vinster. Inte minst gäller det tjänster på nätet, där god design faktiskt gör stor skillnad. Det underlättar även för de grupper som nyligen börjat använda nätet, som inte är så vana och kanske också kommit högt upp i ålder. Lättbegriplig text och tydliga funktioner gör det lättare även för vana användare.

Ett bibliotek som har kommit långt i sitt strävande efter bli ett bibliotek för alla är Stockholms Stadsbibliotek (SSB). Under de senaste åren har den Virtuella enheten på SSB arbetat hårt för att bygga digitala tjänster som passar alla låntagare. SSBs virtuella enhet har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben genom bl.a. förenklade gränssnitt.

En prioriterad grupp är de låntagare som av olika anledningar behöver anpassade medier, ”talbokslåntagare”. En talbokslåntagare möter extra stora hinder när tjänsterna vandrar ut på nätet, eftersom mycket av tjänsten är det vi ser på skärmen. För de som bygger tjänsterna måste man göra avväganden kring navigering, presentation, inloggning etc.

Talbokslåntagare är en blandad grupp, inte endast synskadade återfinns bland användarna utan också personer med olika typer av läshinder och språksvårigheter, vanligen brukar säga att det rör sig om ca 6 % av befolkningen som har länsnedsättningar.
För att inte lägga onödiga hinder i vägen bör tjänsterna vara så enkla och tydliga som möjligt, det ska gå att använda talsyntes och alternativa vägar att navigera, liksom lättförståeliga texter och anvisningar.

SSB har i samarbete med Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och högskolebiblioteket i Jönköping utvecklat en förbättrad talbokstjänst som fått namnet Dolly. Dolly bygger på att låntagaren ska kunna hitta talböcker i det digitala biblioteket, integrerat i katalogen, och inte behöva förflyttas till ett nytt gränssnitt. Dolly är också en nedladdningstjänst som gör låntagaren oberoende av bibliotekets talböcker som Daisyskivor som ska spelas i en speciell spelare. Med Dolly kan låntagaren hämta talboksfilen direkt till sitt eget lagringsmedium.

Det finns drygt 24 300 registrerade låntagare hos TPB som hämtar talböcker genom egen nedladdning, därav är drygt  9 800 under 18 år. Till dessa kan läggas ytterligare att antal personer som lånar talböcker på sitt hembibliotek i formen av t.ex. CD skivor.
TPB:s katalog innehåller drygt 95 900 talböcker och omfattar både vuxen- och barnböcker samt analoga talböcker på kassett.

 

Ett bibliotek för alla kan också tolkas som att lokalen ska vara tillgänglig för alla, ett funktionshinder ska inte ligga i vägen för att besöka biblioteket. Glädjande nog har de flesta bibliotek kommit långt med att undanröja hindren. En färsk genomgång av Handisam visar att alla huvudbibliotek i Sveriges kommuner är tillgängliga.   I rapporten Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 skriver man:

” Biblioteken i kommunen är den mest tillgängliga anläggningen av de sex kategorier som Handisam har frågat om. Det är 95 procent av kommunerna som säger att biblioteken är helt eller i stor utsträckning fysiskt tillgängliga.”

I ISO/TR 11219 ”Information and documentation — Qualitative conditions and basicstatistics for library buildings — Space, function and design” finns ett kapitel om “Barrier free construction” men hela rapporten tillvaratar tillgänglighetsaspekterna.  Som ett exempel bör man när man placerar hyllraderna inkludera mötesmöjlighet med rullstol, 180 x 180 cm för var 18:e meter hyllgång. Rapporten kan ses som en best practice för biblioteksbyggnader, det fysiska rummets utformning. Rapporten beskriver alla bibliotekstyper med undantag av skolbibliotek, och har ett internationellt perspektiv.

Ett av många sätt att göra det fysiska rummet mer tillgängligt är Audioindex. Audioindex utvecklades i Umeåregionen inom projektet AudioIndex – det talande biblioteket (2007). Med hjälp av RFID teknik och en specialutrustning kan den synskadade både få navigeringshjälp i lokalen och texter upplästa. Och inte minst ger det möjlighet att på egen hand utforska innehållet på de fysiska hyllorna.

Med Dolly-lösningar kommer naturligtvis behovet av att söka i hyllor med fysiska medier minska, medan betydelsen för att kunna röra sig fritt i rummet bli av större betydelse. Kanske är det dags att titta på hur Audioindex kan utvecklas vidare?

På Bibliotekchefsdagen torsdag 22 november kommer Mikael Petrén från SSB och jag att finnas tillgängliga för frågor om Dolly-lösningarna, kom och träffa oss!

Länkar:
85 000 talböcker till Stockholmarna

Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012

Att arbeta med AudioIndex på bibliotek.

SÖ 2008: 26 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

I ISO/TR 11219 ”Information and documentation — Qualitative conditions and basicstatistics for library buildings — Space, function and design kan köpas från SIS

 

Det här inlägget postades i Utvidgat uppdrag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.